Inventering av skalbaggsfaunan i Limhamns kalkbrott ... - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

∗ Rödklint (Centaurea jacea) – bladbaggen Sphaeroderma rubidum. ∗ Färgreseda (Reseda luteola) – Ceutorhynchus resedae, Phyllotreta procera m.fl. ∗ Gulreseda (Reseda lutea) – Bruchela rufipes, Phyllotreta procera m.fl. ∗ Getväppling (Anthyllis vulneraria) ∗ Fodervicker (Vicia sativa) – spetsviveln Apion aethiops NT . ∗ Gullusern (Medicago falcata) – spetsvivlen Apion pisi. ∗ Blålusern (Medicago sativa) – spetviveln Apion pisi. ∗ Vit sötväppling (Melilotus alba) ∗ Klöver (Trifolium sp) ∗ Vial (Lathyrus sp) – spetviveln Apion pomonae. ∗ Käringtand (Lotus corniculatus) ∗ Vildlin (Linum catharticum) – bladbaggen Aphtona euphorbiae. ∗ Blåeld (Echium vulgare) – kartvivel, Mogulones geographicus. ∗ Stånds (Senecio jacobaea) – jordlopporna Longitarsus jacobaeae och L. ganglbaueri. ∗ Gulsporre (Linaria vulgaris) ∗ Baldersbrå (Tripleurospermum perforatum) – spetsviveln Apion confluens. ∗ Besksöta (Solanum dulcamara) ∗ Gatkamomill (Chamomilla suaveolens) – kamomillraggvivel, Pseudostyphlus pillumus. ∗ Tistlar (Cirsium sp och Carduus sp) ∗ Plantago sp Intressanta växter som just nu inte förefaller speciellt värdefulla för skalbaggarna men som på sikt kan bli detta när ytterligare arter koloniserat brottet: ∗ Renfana (Tanacetum vulgare) ∗ Gråfibbla (Hieracium pilosella) ∗ Röllika (Achillea millefolium) ∗ Kustarun (Centarium littorale) ∗ Vattenmynta (Mentha aquatica) ∗ Prästkrage (Leucanthemum vulgare) ∗ Krissla (Inula salicina) ∗ Kungljus (Verbascum sp) ∗ Epilobium sp Figur 30: Riklig blomning av vildmorot och gråfibbla vid pumphuset. 48
Kalkbrottet i jämförelse med andra täkter Som tidigare nämnts är inventeringen av Limhamns kalkbrott den första noggranna undersökningen av skalbaggar i ett svenskt kalkbrott. Det finns således mycket lite tidigare resultatet från kalkbrott som man kan jämföra den här inventeringen med. Kalkbrott finns framförallt i Skåne, på Öland och Gotland, den lilla kunskap som finns tillgänglig om skalbaggar i kalkbrott kommer nästan helt från översiktliga undersökningar av tre brott i Skåne, Ivöns kalk- och kaolinbrott, Ignaberga kalkbrott samt kalkbrottet vid Maltesholm (Landin 1960; Israelsson 1960; Ericson 2001; Baranowski 1991; Molander 2007; Artportalen). Utöver detta finns några små kalkbrott (4-5 st.) där enstaka intressanta fynd av skalbaggar gjorts. Det är uteslutande amatörsamlare som bedrivit insamlingar i dessa kalkbrott men på de tre förstnämnda har många besök gjorts under många år vilket resulterat i att dessa tre lokaler kan sägas vara översiktligt undersökta. Även kalktuffsbackarna vid Benestad i Skåne har ett förflutet som täkt men idag återstår väldigt lite av själva täktmiljön och backarna har helt annan karaktär. Någon fullständig artlista över alla skalbaggar som påträffats i de tre översiktligt undersökta kalkbrotten har aldrig publicerats, det är främst de mest intressanta fynden som blivit allmänt kända. De översiktliga undersökningarna av Ignaberga, Ivön och Maltesholm, visar att skalbaggsfaunan i Limhamns kalkbrott har en hel del likheter med dessa men också att faunan verkar vara både artrikare och innehålla fler ovanliga arter i Limhamnsbrottet. Man kan också notera att några rödlistade arter som påträffats antingen i Ignaberga, Maltesholm eller på Ivön saknas i Limhamn. För vissa av dessa arter finns de rätta förutsättningarna även i kalkbrottet och att arterna inte finns här kan troligen förklaras med att de ännu inte hunnit kolonisera brottet. Labidostomis longimana och Chrysolina hyperici är två rödlistade bladbaggar som lever pä ärtväxter respektive johannesört vilka säkert kan leva även i Limhamns kalkbrott men de har ännu inte spridit sig dit. Limhamnsbrottet är förmodligen det kalkbrott som hyser flest skalbaggsarter i Sverige. De flesta andra brott är inte i närheten av de kvalitéer som Limhamns kalkbrott har därför att de i regel är för små för att kunna erbjuda livsutrymmen åt så många arter som kalkbrottet i Limhamn kan. Med nuvarande kunskap verkar det vara Ignaberga-brottet som kan komma närmast vad gäller den sammanlagda skalbaggfaunans kvalitéer. Om man istället jämför kalkbrottet med andra täkttyper som grus- sand och lertag finner man att artlistorna från Limhamn ligger i topp även här. Man skulle kunna skriva mycket om skillnader och likheter i faunan mellan kalkbrottet och andra täkter men här behandlas detta kort. Det finns blott en annan täkt där fler skalbaggar dokumenterats, grustagen vid Träkumla på Gotland, där 478 arter varav, femton rödlistade, registrerats fram till 1983 (Sörensson 1983). Lertagen vid Ålabodarna är en annan lokal där många arter påträffats men någon sammanställning av alla arter finns inte, även vid Ålabodarna har ca. femton rödlistade arter påträffats. Dessa två täkter är klassiska lokaler som åtminstone tidigare var två av landets främsta täkter för skalbaggar. Tyvärr har lokalerna försämrats tillföljd av igenväxning (särskilt Ålabodarna, status för Träkumla grustagen mer osäker), och vid en återinventering av Ålabodarna 2002-2003 kunde konstateras att flera av de sällsyntaste arterna försvunnit (Persson 2006). På senare tid har några grus- och sandtag på Öland visat sig rymma många rödlistade arter (Ljungberg 2002) och i Vombsänkan finns åtminstone ett par sandtag som rymmer en hel del arter (Molander 2007). Dessa är dock inte så noggrant undersökta ännu, flera öländska täkter har visserligen fler rödlistade arter än kalkbrottet men de kan inte matcha 452 arter totalt. Sammanfattningsvis kan därför sägas att Limhamns kalkbrott hör till de topp fem mest värdefulla täkterna i Sverige för skalbaggar. 49
Page 1: Inventering av skalbaggsfaunan i Li
Page 5 and 6: FÖRORD Limhamns kalkbrott är på
Page 7 and 8: ABSTRACT In 2008 the beetle fauna (
Page 9 and 10: däribland skalbaggar, minskat dram
Page 11 and 12: Förutom bottennivån finns tre and
Page 13 and 14: vaknade till liv senare efter vinte
Page 15 and 16: för grönfläckig padda (Bufo viri
Page 17 and 18: Delområde 5: Asfaltplattan Ett lit
Page 19 and 20: Vegetationen är sparsam på ytorna
Page 21 and 22: Fällfångst Vid den här inventeri
Page 23 and 24: RESULTAT Allmänt Ett rikligt mater
Page 25 and 26: Inte helt oväntat var kortvingarna
Page 27 and 28: angripen av kamhornad trägnagare (
Page 29 and 30: På de höga kalkbranterna som öve
Page 31 and 32: varierade och intressanta floran ä
Page 33 and 34: Figur 20: C. vestitus Chlaenius ves
Page 35 and 36: Andra intressanta skalbaggsarter Ko
Page 37 and 38: marken och livnär sig av alger. Ar
Page 39 and 40: Apion pisi: Lever på lusern och ha
Page 41 and 42: DISKUSSION Limhamns kalkbrott - en
Page 43 and 44: Analys av faunan Generella drag i a
Page 45 and 46: eroende av att igenväxningen inte
Page 47: En typisk dykare (Fam. Dytiscidae)
Page 51 and 52: själv och dessutom skapa spridning
Page 53 and 54: eller fågelfauna ska man sträva e
Page 55 and 56: TACK Ett flertal personer har på o
Page 57 and 58: Ljungberg, H. 2005e. Artfaktablad.
Page 59 and 60: Karta 1: Limhamns kalkbrott Karta
Page 61 and 62: Appendix 2: Fullständig artlista H
Page 63 and 64: Carabidae Lat. Forts. 1 2 3 4 5 6 7
Page 65 and 66: Aleocharinae Lat. Forts. 1 2 3 4 5
Page 67 and 68: ART 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Cantharidae I
Page 69 and 70: Latridiidae Erich. 1 2 3 4 5 6 7 8
Page 71 and 72: Apionidae Schön. Fort. 1 2 3 4 5 6

Inventering av skalbaggsfaunan i Limhamns kalkbrott ... - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?