Den nya - Tandläkartidningen
Den nya - Tandläkartidningen
Den nya - Tandläkartidningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VETENSKAP & KLINIK StØrksen et al<br />
76<br />
a b<br />
c<br />
Figur VII a–c. Fall med adekvat lucka i tandbågen,<br />
men otillräcklig lucka för ett implantat<br />
mellan rötterna på granntänderna (11/13 och<br />
21/23).<br />
mellan 6 och 7 mm mellan rötterna där implantatet<br />
ska sättas in, både koronalt och apikalt i luckan<br />
(figur vii). Det kan ofta vara svårt för käkortopeden<br />
att lyckas med detta eftersom tänder har<br />
en tendens att tippa när de flyttas. Därför måste<br />
man lägga stor vikt vid att räta upp rötterna när<br />
man tandreglerar patienter som senare ska ha<br />
implantatbehandling.<br />
Som vid all käkortopedisk behandling är retention<br />
efter behandlingen viktig. Om en framtand<br />
har ersatts med ett implantat är det fördelaktigt<br />
med en retainer som förbinder naturliga tänder<br />
och implantatet efter behandlingen.<br />
medicinska förhållanden och riskbedömning<br />
Det är få generella medicinska förhållanden som<br />
är absoluta kontraindikationer för behandling<br />
med tandimplantat. De flesta är relativa och ger<br />
ökad risk för komplikationer. Det viktigaste är<br />
att patienten är operabel och tål belastningen<br />
vid mindre eller större oralkirurgiska ingrepp.<br />
Risk för infektion och försenad eller ofullständig<br />
tillfriskning, inklusive osseointegration av fixtur,<br />
måste också bedömas. Patienten ska från början<br />
vara frisk och utan akut sjukdom generellt eller<br />
lokalt vid all elektiv kirurgi. Vid kroniska sjukdomstillstånd<br />
planeras kirurgin till mer stabila<br />
hälsoperioder. Eventuella förhållningsregler<br />
planeras och genomförs under behandlingen. Vi<br />
nämner här bara kort några viktiga moment vid<br />
patientbedömning och behandlingsplanering,<br />
och hänvisar i övrigt till artikeln »Så påverkar<br />
olika medicinska tillstånd implantatbehandling«<br />
i detta temanummer. Det är allmänpraktikern<br />
som från början tar ställning till var behandlingen<br />
ska ske; i allmänpraktik, hos specialist eller<br />
på sjukhus. Moment som har betydelse för detta<br />
avgörande är behandlingens omfattning, fara för<br />
komplikationer och riskbedömning när det gäller<br />
patientens generella medicinska tillstånd och<br />
lokala faktorer.<br />
Kartlägg i anamnesen vilken risk som föreligger<br />
och de eventuella förhållningsregler som<br />
måste tas. Om det finns sjukdomar i ett eller<br />
flera organsystem som kardiovaskulära systemet,<br />
lungor, magtarmkanal, nervsystem, lever<br />
och/eller hematologiskt, bedöms detta i förhållande<br />
till risken. För övrigt är patienter med immunsvikt<br />
(primär eller sekundär) samt de som<br />
står på immunosuppressiv behandling särskilt<br />
utsatta. En del patienter står på mediciner som<br />
utgör ökad risk för komplikationer. Om patienten<br />
står på antikoagulantia och/eller trombocythämmare<br />
får man planera individuellt efter detta<br />
[29]. Patienter som står på bisfosfonater bör man<br />
vara speciellt uppmärksam på eftersom de har<br />
ökad risk för att utveckla osteonekroser i käkbenet<br />
[30].<br />
För patienter som har fått strålbehandling mot<br />
huvudhalsområdet måste man inhämta upplysningar<br />
om strålfält och dosering för att kunna<br />
planera eventuell behandling. Sjukhusbaserad<br />
implantatbehandling rekommenderas vid bestrålade<br />
käkar.<br />
Kroniska slemhinnesjukdomar förekommer<br />
som många typer, och med olika svårighetsgrader,<br />
vilket måste tas hänsyn till i behandlingsplaneringen.<br />
Generellt är det en fördel att slemhinnesjukdomen<br />
är under rimlig kontroll och i en<br />
lugn period när operativ behandling ska göras.<br />
Titanallergi representerar inte något större<br />
kliniskt problem, men enstaka reaktioner har<br />
rapporterats.<br />
Psykiatrisk sjukdom innefattar många olika<br />
tillstånd med olika svårighetsgrader och är generellt<br />
svårt att kartlägga hos den enskilde patienten.<br />
Sjukdomen kan ha betydelse för behandlingen,<br />
särskilt när det gäller samarbete. Hos dessa<br />
patienter kan det förekomma vanföreställningar,<br />
brist på samarbetsförmåga och orealistiska förväntningar.<br />
tandläkartidningen årg 102 nr 1 2010