Katalogisering och klassificering av sagor och folklore - BADA

Vad gäller sorteringen av enskilda exemplar (lertavlor) framför det litterära verket som
en hel enhet dominerar denna metod katalogiseringen i västvärlden mycket länge, och
det dröjer många hundra år innan tänkandet på en bok som en litterär enhet vinner
förtroende (se nedan, forskning av Julia Pettee). Det närmaste detta tänkande man skulle
komma under antiken var Kallimachos och Alexandriabibliotekets sortering efter
författare istället för efter enskild titel (se nedan, forskning av Uwe Jochum).
Om just katalogerna skriver Lerner:
Mesopotamian collectors kept catalogs of their libraries. These too were clay tablets,
on which were inscribed all the incipits for a single group of tablets. 49
Det tycks tydligt att även i dessa urbibliotek i Mesopotamien katalogiseringen till viss
del syftade till att underlätta återfinnandet av särskilda texter, det vill säga att syftet var
något mer avancerat än att bara göra en förteckning över ett biblioteks bestånd.
Lerner citerar också ur en av dessa kataloger, närmare bestämt en katalog över en
samling hymner, och påpekar att många vid fyndet av en sådan katalog trodde att de
hade hittat ett poem, något som man kan förstå när man ser hur den ser ut:
Honoured and noble warrior | Where are the sheep | Where are the wild oxen | And
with you I did not | In our city | In former days | Lord of the observance of heavenly
laws | Residence of my God | Gibil, Gibil [the fire-god] | On the 30 th day, the day
when sleeps | God An, great ruler [the sky-god] | A righteous woman, who heavenly
laws and commandments | The King whom you bore… 50
Ännu tidigare än de mesopotamiska biblioteken anses det ha funnits skriftsamlingar i
Egypten. Sjamurin nämner en inskrift på en grav i De dödas stad:
In der ”Totenstadt” unweit der Pyramiden bei El Giza (Giseh), heute ein Vorort von
Kairo, findet sich auf einem Grabmal aus der Zeit der 4. Dynastie (2900-2750
v.u.Z.) eine Inschrift, in der der dort ruhende hohe Beamte unter anderem auch als
”Verwalter des Hauses der Schriften”, d.h. der königlichen Bibliothek bezeichnet
wird. Dieses Amt erbte sein gleichfalls dort beerdigter Sohn. 51
(I ”De dödas stad” inte långt från pyramiderna vid El Giza (Giseh), idag en förort till
Kairo, finns på en grav från tiden för den 4:e dynastin (2900-2750 före vår
tideräkning) en inskription i vilken den där vilande höge ämbetsmannen bland annat
betecknas som ”förvaltare för skrifternas hus”, d.v.s. det kungliga biblioteket. Detta
ämbete ärvdes av hans likaledes där begravde son. [min översättning])
Om katalogiseringsförfarandet i detta ”skrifternas hus” finns det inte mycket skrivet,
men däremot har man hittat en bokförteckning i den gamla egyptiska staden Edfu,
antagligen av yngre datum:
In der oberägyptischen Stadt Apollinopolis Magna (dem altägyptischen Edfu) ist das
folgende eigenartige, in die Wand der Bibliothek (”Haus der Papyrus”) des Horus-
Tempels einbegrabene Bücherverzeichnis erhalten geblieben, betitelt ”Verzeichnis
der Kästen, die Bücher auf grossen Pergamentrollen enthalten”. 52
49 Lerner, s. 15
50 Lerner, s. 15
51 Samurin (1964), s. 8
52 Samurin, s. 8
31