Katalogisering och klassificering av sagor och folklore - BADA

samhället i stort genomgick stora förändringar, inklusive att boktryckarkonsten kom
igång på allvar.
Som tidigare nämnts var bibeln antagligen den första boken som trycktes i Europa, och
med all säkerhet den som trycktes i störst utsträckning. I Sverige valde man emellertid
som sagt att trycka en bok som måhända förmedlade bibelns budskap på ett lite mer
lättillgängligt sätt, genom liknelser och djurfabler, när boken nu ändå fick möjlighet att
massdistribueras i alla samhällsskick. Men man måtte ha räknat med att de som skulle ta
till sig detta lite enklare budskap ändå skulle ha någon lärd att läsa för sig, eftersom
boken trots allt är tryckt på latin. Den bok som anses ha satt normen för det svenska
skriftspråket var det Nya Testament som trycktes på svenska år 1526, och det visar
återigen på bibelns dominans bland de böcker som trycktes, även i Sverige.
Dessutom började folkspråken i alla länder få en högre ställning genom
bokproducenternas intresse att sälja böcker till så många människor som möjligt, även
bland dem som inte förstod latin. Utvecklingen mot ett erkännande och ett jämställande
av folkkulturen med övrig (lärd) litteratur började alltså redan med utvecklingen av den
tryckta boken, om inte tidigare. Detta kan man uppenbarligen till viss del tacka den
tidens marknadskrafter för.
Vad gäller det bibliografiska arbetet vid den här tiden blev detta naturligt ett viktigt
hjälpmedel för att klara av den enormt ökande bokmängden som blev resultatet av
boktryckarkonsten. Pionjärer inom området dök upp, som Conrad Gesner, Gabriel
Naudé m.fl. Den förstnämnde av dessa har givits titeln Bibliografins fader, och detta
kommer sig av en uppenbarligen naturlig instinkt hos Gesner att organisera och ordna
sin omvärld.
Gesner (1516-1565) är egentligen mest känd som naturvetenskapsman, och han var en
stor botaniker, läkare och språkforskare. Hans kanske mest kända verk är en stor
djurbok som heter ”Historia animalium”, och är en systematisk klassifikation över de
kända djuren i världen. Men vid sidan av dessa studier gjorde han sig känd som en
viktig klassifikatör, och hans stora universalbibliografi, ”Bibliotheca universalis”, är en
milstolpe i den europeiska bibliografins historia. Det hade förvisso klassificerats före
honom, men Gesner tog på sig den digra uppgiften att ta itu med allt det nya tryckta
material som dök upp vid den här tiden. Dessutom var ”Bibliotheca universalis” inte
bara en förteckning över böcker och dess författare och ursprung – den gav mycket mer
information än så. Hans Fischer skriver i sin bok Conrad Gessner : (26. März 1516 –
13. Dezember 1565) : Leben und Werk:
Es handelt sich bei Gessners Bibliotheca universalis nicht nur um eine Bibliographie
im eigentlichen Sinn, nicht nur um eine möglichst vollständige Titelangabe der
Werke mit Druckort, Erscheinungsjahr und Verleger. Was sie vor den verschiedenen
späteren Auszügen (Epitomeen) dieses Werkes auszeichnet und Gessners Werk zu
einem ganz singulären macht, sind die Angaben über Leben und Stellung der
Autoren, sind die persönlichen Bemerkungen über die Qualität der Autoren, ihre
Lebensdaten, insbesondere auch der Zeitgenossen. 73
(Det rör sig ifråga om Gessners Bibliotheca universalis inte bara om en bibliografi i
egentlig mening, inte bara om en så fullständig som möjligt titelförteckning över
verken med tryckort, utgivningsår och förläggare. Vad som utmärker den framför
olika senare efterföljare (epitomeer) till detta verk och gör Gessners verk till något
helt unikt är uppgifterna om författarnas liv och ställning, det är de personliga
73 Fischer (1965), s. 29
39