Katalogisering och klassificering av sagor och folklore - BADA

3 Katalogisering och klassificering
Efter att i kapitel 2 ha definierat den litteraturgenre vi har att göra med ska jag nu titta
på hur systematiseringen av enskilda sagor har utförts. Som redan har antytts tidigare
har det i fråga om organisering av sagor tett sig meningslöst att dela in sagor i klasser
baserade på sagor såsom enskilda litterära enheter, eftersom en saga sällan kan
karakteriseras som en litterär enhet och behandlas på samma sätt som ett författat
dokument. Den mest logiska uppdelningen när det gäller folksagostoff är istället en
innehållsmässig uppdelning i enskilda motiv som förekommer i de olika sagorna. På
detta sätt täcker man in de mest typiska dragen för varje saga utan att behöva bekymra
sig för enhetlig titel eller huvuduppslag.
Dessutom uppnår man därigenom den vinsten att alla sagor inklusive varianter från
olika områden, som innehåller ett och samma motiv, förtecknas i samma grupp och man
får en tydlig översikt över gemensamma drag i sagor med synbarligen vitt skilda
ursprung. Förutom att detta är den relevantaste metoden för återvinning av sagor – vars
innehåll och motiv oftare sitter kvar i minnet och är lättare att gå efter vid en sökning än
en titel eller nedtecknare – uppstår här intressanta rön vad gäller sagors ursprung och
geografiska vandringar, vilket hjälper antropologer och historiker.
Därför har jag varit tvungen att göra en grov åtskillnad mellan bibliografisk och ickebibliografisk
klassificerad katalog. Nedan följer en presentation och kortare definition
av dessa två och övriga relevanta begrepp.
Bibliografisk klassificerad katalog är det som vanligen avses när man talar om
klassifikation inom biblioteks- och informationsvetenskap. Den bygger på hårda data,
som titel, originaltitel, upphovsman, tryckår etc., och även innehåll i viss mån, eftersom
metoden är avsedd för bibliotek och lättast möjliga återvinning i ett dylikt system. Detta
lämpar sig naturligt bra för författad konstlitteratur. Här baserar sig klasserna i
uppdelningen på bibliografiska fakta som kommer naturligt av att dokumentet blivit
skrivet av en författare,
Den icke-bibliografiska klassificerade katalog som tas upp i just den här uppsatsen är
inriktad på ett mer etnologiskt synsätt. Den är av intresse för forskare inom etnologi,
kulturvetenskap, historia, psykologi etc. Där är klassificeringen uppbyggd efter nästan
uteslutande innehållsmässiga fakta, som naturligt blir mer mjuka fakta, eftersom det
behov som finns hos forskare inom nämnda discipliner uppfylls bäst på detta sätt.
Det är således svårt att tala om kataloger och katalogisering när det gäller
sagolitteraturen, eftersom katalogiseringen och uppställandet av en katalog underlättas
av hårda fakta som kan fungera som huvuduppslag i katalogen.
Katalog och katalogisering definieras som en systematisk uppställning och beskrivning
av dokument, respektive arbetet med en dylik uppställning. En katalog definieras av
Jennifer Rowley på detta sätt:
A catalogue is a list of the documents in a library, with the entries representing the
documents arranged for access in some systematic order. 44
44 Rowley (2000), s. 246
27