Katalogisering och klassificering av sagor och folklore - BADA

han att ett bibliotek skulle inneha böcker av Luther, samt författare inom andra religiösa
inriktningar. Sjamurin tar upp några principer som Naudé stod för:
Für die komplettierung einer Bibliothek sind, wie er sagt, folgende Prinzipien
entscheidend: Vollständigkeit, aber kein hastiges Erwerben von vielen Bänden um
jeden Preis; Aufmerksamkeit für die ”kleinen Bücher, die häufig ebenso wertvoll
sind wie die grossen”; Vielseitigkeit. Er gibt den Rat, bei der Zusammenstellung von
kleineren schriften zu Konvoluten nicht nur die Bücher gleichen Formats, sondern
auch gleichartigen Inhalts oder solche von ein und demselben Autor in einem Band
zusammenzufassen. Dies würde seiner Meinung nach dem Leser das Auffinden des
verlangten Buches erleichtern. 76
(För ett biblioteks komplettering är, som han säger, följande principer att urskilja:
Fullständighet, men inget hastigt förvärvande av många band till varje pris;
Uppmärksamhet för de ”små böcker, vilka kan vara lika värdefulla som de stora”;
Mångsidighet. Han ger rådet att, vid sammanställning av mindre skrifter till
konvolut, inte bara sammanställa i ett band böcker av lika format, utan också av
likartade innehåll eller böcker av en och samma författare. Detta skulle, efter hans
mening, underlätta för läsaren att hitta den önskade boken. [min översättning])
Detta tänkade, att underlätta återfinnandet av böcker, började komma i och med den
ökade utgivningen av böcker som kom efter 1500. Naudé var bland de första som
poängterade vikten av denna funktion hos en katalog. Denna serviceinriktning förklarar
också hans strävan efter ett biblioteks fullkomlighet: Lerner skriver om Naudé:
… every book, no matter how bad, will someday be wanted by somebody. ”For
certainly there is nothing which renders a Library more recommendable, than when
every man finds in it that which he is in search of, and could no where else
encounter…” 77
Denna strävan efter fullkomlighet kan idag tyckas övermodig, med tanke på det enorma
utbud av böcker som finns nu; men Naudé gav ändå uttryck för den grundläggande
tanken som bibliotek arbetar efter ännu, nämligen en tjänstvillig instans som finns till
för läsarens skull, oavsett vad läsaren kan tänkas vilja ha. Lerner fortsätter att beskriva
Naudés ambitioner:
Naudé urged collectors to open their libraries to the public. There is no point in
collecting books, he asserted, unless they are made available to any who can make
use of their contents. Books should be lent for limited periods of time to ”persons of
merit and knowledge”; but careful records should be kept. A good librarian should
be hired to make this possible, and to produce two catalogs: one by subject, and one
by author. 78
Naudé kan sägas stå för mycket av det som biblioteken strävar efter idag, och detta
gjorde han redan under första hälften av 1600-talet. På så vis var han en nytänkare, men
hans tänkande var också ett barn av tidens utveckling: det fanns ett behov av
organisering i biblioteksvärlden med alla nya tryckta böcker. Om 1600-talets
klassifikationssituation i allmänhet skriver Sjamurin:
Für die bibliothekarisch-bibliographische Klassifikation des 17. Jahrhunderts ist
kennzeichend die Festigkeit und weite Verbreitung des sogenannten
76 Samurin, s. 146
77 Lerner (1998), s. 105
78 Lerner, s. 105
41