Aktivt liv i bebyggda miljöer - manual för kommunal planering, 526 kB

Manualen är dock inte en heltäckande
och omfattande plan för hur en
kommun kan främja fysisk aktivitet,
utan fokuserar på den bebyggda miljön
och i viss mån även den sociala miljön.
Insatser som rör policy, information,
marknadsföring, schemalagda
aktiviteter, program, friskvård, med
mera, tas inte upp här. Ett exempel på
ett sektorsöverskridande strategi för ett
aktivt liv har utarbetats av staden Åbo i
Finland [12] som ingår i WHO:s
nätverk ”Healthy cities”.
”Den påverkan som den byggda
miljön har för förutsättningarna till
fysisk aktivitet innebär att
folkhälsostrateger bör vara högst
delaktiga i, och folkhälsofrågor en
naturlig del av, planeringen,
utformningen och förvaltningen av
våra städer och landskap”
Med tanke på kommunernas stora skillnader i förutsättningar, resurser och nuvarande
uppdrag, är denna manual utformad mer som en ”verktygslåda” än en ”måste-lista”.
Manualens uppbyggnad
Denna manual har sex huvudsakliga delar.
Del 1 introducerar läsaren för området och tar upp förhållandet till andra planeringsunderlag
och övrig litteratur. Eftersom denna manual endast är ett av många planeringsunderlag som en
planerare normalt behöver ta ställning till, är det viktigt att presentera ett passande
sammanhang för underlaget. Figur 1 visar hur olika verktyg kan användas i
planeringsprocessen.
Del 2 presenterar evidensen för ”bebyggd miljö och fysisk aktivitet” samt beskriver konkreta
insatser som använts i planering och förvaltning för att främja goda förutsättningar till fysisk
aktivitet. Dessa insatser är viktiga att lyfta fram för att planerare och andra berörda ska få
insikt om vad som faktiskt har gjorts och vad som är möjligt att uppnå för att främja ett aktivt
liv.
Del 3 presenterar en planeringsmodell för bebyggd miljö och fysisk aktivitet och som bygger
på aspekterna närhet, tillgänglighet och användbarhet. Ofta krävs förändringar inom alla tre
aspekterna för att skapa goda förutsättningar till ett aktivt liv. Modellens olika faser är
Identifiering, Behovsanalys, Avgränsning/Målsättning, Genomförande och Utvärdering.
Del 4 presenterar exempel på indikatorer och metoder som kan användas i planeringen eller
förvaltningen för att skapa goda förutsättningar till ett aktivt liv. Även avsnittet med
indikatorerna är indelade enligt aspekterna närhet, tillgänglighet och användbarhet. Bilaga 1
har ytterligare förslag på planeringsmått som kan vara av intresse för att skapa goda
förutsättningar för fysisk aktivitet. Planeringsmåtten är hämtade från sociotophandboken i
Stockholm. [16]
Del 5 presenterar de verktyg som tagits fram för att ge stöd i informationsinsamling,
delaktighetsprocesser och utvärderingsinsatser. Dessa verktyg presenteras i bilagorna 2-5.
Bilaga 2 och 3 är utformade som en hushållsenkät respektive intervju/fokusgrupp och kan
användas för att samla in information och involvera invånare i planprocesser. Bilaga 4 är en
så kallad brukarenkät som syftar till att involvera cyklister i arbetet att undanröja brister och
hinder i cykeltrafiken. Bilaga 5 innehåller ett inventeringsverktyg som kommuner kan
6