Katalogisering och klassificering av sagor och folklore - BADA

Sedan följer ett kapitel där jag granskar katalogiseringen och dess historia på det hela
taget, för att jämföra sagornas hanterings historia med den allmänna historien för
katalogisering och finna likheter och skillnader däremellan. Detta också för att särskilja
och definiera sago- och folklorelitteraturen ytterligare. Här har jag delat upp historien i
två delar: före och efter år 1500 (c:a), för att skilja mellan den antika tidens nyvakna
katalogiseringsteknik och den lust för kunskap och organisation som kom runt år 1500
med boktryckarkonsten, renässansen etc. Det ter sig svårt att behandla dessa olika
metoder lika.
Slutligen, och i skenet från de tidigare kapitlens framkomna rön, tittar jag särskilt på
historien för sagors och folklores bibliografiska hantering. Här går jag något empiriskt
tillväga, och försöker med historiska källors hjälp isolera de problem som varit svårast
och mest centrala i organiseringen av sagor och folkliga berättelser, samt finna lösningar
på dessa problem med samma metod. Den rent bibliografiska behandlingen av sagor går
närmast in i kapitlet 3.1, Katalogiseringens historia, medan jag i kapitel 3.2,
Klassificering av sagor koncentrerar mig mer på den mer etnologiska klassificeringen,
vilken är tämligen omfattande och bör tas upp i en uppsats av detta slag.
I diskussionskapitlet försöker jag sedan analytiskt resonera mig fram till svar på de
antaganden jag ställt upp. Vilken syn har samhället haft på sagor som litteraturgenre,
och hur har denna syn påverkat den bibliografiska hanteringen av litteraturen? Vilka
problem uppstår vid försöken att katalogisera dokument och texter utan en enskild och
definierad upphovsman? Hur löser man dessa problem? Kan ett lösande av den
bibliografiska hanteringens problem medföra en ändring i samhällets syn på en
litteraturgenre?
7