Inventering av skalbaggsfaunan i Limhamns kalkbrott ... - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

INLEDNING Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Malmö stad. Den redogör för resultatet från en inventering av skalbaggsfaunan i det numera nedlagda Limhamns kalkbrott. Kalkbrottet är beläget sydväst om Malmö, mellan Limhamn och Bunkeflostrand, 2 km från kusten (Fig. 1). Förutom en inventering och analys av faunan ingick också att utarbeta ett förslag på skötsel och åtgärder som kan bevara och om möjligt ytterligare utveckla skalbaggsfaunan i det framtida naturreservatet Limhamns kalkbrott. Den här undersökningen är unik av två anledningar. För det första är själva undersökningslokalen helt unik. Ingen annanstans kan man uppleva den märkliga natur och landskap som finns i Limhamns kalkbrott, allt medan man befinner sig 60 meter under markytan. För det andra är inventeringen unik därför att detta var första gången som ett kalkbrott undersöktes noggrant med avseende på sin skalbaggsfauna i Sverige. Bristen på tidigare vetenskaplig information om skalbaggar i kalkbrott medförde att man som inventerare hade svårt att förutse hur resultatet skulle bli. I efterhand kan man konstatera att det överträffade alla förväntningar. Limhamns kalkbrott Figur 1: Karta över Limhamns kalkbrotts läge i Sverige och sydvästra Skåne. Täkters betydelse för insekter I dagens allt mer utarmade landskap har många djur och växter svårt att överleva och insekterna är givetvis inget undantag (Franzén 2007a). De oerhört rationaliserade jordbruksmarkerna i sydvästra Skåne är idag artfattiga och antalet ovanliga arter mycket lågt. Detta är särskilt tråkigt med tanke på att dessa marker med sitt varma klimat och närhet till kontinenten skulle kunna hysa en av de rikaste insektfaunorna i Sverige. Säkert gjorde de också detta förr i tiden innan människan började förvandla landskapet till högproduktiv jordbruksmark som ur entomologisk synvinkel bäst kan beskrivas som en öken. Det är bl.a. bristen på miljöer med många växtarter, ogödslade betesmarker och platser med sparsam vegetation och frilagd grus som gjort att många insekter, och 8 N
däribland skalbaggar, minskat dramatiskt och i många fall blivit utrotningshotade. Djur och växter som anses vara utrotningshotade eller missgynnade hamnar på den svenska rödlistan som tas fram av ArtDatabanken (Gärdenfors et al. 2005). Arter som återfinns på rödlistan delas in i olika kategorier efter hur starkt utrotningshotade de bedöms vara (tabell 1). Som ett exempel kan nämnas att det för närvarande finns över 500 skalbaggsarter på rödlistan som anses vara knutna till jordbrukslandskapet (i Sverige har påträffats ca. 4 400 skalbaggsarter). Tabell 1: Den nationella rödlistans hotkategorier i vilka utrotningshotade arter delas in. RE CR EN Försvunnen, Regionally extinct Akut hotad, Critically endangered Starkt hotad, Endangered VU Sårbar, Vulnerable NT DD Missgynnad, Near threatened Kunskapsbrist, Data deficient En art som av allt att döma har försvunnit från landet. En art som löper extremt stor risk att dö ut i landet inom en mycket nära framtid. En art som inte uppfyller kriterierna för akut hotad men som ändå löper mycket stor risk att dö ut i landet inom en snar framtid. En art som inte är lika hotad men som ändå löper stor risk att dö ut i landet i ett medellångt tidsperspektiv. En art med lägre risk att dö ut i ett medellångt tidsperspektiv men som ändå är nära att uppfylla kriterierna för sårbar. En art som troligen är nationellt hotad och löper risk att försvinna från landet men där nuvarande kunskap är otillräcklig för att kunna göra en säker bedömning. På de få platser i jordbrukslandskapet där det trots allt finns miljöer som passar insekterna hittar man ofta en artrik och skyddsvärd fauna. Här och var i landskapet ligger täkter utspridda och dessa har visat sig vara mycket värdefulla lokaler för insekter. Täkterna fungerar som öar där insekterna kan överleva i ett annars utarmat landskap och har en särskilt stor betydelse för ovanligare arters överlevnad (Sörensson 2006). På senare år har kommuner och länsstyrelser börjat inventera dessa täkter och resultaten har ofta varit spektakulära. Ett aktuellt exempel från just SV. Skåne är sandtäkten vid Maglarp som inventerades av Trelleborgs kommun 2005. Bland resultaten fanns tre för Skandinavien nya solitärbin (Hymenoptera: Apoidea) och många rödlistade arter (Sörensson 2005). Mestadels har inventeringar av insekter i täkter fokuserat på sand- och grustag eftersom dessa av gammal sed betraktats som de intressantaste täkterna med avseende på insekter. Ett kalkbrott har aldrig tidigare varit föremål för någon noggrann inventering av skalbaggar i Sverige. Detta har delvis sin förklaring i att kalkbrott är en betydligt ovanligare täkttyp jämfört med sand- och grustag men en annan del av förklaringen ligger också i att det tidigare nästan helt saknats grundläggande information om insekter i kalkbrott. Hobbyentomologer, som till stor del byggt upp vår baskunskap om insekter i Sverige, har sällan sökt sig till kalktäkter för att samla vilket har lett till att man inte riktigt känner till grundläggande fakta som vilka grupper och arter av insekter som faktiskt kan leva i kalkbrott. Denna inventering är dels en inventering av skalbaggsfaunan i Limhamns kalkbrott men i ett större perspektiv också ett första steg att på allvar kartlägga skalbaggars förekomst i svenska kalktäkter. Kalkbrottets historia Brytningen i Limhamns kalkbrott, eller Annetorpsbrottet som det också kallas, startade 1866. Under 1880-talet ökade produktionen markant då man började använda dynamit och man byggde en ny cementfabrik som stod klar 1890 i hamnen ett par kilometer norr om 9
Page 1: Inventering av skalbaggsfaunan i Li
Page 5 and 6: FÖRORD Limhamns kalkbrott är på
Page 7: ABSTRACT In 2008 the beetle fauna (
Page 11 and 12: Förutom bottennivån finns tre and
Page 13 and 14: vaknade till liv senare efter vinte
Page 15 and 16: för grönfläckig padda (Bufo viri
Page 17 and 18: Delområde 5: Asfaltplattan Ett lit
Page 19 and 20: Vegetationen är sparsam på ytorna
Page 21 and 22: Fällfångst Vid den här inventeri
Page 23 and 24: RESULTAT Allmänt Ett rikligt mater
Page 25 and 26: Inte helt oväntat var kortvingarna
Page 27 and 28: angripen av kamhornad trägnagare (
Page 29 and 30: På de höga kalkbranterna som öve
Page 31 and 32: varierade och intressanta floran ä
Page 33 and 34: Figur 20: C. vestitus Chlaenius ves
Page 35 and 36: Andra intressanta skalbaggsarter Ko
Page 37 and 38: marken och livnär sig av alger. Ar
Page 39 and 40: Apion pisi: Lever på lusern och ha
Page 41 and 42: DISKUSSION Limhamns kalkbrott - en
Page 43 and 44: Analys av faunan Generella drag i a
Page 45 and 46: eroende av att igenväxningen inte
Page 47 and 48: En typisk dykare (Fam. Dytiscidae)
Page 49 and 50: Kalkbrottet i jämförelse med andr
Page 51 and 52: själv och dessutom skapa spridning
Page 53 and 54: eller fågelfauna ska man sträva e
Page 55 and 56: TACK Ett flertal personer har på o
Page 57 and 58: Ljungberg, H. 2005e. Artfaktablad.
Page 59 and 60:
Karta 1: Limhamns kalkbrott Karta
Page 61 and 62:
Appendix 2: Fullständig artlista H
Page 63 and 64:
Carabidae Lat. Forts. 1 2 3 4 5 6 7
Page 65 and 66:
Aleocharinae Lat. Forts. 1 2 3 4 5
Page 67 and 68:
ART 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Cantharidae I
Page 69 and 70:
Latridiidae Erich. 1 2 3 4 5 6 7 8
Page 71 and 72:
Apionidae Schön. Fort. 1 2 3 4 5 6
show all

Inventering av skalbaggsfaunan i Limhamns kalkbrott ... - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?