Katalogisering och klassificering av sagor och folklore - BADA

också upp artiklar ur antologierna Konsten att berätta för barn (tidigare forskning utförd
av bl.a. Astrid Surmatz) och Sagorna finns överallt : perspektiv på folksagan i
samhället (artiklar av Gun Herranen och Henning Sehmsdorf).
Vad gäller ämnet för kapitel 2.2, Den historiska synen på sagolitteraturen, uppehåller
jag mig mycket vid Maren Clausen-Stolzenburgs omfattande arbete Märchen und
mittelalterliche Literaturtradition. Jag hämtar också rön från Hans Holmbergs ovan
nämnda bok Från prins Hatt till prins Mio : om sagogenrens utveckling. Även här tittar
jag på artiklar i Konsten att berätta för barn, och Sagorna finns överallt : perspektiv på
folksagan i samhället. För detta kapitel har jag valt ut artiklar av Lena Kåreland, Bengt
Holbek och Reimund Kvideland. Dessutom finns det tidigare forskning över det
aktuella ämnet i samlingen Folklore och litteratur i Norden : studier i samspelet mellan
folktradition och konstdiktning (red. Ebbe Schön), särskilt en artikel av Gun Herranen.
Jag tar också upp en primärkälla här, nämligen den första boken som någonsin trycktes i
Sverige: Dyalogus creaturarum moralizatus 1483 (Skapelsens sedelärande samtal
1483), översatt av Monica Hedlund.
Forskning bakom innehållet i kapitel 3.1, Katalogiseringens historia, har jag hittat i
tidskrifterna Library History och Cataloging and Classification Quarterly. Ur den
förstnämnda har jag studerat Uwe Jochums artikel The Alexandrian Library and its
Aftermath (ur majnumret 1999), och från den andra har jag valt ut artikeln Changing
Cataloging Rules in Relation to Changing Patterns of Publication (J. H. Bowman, ur
nr. 2 1996). Dessutom använder jag mig av klassiska verk som Evgenij Ivanovitj
Sjamurins Geschichte der bibliothekarisch-bibliographischen Klassifikation, och en
skrift om ”bibliografins fader”, Conrad Gessner : (26. März 1516 – 13. Dezember 1565)
: Leben und Werk, av Hans Fischer. Jag nämner också skriften Foundations of
Cataloging : A Sourcebook (ed. Michael Carpenter och Elaine Svenonius), framför allt
därur en artikel av Julia Pettee från 1936, The Development of Authorship Entry and the
Formulation of Authorship Rules as Found in the Anglo-American Code. Denna artikel
framhåller jag speciellt, i och med att den är klassisk och fortfarande mycket relevant.
Nyare källor som jag tar hjälp av är Fred Lerners The Story of Libraries : from the
Invention of Writing to the Computer Age och Harry Järvs Kunskapens träd : Om
lagring och spridning av information.
I kapitel 3.2, Klassificering av sagor, tar jag framför allt hjälp av relevanta artiklar i
tidskriften Arv : Nordic Yearbook of Folklore; till att börja med tar jag upp två artiklar
ur årsbokens utgåva från år 1993: Marjatta Jauhiainens The Main Themes of Finnish
Supernatural Legends and Problems of Classification och Bengt af Klintbergs The
Types of the Swedish Folk Legend : Report on an Unfinished Catalogue. Vidare har jag
valt ut artiklarna Computer Retrieval Techniques and Indexing as Tools for Text-
Analysis av Imants Freibergs och Cataloguing Open-Structured Narratives : the
General Catalogue of the Pan-Hispanic Romancero av Beatriz Mariscal Hay, båda ur
Arv 1992. Ingen av de två senare artiklarna är dock relevant att ha som referenslitteratur,
utan de nämns som exempel enbart. Likaså en klassifikation över folksagor från
östafrika, A Classification of the Folktales of the Northern East African Cattle Areas by
Types, av Erastus Ojo Arewa.
När det gäller diskussionen om klassificeringen av sagor nämner jag framför allt Antti
Aarnes stora verk The Types of the Folktale : a Classification and Bibliography, andra
reviderade upplagan av Stith Thompson från 1961. Jag kommer att studera verket främst
som primärkälla – en fulländad klassifikation och bibliografi över folksagor och ett
omfångsrikt exempel på en metod att klassificera litteraturen i fråga. Jag tittar också på
5