lflÉA**dM^^ - Helda

2. X. 1920. M. Brenner, Variationsförmågan
hos enen. 15
varo, vilket allt utövar ett stort inflytande på dess utveck-
ling och gestaltning. För köld synes den, åtminstone i
södra Finland, vara ömtålig. Därför är det ej ovanligt att
efter kalla, snöfattiga vintrar få se de för stormen på kala
berg, i skogsbryn och vid stränderna av stora fjärdar utsatta
exemplaren borttorkade eller frusna och bruna, medan
i närheten äro oskadade. Sker
de skyddade exemplaren
skadegörelsen endast partiellt på de mer exponerade de-
larna, borttorka endast dessa, vanligtvis de över snötäcket
nående topparna eller endast den för blåsten utsatta sidan.
Redan härav betingas oregelbundenheter i den yttre formen.
Sker detta oftare, såsom på höga fjäll och ute på
havsklippor, uppstå de krypande
var. nana-buskarna av f.
adpressa brevifolia. Vid obehindrad utveckling under gynnsamma
förhållanden skjuta starkare exemplar en rak upprat
stam med uppräta raka grenar (var. suecica Mill.), svagare
exemplar åter med utstående bågformigt uppböjda, raka
eller t. o. m. hängande grenar (var. pendula Th. Fr.), eller
kunna under växlande förhållanden uppstå än uppräta, än
utstående grenar hos samma exemplar, de skilda slagen un-
der skilda utvecklingsskeden. Ännu svagare exemplar däremot
stanna på buskstadiet med utstående bågböjda grenar,
ofta utan någon topp.
I någon mån kan även människors åverkan åstadkomma
en omgestaltning till buskform, om t. ex. topparna ofta
avbrytas eller huvudstammarna avhuggas till gärdesgårdsstörar
eller dekorationer vid festliga tillfällen, eller kunna
buskarna genom beskattning för hushållsbehov missformas.
Att förekomsten av s. k. kikbär skulle vara av någon
betydelse härvid har jag ej kunnat finna. Buskarna uppstå
nog dem förutan, om blott den för trädbildning nödiga livskraften
saknas. I detta hänseende förhåller sig enen som
den i Centraleuropas bergstrakter hemmahörande bergtallen
(Pinas montana Lam.).