Aktivt liv i bebyggda miljöer - manual för kommunal planering, 526 kB
Aktivt liv i bebyggda miljöer - manual för kommunal planering, 526 kB
Aktivt liv i bebyggda miljöer - manual för kommunal planering, 526 kB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
grönområden har lika stor betydelse som det faktiska gångavståndet när det gäller hur ofta<br />
man besöker dem.<br />
- TVISS – tillgänglighetsvillkor i svenska städer [4]<br />
En GIS-metod som har använts av vissa kommuner i landet <strong>för</strong> att titta på hur pass säkert och<br />
tryggt det är att promenera och cykla till olika målpunkter är TVISS – tillgänglighetsvillkor i<br />
svenska städer. TVISS innebär en inventering av hela gång- och cykelnätet och målpunkter<br />
samt analys av befolkningsdata <strong>för</strong> att bedöma tillgänglighet <strong>för</strong> olika grupper till olika<br />
målpunkter. [4] Uppställda kriterier <strong>för</strong> att exempelvis bedöma trygghet och säkerhet på<br />
skolvägar är: <strong>för</strong>ekomst av belysning, bilfri väginfrastruktur och högsta tillåtna hastighet 30<br />
km/tim. Högsta tillåtna hastighet på motorfordon <strong>för</strong> att vuxnas miljö ska vara tillgänglig är<br />
50 km/tim. En kommun som har använt TVISS är Nynäshamn som undersökt hur stor andel<br />
av barnen har en osäker och otrygg skolväg <strong>för</strong> gång och cykel.<br />
- Analys av trafikbarriärer<br />
Vägar som tillåter högre hastighet på motorfordon än 20-30 km/tim brukar betraktas som<br />
trafikbarriär <strong>för</strong> barn 6-12 år. Motsvarande hastighet <strong>för</strong> trafikbarriär <strong>för</strong> vuxna är 50 km/tim.<br />
Det är således inte trafikmängd som primärt avgör huruvida en väg är en trafikbarriär eller<br />
inte.<br />
- BoTryggt05<br />
- Enkät till, eller intervju av, regelbundna cykelpendlare (se bilaga 4) eller fotgängare<br />
- Hushållsenkät till invånare (se bilaga 2)<br />
- Inventering av miljö <strong>för</strong> att bedöma <strong>för</strong>utsättningar till fysisk aktivitet (se bilaga 5)<br />
- SUMO: System <strong>för</strong> utvärdering av mobilitetsprojekt [34]<br />
SUMO är ett verktyg <strong>för</strong> att utvärdera påverkansprojekt, genom hela processen, från påverkan<br />
till effekt. SUMO används idag <strong>för</strong> uppföljning och utvärdering i många av Vägverkets<br />
sektorsprojekt. I Värmland och Närke har några kommuner använt SUMO <strong>för</strong> att<br />
processutvärdera ett projekt som handlar om konceptet ”Vandrande skolbuss”. [33]<br />
Bakgrund till indikatorerna<br />
Offentlig grönyta per person: Andelen grönyta/person är ett vanligt mått <strong>för</strong> att mäta trycket<br />
och efterfrågan på grönytor i stadsmiljö. I likhet med <strong>för</strong>eslagna riktlinjer på vissa håll i<br />
landet, exempelvis Stockholm, <strong>för</strong>eslås 10 m 2 /person vara en undre gräns <strong>för</strong> vad som innebär<br />
en god tillgänglighet till grönytor i städer. Tillgänglighet har dock fler dimensioner än just<br />
den totala grönytan/person.<br />
Cykelvägnätets omfattning: Även om tillgängligheten till cykelbanor och cykelfält består av<br />
fler aspekter än just det totala antalet kilometrar, kan denna indikator ge en generell bild av<br />
trender över tid och ge möjlighet till jäm<strong>för</strong>elser med andra jäm<strong>för</strong>bara kommuner.<br />
Tillgänglig täthet: Bebyggelsetätheten har ett starkt samband med befolkningstätheten och<br />
utgör en grundpotential <strong>för</strong> underlaget till service, handel och kultur, vilket i sin tur påverkar<br />
vissa former av fysisk aktivitet, främst benägenheten att promenera. Bebyggelsetätheten kan<br />
27
Change language