1. Min resa med Fantomen - Theseus

More documents

Recommendations

Info

3. Publikarbete ”Hemma berättade jag inget om mina bekymmer, mina tankar eller min oro. När mamma frågade hur dagen hade gått, svarade jag alltid att den gått bra, oberoende av hur sanningen såg ut.” – Aalto (2009) I det här kapitlet klargörs begreppet publikarbete, till syfte och form. 3.1 Kort historik Begreppet publikarbete (eng. Audience Development, fin. Yleisötyö) kommer från England i slutet av 1950-talet, men ännu finns ingen entydig definition av begreppet. (Dahl-Tallgren 2011, s. 13). Publikarbete kom till Finland i slutet av 1980-talet och först med verksamheten var Finlands Nationalopera med Tuula Yrjö-Koskinen i spetsen, som Finland första publikutbildare. Först att se behovet för en specifik utbildning var Teaterhögskolans fortbildningscentral, som på initiativ av Marjatta Häti-Korkeila startade en utbildning i publikarbete inom teaterkonst. (Dahl-Tallgren 2011, Airaksinen-Björklund, s. 29). Genom en enkät kartlade man behovet av publikarbeten i Finland, samt förekomsten av pågående och redan genomförda publikarbeten. Resultaten påvisade ett tydligt behov samt en redan inledd publikarbetes- och skolsamarbetssatsning. Genom den kunde man konstatera att en utbildning i publikarbete skulle sprida god praxis samt stärka publikarbetets status. (Dahl-Tallgren 2011, Airaksinen-Björklund, s. 29). En första impuls till verksamhet inom publikarbete var det seminarium som ordnades vid Nationalteatern 13.2.1995. Dit kallade man en grupp personer med intresse för verksamheten för att diskutera hur läget gällande publikarbete såg ut i Finland. (Dahl-Tallgren 2011, Airaksinen-Björklund, s. 29). Modell för utbildningen togs från England, från utbildningen Theatre Educator vid Central School of Speech and Drama, men inom kort anpassades utbildningen till det finländska samhället. Åren 1995-2005 ordnade Teaterhögskolan fyra fortbildningskurser i publikarbete där 38 personer deltog. Åren 2007-2008 ordnade IADE (Institute of Art Development and Education) en utbildning i publikarbete inom dans och teater, i vilken 12 studerande deltog. Inom skolvärlden finns även intresse för en sådan utbildning. Speciellt de lärare som är intresserade av Kapitel: 3. Publikarbete 8
konstfostran har intresse att bredda sitt yrkesmässiga kunnande. (Dahl-Tallgren 2011, Airaksinen-Björklund, s. 29-30). Det är dramapedagoger, teaterpedagoger, dramainstruktörer och teaterkuratorer som utövar och leder publikarbete inom konstformen teater. I dagens läge utbildas dramainstruktörer på Yrkeshögskolan Novia, på utbildningsprogrammet i Scenkonst, i Vasa. På finska finns utbildning i dramapedagogik vid Teaterhögskolan i Helsingfors, Metropolia, Mellersta Österbottens yrkeshögskola och vid Åbo yrkeshögskola. (Dahl-Tallgren 2011, s.27). 3.2 En delaktig publik ”Stöd fick jag från ett oväntat håll. Jag satt på bussen på väg hem, med blicken svepande över alla människor som gled förbi utanför bussfönstret, mina tankar någonstans där ute i det gråa regnet, då jag kände hur någon satte sig ner bredvid mig. […] ’Tjena Håkan, ’ sade han. ‘Inte har du väl något emot att jag sätter mig här?’ Jag var för förvånad för att svara, och kunde bara skaka på huvudet. ’Bra’ sade han.” – Aalto (2009) Tyskfödda teaterteoretikern Bertolt Brecht ansåg att man måste utveckla såväl skådespelarkonsten som åskådandets konst, och han poängterade att det inte var någon mening att utveckla den ena utan att samtidigt utveckla den andra. (Dahl- Tallgren 2011, Zilliacus, s. 9). Så, på sätt och vis var han en publikarbetets fader. Publikarbete handlar om att för- och efterbehandla ett teaterbesök för att berika teaterupplevelsen (Dahl-Tallgren 2011, s. 13). Publikarbetets syfte kan variera men det handlar alltid om att bygga upp ett förhållande mellan individ och konstform, att öka förståelsen för konsten och skapa en utvidgad konstupplevelse hos individen (Dahl-Tallgren, 2011, s. 13). Publikarbete handlar om att kombinera en konstform, i vårt fall teater, med pedagogik och drama- och teaterpedagogikför att tillgängliggöra en produkt (en föreställning) eller konstnärlig verksamhet (teaterns verksamhet). Konstformen utgör grunden för publikarbetet, pedagogiken hjälper till att skapa goda möten med fungerande kommunikation och drama- och teaterpedagogiken ger metoden och verktygen för att genomföra publikarbetet. Dessa tre är en helhet som låter konsten nå sin fulla potential och för att skapa denna helhet behövs såväl pedagogisk som konstnärlig kunskap. (Dahl-Tallgren 2011, s. 16). Kapitel: 3. Publikarbete 9
Page 1 and 2: Min resa med Fantomen En receptions
Page 3 and 4: BACHELOR’S THESIS Author: Amanda
Page 5 and 6: Innehållsförteckning 1. Min resa
Page 7 and 8: 3. Kan drama som metod i det mobbni
Page 9 and 10: Lepp 2005, s.51). Därför är det
Page 11: sällan oförskämda än i andra gr
Page 15 and 16: Praktiskt går modellen ut på att
Page 17 and 18: mobbning till ord som trakasserier
Page 19 and 20: 4.2 Folkhälsans senaste kartläggn
Page 21 and 22: 5. Studiematerialet Det var under s
Page 23 and 24: arbetsgruppen stävade efter samt v
Page 25 and 26: Till föräldrarna Kapitlet innehå
Page 27 and 28: 6. Receptionsanalys I kapitlet pres
Page 29 and 30: tankar eller känslor av förarbete
Page 31 and 32: Tabell 3. På vilket sätt upplever
Page 33 and 34: - eleverna lärde sig att vänskap
Page 35 and 36: Av de elever som upplevde att övni
Page 37 and 38: Tabell 9. På vilket sätt upplever
Page 39 and 40: övningen lappar på ryggen fungera
Page 41 and 42: och efterarbetet. En elev upplevde
Page 43 and 44: 16 elever som upplevde att klassens
Page 45 and 46: - teatern beskrev mobbning så bra
Page 47 and 48: Tabell 18.Vilka övningar fungerade
Page 49 and 50: Upplevs studiematerialet påverka k
Page 51 and 52: och de elever som deltagit i både
Page 53 and 54: Dramaverksamhet är en form av lek,
Page 55 and 56: 10. Källförteckning Dahl-Tallgren
Page 57 and 58: 11. Tabellförteckning Tabell 1:Vil
Page 59 and 60: 12. Bilagor 1. Studiematerialet til
Page 61 and 62: 5. På vilket sätt upplever du att
Page 63 and 64:
STUDIEMATERIAL för pjäsen Fantome
Page 65 and 66:
1. Förord Välkommen! Jag vill bju
Page 67 and 68:
2.1 Pjäsförfattaren Peter Snickar
Page 69 and 70:
Fakta om Fantomen: 2 Fantomen är e
Page 71 and 72:
2.4 Skådespelarna Malin Olkkola sp
Page 73 and 74:
3. Bakgrundsfakta Fantomens lillasy
Page 75 and 76:
komma och berätta nästa gång dä
Page 77 and 78:
polisens arbete och om laglighet. A
Page 79 and 80:
att genast kunna börja undersöka
Page 81 and 82:
10 % av eleverna upplever att de in
Page 83 and 84:
3.4 Länkar & Material sluta panta
Page 85 and 86:
Filmer ”På Väg” En film om Fo
Page 87 and 88:
4. Att använda ett studiematerial
Page 89 and 90:
Börja med att berätta att det är
Page 91 and 92:
Uppgift 1 Bekanta dig med bloggen A
Page 93 and 94:
Uppgift 3 - samarbetsövningar Blan
Page 95 and 96:
Tid: ca 30-45 minuter Syfte: Hjälp
Page 97 and 98:
Uppgift 6 Filmer om nätmobbning Ti
Page 99 and 100:
Genom att låta eleverna fundera i
Page 101 and 102:
Uppgift 1 Diskussion om föreställ
Page 103 and 104:
Uppgift 3 Roll på vägg Material:
Page 105 and 106:
delge en del av informationen i en
Page 107 and 108:
Uppgift 7 Att bli missförstådd p
Page 109 and 110:
Diskutera tillsammans vilket ansvar
Page 111 and 112:
Instruktioner: Gå in på http://ww
Page 113 and 114:
”Friends reklamfilm - Osynlig”
Page 115 and 116:
”Tonåringar i familjen” Boken
Page 117 and 118:
PAPPA: Hur då? MOHAMMED: Jag vet i
Page 119 and 120:
- Prata med andra föräldrar. - L
Page 121 and 122:
http://www.folkhalsan.fi/startsida/
Page 123 and 124:
Bilaga 2 - bekräfta dina känslor
Page 125 and 126:
) ja, om de ger tillåtelse c) nej,
Page 127 and 128:
Bilaga 4 - vad kunde ha hänt? Scen
Page 129 and 130:
Bilaga 5 - Diskussion om Skolskjutn
show all

1. Min resa med Fantomen - Theseus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?