Katalogisering och klassificering av sagor och folklore - BADA
Katalogisering och klassificering av sagor och folklore - BADA
Katalogisering och klassificering av sagor och folklore - BADA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Berättartekniken i barnlitteraturen har varit <strong>och</strong> är tydligt knuten till sagostrukturer<br />
(upprepning, enkla meningar, vägstruktur, episodstruktur <strong>och</strong> liknande). 11<br />
Så gott det har varit möjligt har jag nu försökt definiera <strong>sagor</strong>nas litteraturgenre med<br />
hjälp <strong>av</strong> olika tidigare forskningar, <strong>och</strong> i nästa kapitel ska jag titta på hur denna genre<br />
har stått i anseende i förhållande till övrig, författad litteratur.<br />
2.2 Den historiska synen på sagolitteraturen<br />
I detta <strong>av</strong>snitt ska jag försöka undersöka hur samhällets syn på <strong>sagor</strong> som litteraturgenre<br />
har varit, <strong>och</strong> om denna i någon mån kan ha påverkat den bibliografiska hanteringen <strong>av</strong><br />
<strong>sagor</strong> <strong>och</strong> <strong>folklore</strong>.<br />
Om man ska titta på hur människor har betraktat en viss företeelse under en historisk tid<br />
som förflutit för länge sedan har man i stort sett bara skriftliga dokument att gå till. Det<br />
finns givetvis möjlighet att utföra fältstudier bland människor med gott minne – <strong>och</strong> när<br />
det gäller folk<strong>sagor</strong> ofta människor på landsbygden – men ett dylikt ganska digert värv<br />
går dessvärre utanför ramarna på en sådan här uppsats.<br />
Man kan också titta på hur folk<strong>sagor</strong> betraktas idag, i <strong>och</strong> med att tidigare kulturer alltid<br />
sätter spår i kommande människors medvetanden; men just sagolitteraturen <strong>och</strong><br />
inställningen till den har förändrats så mycket bara de senaste femtio åren att människor<br />
som är yngre än så har svårt att sätta sig in i folksagans betydelse för människor som<br />
levde för länge sedan. Dessutom har samhället i övrigt <strong>och</strong><br />
kommunikationsmöjligheterna människor emellan förändrats till den grad att <strong>sagor</strong><br />
numera är snarare ett, i <strong>och</strong> för sig välbehövligt men dock, komplement till vardagen än<br />
det oumbärliga sätt att umgås med varandra som det varit tidigare.<br />
Marjatta Jauhiainen citerar, i sin artikel The Main Themes of Finnish Supernatural<br />
Legends and Problems of Classification, en populär finländsk kolumnist vid namn<br />
Sakari Räsänen, som i dagstidningen Helsingin Sanomat 1/11-1980 skrev:<br />
My children don’t believe me when I tell them that in the olden days fear was much<br />
nicer than it is today. Now it so happened that my father, h<strong>av</strong>ing finished his evening<br />
chores, came into the darkened living room where we had been telling ghost stories.<br />
He put his gloves on the top of the stove and promised five hundred for whoever<br />
dared to fetch them down. There were grown men in the room, but no one dared. So<br />
potent was the atmosphere, so full of lovely, thrilling fear. Now where would you<br />
find anything like it today? 12<br />
Så stark har alltså sagans eller bara det allmänna berättandets makt varit över också<br />
fullvuxna människor så sent som under 1900-talet, <strong>och</strong> lika starkt har antagligen<br />
behovet <strong>av</strong> berättelser varit.<br />
Men ska man spåra rätt på människors syn på folk<strong>sagor</strong> under mer <strong>av</strong>lägsen tid än<br />
hundra år tillbaka får man som sagt bäst hjälp från skriftliga källor. Gun Herranen har<br />
skrivit en artikel i antologin Folklore <strong>och</strong> litteratur i Norden : studier i samspelet<br />
mellan folktradition <strong>och</strong> konstdiktning (red. Ebbe Schön). Artikeln heter Litterära <strong>sagor</strong><br />
i en blind berättares repertoar, <strong>och</strong> behandlar främst en finlandssvensk blind<br />
11 Surmatz [(1996)], s. 60<br />
12 Jauhiainen[(1993)], s. 59<br />
13
Change language