lflÉA**dM^^ - Helda

74 Harald Lindberg, Alnus incana 1. pinnata. 5. III. 1921.
För någon tid sedan inlämnades till museets samlingar
ett par kvistar av en egendomlig Alnus incana-form. Kvi-
starna voro insamlade af major Lennart Oesch den 15
juli 1920 invid Svahnes gård i Kemie by af Tohmajärvi
socken, Karelia borealis. Enligt uppgift af major Oesch
härstammade kvistarna från en l.s m hög buske.
Vid närmare granskning visade sig formen i fråga tillhöra
den i vårt land tidigare ej iakttagna 1. pinnata Lundmark
(1. pinnatifida Wg) af Alnus incana. Hvad hos oss
tidigare kallats 1. pinnatifida Wg tillhör ej denna form, utan
den betydligt vanligare flikbladiga formen, som af Callier
benämnts 1. laciniata. Något exemplar af Lundmarks
pinnata har jag ej varit i tillfälle att se, men den i Tohmajärvi
funna formen öfverensstämmer i minsta detaljer med
den afbildning, som af dr Lundmark lämnas i samband
med publiceringen af en liten uppsats med titeln „Beskrif-
ning På et nytt Svenskt Träd, Betula pinnata, funnet i
Wermeland; af J. Dan. Lundmark, MD och Provinc. Med.",
som ingår i K. Sv. Vet. Akad. nya Handlingar, Tom. XI,
"1790, pag. 130-132.
Då det kan ha sitt intresse för här i landet bosatta
botanister, som ej ha tillgång till nämnda uppsats,
del af originalbeskrifningen, tillåter jag mig
att få
att här in ex-
tenso aftrycka Lundmarks uppsats, med dess ålderdom-
liga stilisering och ortografi.
„Då jag för 4 år sedan reste up til Wermlands fordnad
Finnmark, hörde jag omtalas et Träd af besynnerligt ut-
seende, som skulle växa vid Lefsjöfors Bruk, 3 72 "^i^ norr
om Philipstad.
Det var då vintertiden, och jag kunde icke för än 2 år
därefter få se blad och blommor, då jag genast fann, at det
var et Species Betulce, som efter all sannolikhet tilkommit
af Rönn och Allder, hvilka bägge växa ymnigt däromkring.
Bladen likna mycket den förras, men äro kortare, och blommorna
äro Allderns, ehuru hälften mindre.
På stället äro flera Träd af detta slag; Stamträdet är
omkring 10 alnar, och de andra mindre. Några äro flyt-