om självrisker och karens - Kommunal

More documents

Recommendations

Info

Det holländska systemet bygger alltså - i stort samförstånd mellan alla inblandade parter - på stora självrisker för arbetsgivarna, som syftar till att det ska bli lönsamt med dels ett starkt förebyggande arbete, dels snabb och effektiv rehabilitering tillbaka till arbete. Arbetsgivaren har stora skyldigheter, men också stöd i form av företagshälsovård och arbetsmarknadsinsatser. Många, särskilt mindre företag, försäkrar sig också mot sjuklönekostnaderna och får då ofta stöd från privata försäkringsbolag i sitt förebyggande och rehabiliterande arbete. Branschavtal om arbetsmiljöprogram har träffats mellan arbetsmarknadsparterna inom många branscher. Sjukfrånvaro och inflöde till förtidspensionering har minskat radikalt. Från början till mitten av 2000-talet halverades sjukfrånvaron. Förtidspensionsinflödet hade till 2007 minskat med ca 40 procent. Vissa tendenser att företagen inrättar tillfälliga tjänster och anlitar bemanningsföretag för att undkomma risken för stora förpliktelser har iakttagits, liksom svårigheter att få arbetsgivare att anställa dem som har en sjukhistoria eller på annat sätt uppfattas som sannolika framtida sjukfall. För dem som har en sjukhistoria arbetar socialförsäkringsorganisationerna med övertagande av sjukriskerna under längre eller kortare tider, men erfarenheten sägs vara att systemet fungerar ganska bra för dem som har en anställning, men att det i praktiken är svårare att hitta annat arbete för den som saknar anställning eller behöver ett nytt arbete. För den som minns den starka reaktionen hos de svenska arbetsgivarna mot den måttliga medfinansiering på 15 procent av kostnaden för långtidssjukskrivna som gällde 2004-06 kan det synas märkligt med den uppslutning som i Holland finns i alla läger när det gäller arbetsgivarnas självrisker. Svenska arbetsgivare tycks vara minst lika stora motståndare till självrisker som svenska löntagare! Man kan också notera att Nederländerna, Tyskland, Finland, Danmark och Norge alla betalar 100 procent av lönen i början av sjukfallet att jämföra med Sveriges karensdag och 80 procent från dag 2. Av dessa har numera enbart Norge de problem som Sverige tidigare hade. Uppenbart spelar andra faktorer som kultur, förekomst av företagshälsovård, portvaktsfunktion och andra förhållanden minst samma roll som individens självrisker i början av sjukfallet. Effekter för dem inom kommunal sektor i jämförelse med andra För att förstå varför frågan om karensdag varit särskilt aktuell inom Kommunal kan det finnas skäl att tänka igenom om arbetsvillkoren inom Kommunals område gör att sjukförsäkringens regler får särskilda effekter. Frånvaron är högre inom Kommunals område än för flertalet andra grupper. Det ligger nära till hands att tro att arbetsmiljön och därmed den arbetsrelaterade ohälsan kan vara en förklaring. Ett annat särdrag inom Kommunal är det utbredda deltidsarbetet, vilket, som vi kommer att visa, får mycket speciella effekter för vissa grupper . . 16
Arbetsvillkor och sjukskrivning Sjukfrånvaron är högre inom den kommunala sektorn jämfört med andra sektorer. Kommunals medlemmar arbetar också ofta i miljöer som på olika sätt utsätter dem för en högre risk för ohälsa än vad som gäller för befolkningen i genomsnitt. Observationer över tid av flera olika indikatorer för självupplevd psykisk och fysisk ohälsa, som till exempel, ångest och ryggbesvär, visar också på att en ökande eller oförändrat högre andel bland Kommunals medlemmar mår dåligt i förhållande till genomsnittet på hela arbetsmarknaden 7 . Samma tendens av relativ försämring eller oförändrat dåliga förhållanden gäller psykiska och fysiska påfrestningar i arbetsmiljön, som till exempel olämpliga arbetsställningar, tunga lyft eller psykisk ansträngning. Enskilt och i samverkan med varandra antas dessa faktorer kunna bidra till den arbetsrelaterade ohälsa som indikatorerna visar på. En annan faktor i arbetslivet som kan påverka hälsan negativt är arbetstidens förläggning. I den mediciniska forskningen har det sedan länge konstaterats att skiftschemaarbete, särskilt med inslag av natt och mycket tidig morgon, bidrar till sämre hälsa. Förklaringen anses vara kroppens biologiska dygnsrytm som nattetid är inställd på låg ämnesomsättning, till skillnad från dagtid då den är hög. Således genomförs nattarbete i konflikt med kroppens biologiska förutsättningar. Enligt forskarna kan anpassning av den biologiska klockan ske endast marginellt. Konsekvensen för natt-/skiftarbetande är att de löper en minst 40 % högre risk för hjärt- kärlsjukdomar och mag-/tarmsjukdomar än de som arbetar regelbunden dagtid. Risken ökar med ökad exponering för skiftarbete. 8 Studier pekar också på flera andra hälsorisker, bla mer utsatthet för vanliga infektioner. 9 Förutsatt att nattarbetet är helt frivilligt kan problemen med hälsan vara något mindre vid permanent nattarbete jämfört med roterande skiftarbete. Att de som arbetar permanent natt gör det på självvalda grunder antas kunna leda till att de klarar nattarbete bättre än andra. Men ännu finns inte tillräcklig forskning som jämfört effekterna av permanent nattarbete med traditionellt skiftarbete, vilket ökar osäkerheten i slutsatserna. Att Kommunals medlemmar har relativt sämre villkor i arbetslivet kan innebära att också deras behov av sjukfrånvaro kan skilja sig från befolkningsgenomsnittet. I en rapport som Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån gemensamt tagit fram 2006, kan man se att flera av Kommunals yrkesgrupper återfinns bland dem som oftare än andra varit sjukfrånvarande en dag till fyra veckor till följd av arbetsorsakade besvär som inte är arbetsolyckor. Närmare en femtedel av kvinnorna i yrkeskategorin ”Kockar och Kokerskor” har varit hemma för arbetsrelaterade besvär minst en dag men högst fyra veckor. Övriga yrkestitlar med relativt höga andelar är ”Undersköterskor och Sjukvårdsbiträden”, ”Förskol- 7 Insikter och fakta om ojämlik hälsa, Kommunal 2010 8 Åkerstedt, Torbjörn 2001. Arbetstider, hälsa och säkerhet – En sammanfattning av en översikt av aktuell forskning. 9 Van Mark, A m.fl. 2006. Journal of Occupational Medicine and Toxicology. Shift work and pathological conditions. 17
Page 1: Lagom är bäst, varken för mycket
Page 5 and 6: Innehållsförteckning Förord.....
Page 7 and 8: Förord Anna Hedborg fick uppdraget
Page 9 and 10: Såväl privata marknadsförsäkrin
Page 11 and 12: och vad som kan få flertalet att t
Page 13 and 14: etalas alltid fullt ut av den som t
Page 15: sjukskrivningshistoria är mindre o
Page 19 and 20: kronor 45000 40000 35000 30000 2500
Page 21 and 22: Förslag till lagstiftning om karen
Page 23 and 24: Ingen kommer heller att få ett min
Page 25 and 26: ör upprepad frånvaro alltid föra
Page 27 and 28: och inget annat. Frågan är dock o
Page 29 and 30: Flest sjukfall börjar på måndaga
Page 31 and 32: Avslutande kommentarer När man fun
Page 36: 36 1. Lagom är bäst, varken för

om självrisker och karens - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?