Inventering av skalbaggsfaunan i Limhamns kalkbrott ... - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

Övriga fynd Volucella inanis: En blomfluga som liknar en bålgeting och som dessutom lever i bona av olika getingar (Torp 1994). Två individer observerades den 13 juli på tistlar i västsluttningen längs asfaltvägen som leder ned i brottet (område ett). Arten är under 2008 också påträffad på en lokal vid Lomma (Artportalen) men förutom detta fynd får man gå tillbaka till 1951 för att hitta ett skånskt fynd då arten påträffades vid Förslöv av Wieslander (Bartsch in litt.). Mycket sällsynt i Skåne men vanligare i Mellansverige. Oxycera meigenii EN : Mycket sällsynt vapenfluga som i Sverige endast är funnen i Skåne och rödlistad som starkt hotad (EN). Det första fyndet gjordes 1954 i Åkarp och arten återupptäcktes först 2002 vid Ålabodarna (Andersson & Engelmark 2006). I Limhamns kalkbrott påträffades den 2007 (Bygebjerg & Munk 2008). Larven lever under mossa på stenar i rinnande vatten. Under 2008 noterades den två gånger, dels på den öppna ytan i område ett intill nedfarten, och på stranden av den lilla bäcken i västra kanten av Stäppen. Figur 28: Del av område åtta, lokal för karminspinnare och getingspindel. Zygaena filipendulae NT : Allmän bastardsvärmare lever främst på käringtand, Lotus corniculatus, i varma öppna miljöer (Franzén 2007b). I brottet observerades enstaka exemplar två gånger, dels uppe i översta delen av Stora nordsluttningen och i Stora sydsluttningen ovanför fabriksbyggnaden. Tyria jacobaeae: Den vackra karminspinnaren är på spridning sedan början av 1990-talet och har de senaste åren även nått Skåne (Hydén 2006). Larven som är tigerrandig och lätt att upptäcka när den sitter på olika växter av släktet Senecio. I kalkbrottet sågs ett trettiotal larver högst upp i västra delen av Stora nordsluttningen där de levde på stånds, Senecio jacobaea. Tillgången på näringsväxten är riklig och arten kommer kanske att bygga upp en stor population i brottet. Argiope bruennichi: Getingspindeln är också ett nytt tillskott i den skånska faunan då de första fynden gjordes 1995. Arten påträffas i många olika miljöer men kräver att dessa ska blir ordentligt uppvärmda och nätet vävs normalt i gles gräsvegetation (Jonsson & Wilander 1999). En spindel observerades i sitt nät i den övre delen av område åtta. 40
DISKUSSION Limhamns kalkbrott - en värdefull skalbaggslokal Resultatet visar att Limhamns kalkbrott är en synnerligen artrik skalbaggslokal och det finns ett förvånansvärt stort antal arter som är utrotningshotade eller generellt sällsynta. Det är viktigt att ha klart för sig att även om en art inte är rödlistad och utrotningshotad så kan den ändå vara mer eller mindre sällsynt av andra orsaker. Flera icke rödlistade arter, t.ex. kortvingarna Lesteva hanseni, Dasygnypeta velata och Chilomorpha longitarsis, har faktiskt färre kända lokaliteter än vissa av de rödlistade arterna som hittades i den här undersökningen. Man kan därför aldrig till fullo bedöma lokalers skyddsvärde enbart baserat på hur många rödlistade arter som förekommer där, man måste studera faunan som helhet för att få en fullständig bild. Ser man på skalbaggsfaunan som helhet i kalkbrottet är den så pass intressant att dess sammanlagda kvalitéer kan mäta sig med de andra mest värdefulla täkterna för skalbaggar både i Skåne och övriga landet. Flera påträffade arter, t.ex. brun sammetslöpare, Chlaenius tristis NT , och flugbaggen Cantharis pallida, har i kalkbrottet sina enda sentida förekomster i sydvästligaste Skåne. Detta gör givetvis brottet än mer värdefullt eftersom det kan spela en stor roll för dessa arters fortsatta överlevnad i den här delen av Skåne som annars är så hårt utnyttjad av samhället. Det är därför ur regionellt perspektiv viktigt att bevara förekomsterna i Limhamns kalkbrott. Givetvis har kalkbrottets unika storlek betydelse för skalbaggarna och tack vare riklig tillgång på flera ovanliga miljöer och habitat är det glädjande att flera sällsynta arter har anmärkningsvärt stora populationer i brottet. För bl.a. de utrotningshotade jordlöparna Chlaenius vestitus NT och Bembidion stephensi NT , får populationerna i brottet räknas till de största i landet. Brottet är också en av de mest värdefulla skalbaggslokalerna i Malmö stad överhuvudtaget. Det totala antalet arter, 452, är också förvånande. Lite drygt tolv procent av den skånska skalbaggsfaunan finns representerad i kalkbrottet vilket är mycket imponerande för en så begränsad yta. Det är visserligen få täkter som blivit lika väl inventerade som kalkbrottet men resultaten från de översiktliga inventeringarna av andra täkter pekar starkt mot att Limhamns kalkbrott hör till de allra artrikaste täkterna i landet. I själva verket finns det bara en täkt där fler skalbaggsarter påträffats och det är få oinventerade täkter som kan tänkas komma upp i samma artsiffror som kalkbrottet om de skulle bli föremål för noggranna inventeringar. Det är samtidigt intressant att fundera kring hur snabbt denna rika fauna etablerat sig. Det är tänkbart och mycket troligt att vissa delar av brottet under perioder varit mindre påverkade av industriverksamheten men fram tills nedläggningen 1994 har sådana platser varit begränsade. På flygbilder från 1970-talet saknas vegetation nästan fullständigt i hela täkten (egna observationer). En tidigare studie har visat att skalbaggsfaunan i aktiva täkter i princip är obefintlig på de ytor där verksamheten är pågående men också att skalbaggar verkar kunna etablera sig ganska snabbt på ytor som får ligga orörda i aktiva täkter (Molander 2007). Merparten av skalbaggarna i brottet måste alltså ha koloniserat detta under de femton år (eller mot slutet av brytningen) som passerat sedan verksamheten avslutades. Det mycket höga artantalet som finns idag pekar än mer på att många skalbaggar som kan leva i de miljöer som uppkommer i täkter, även sällsynta arter, på kort tid kan sprida sig och upprätta nya populationer. Det är dock troligt att alla arter som åtminstone teoretiskt kan leva i brottet inte hunnit etablera sig ännu och antalet arter kan väntas stiga ytterligare med tiden. Kalkbrottet har på kort tid blivit en mycket värdefull skalbaggslokal och brottet har en stor potential att bevara sina naturvärden och bli ytterligare mer värdefullt om det sköts på rätt sätt. 41
Page 1: Inventering av skalbaggsfaunan i Li
Page 5 and 6: FÖRORD Limhamns kalkbrott är på
Page 7 and 8: ABSTRACT In 2008 the beetle fauna (
Page 9 and 10: däribland skalbaggar, minskat dram
Page 11 and 12: Förutom bottennivån finns tre and
Page 13 and 14: vaknade till liv senare efter vinte
Page 15 and 16: för grönfläckig padda (Bufo viri
Page 17 and 18: Delområde 5: Asfaltplattan Ett lit
Page 19 and 20: Vegetationen är sparsam på ytorna
Page 21 and 22: Fällfångst Vid den här inventeri
Page 23 and 24: RESULTAT Allmänt Ett rikligt mater
Page 25 and 26: Inte helt oväntat var kortvingarna
Page 27 and 28: angripen av kamhornad trägnagare (
Page 29 and 30: På de höga kalkbranterna som öve
Page 31 and 32: varierade och intressanta floran ä
Page 33 and 34: Figur 20: C. vestitus Chlaenius ves
Page 35 and 36: Andra intressanta skalbaggsarter Ko
Page 37 and 38: marken och livnär sig av alger. Ar
Page 39: Apion pisi: Lever på lusern och ha
Page 43 and 44: Analys av faunan Generella drag i a
Page 45 and 46: eroende av att igenväxningen inte
Page 47 and 48: En typisk dykare (Fam. Dytiscidae)
Page 49 and 50: Kalkbrottet i jämförelse med andr
Page 51 and 52: själv och dessutom skapa spridning
Page 53 and 54: eller fågelfauna ska man sträva e
Page 55 and 56: TACK Ett flertal personer har på o
Page 57 and 58: Ljungberg, H. 2005e. Artfaktablad.
Page 59 and 60: Karta 1: Limhamns kalkbrott Karta
Page 61 and 62: Appendix 2: Fullständig artlista H
Page 63 and 64: Carabidae Lat. Forts. 1 2 3 4 5 6 7
Page 65 and 66: Aleocharinae Lat. Forts. 1 2 3 4 5
Page 67 and 68: ART 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Cantharidae I
Page 69 and 70: Latridiidae Erich. 1 2 3 4 5 6 7 8
Page 71 and 72: Apionidae Schön. Fort. 1 2 3 4 5 6

Inventering av skalbaggsfaunan i Limhamns kalkbrott ... - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?