Splittrad tillvaro för ung lärare, s 4 Fadderprogram för ... - Malmö stad

#5/09
ANETTE STOLTZ
”Även om livet stannar ibland, så går
det vidare”, s 10-11
Splittrad tillvaro för ung lärare, s 4
Fadderprogram för skolsekreterare, s 9
Lärdomar från individuella gänget, s 14-15
”Med döden i bakhjulet”, s 18-19
Utbildningsförvaltningens personaltidning

LEDARE >>
Vi har påbörjat ett mycket viktigt arbete inom förvaltningen
med att ta fram gemensamma kärnvärden för
den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Frågan vi har ställt oss är hur våra brukare,
elever, studerande, föräldrar och allmänheten uppfattar oss. Vilka
bilder har de av oss inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen?
Vilka attityder, känslor, upplevelser, erfarenheter har de
av vår verksamhet? Syfte med arbetet vi påbörjat är att alla medarbetare
skall involveras i arbetet med våra kärnvärden. I en allt
hårdare konkurrens inom utbildningssektorn är det viktigt att vi
är tydliga med vad vi vill stå för och vad vi kan garantera de elever
och studerande som väljer oss. Startskottet gick fredagen 18
september då jag samlade alla ledarna inom förvaltningen för
att dra upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet som skall leda
fram till att vi formulerar vårt ”varumärke” för den kommunala
gymnasiekolan och vuxenutbildningen i Malmö stad.
En av de största riktade satsningarna på skolan i Malmö stad skedde
inom ramen för ”Välfärd för alla – det dubbla åtagandet” då
kommunstyrelsen 005 beslöt att de 11 grundskolor som hade den
lägsta måluppfyllelsen i skolår 9 skulle ingå i en särskild satsning
med ekonomisk förstärkning. Ytterligare medel tillfördes från regeringen,
kommunstyrelsen och dåvarande, Myndigheten för skolutveckling,
MSU. Under perioden 005- 008 fördelades totalt 148
miljoner kronor till personalförstärkning på ovan nämnda grundskolor
samt 5 nationella program inom gymnasieskolan med låga
meritvärden och låg måluppfyllelse. Malmö stad beställde en fördjupad
utvärdering av satsningen med de 148 miljonerna. Utvärderingen
har haft två syften; att studera insatsernas genomförande
och resultat, men också att studera om, och i så fall hur, kontextuella
förhållanden påverkar den varierande resultatbilden hos skolorna.
Utredaren, Marianne Enös slutsatser är följande:
”Resurserna har gett skolorna i utvärderingen möjligheter att utveckla
sina verksamheter på en mängd olika sätt och insatserna har
tagits tillvara utifrån rekommendationer (grundskolorna) och kartläggning
av varje enskild skolas behov. Ökat fokus på kunskapsuppdrag
och krav på måluppfyllelse har fört med sig att skolorna
först och främst valt lärare i kärnämnena och lärare i svenska som
andraspråk. Liksom flertalet liknande studier visar, är framgångar
sällan mätbara i sådana här sammanhang. Insatserna har gett ett
stort antal upplevda icke-mätbara framgångsrika resultat i verksamheterna
som till exempel kunskapsutveckling, ökat självförtroende
hos eleverna, bättre klimat, ökade möjligheter till kompetensutveckling
och föräldrasamarbete samt förändringar i arbetssättet.
PÅ NYA BEFATTNINGAR...
BYGGuTBILdNING SYd MALMö
Björn Andersson, rektor. Tidigare bitr. rektor på
Universitetsholmens gymnasium. Kerstin Boberg, rektor.
Tidigare bitr. rektor på Mölledalsgymnasiet. Uno
Hansson, teknisk chef. Tidigare bitr. rektor på Komvux
Några personalkategorier och verksamheter har dessutom blivit
permanenta. Det är svårt att identifiera särskilt framgångsrika insatser
eftersom det investerats i en mångfald av metoder, personalkategorier
och aktiviteter och dessa olika insatser samspelar, men de
insatser som nämns mest frekvent i intervjuerna är sommar/lovskolor
och små undervisningsgrupper. Skolornas verksamheter präglas
av pedagogiska och organisatoriska förändrings- och utvecklingsstrategier.
Strategierna som utvecklas är kontextbundna och visar
på öppenhet, uppfinningsrikedom och engagemang vad gäller undervisningsmetoder,
föräldrasamarbete och kompetensutveckling.
Strategierna visar också på öppenhet i betydelsen transparens, tillgänglighet
och flexibilitet i sammanhang som kan relateras till mjuka
värden som klimat och förhållningssätt.”
Sammanfattningsvis kan jag konstater att denna historiskt stora
riktade satsning till skolorna i Malmö inte direkt återspeglas i en
tydlig resultatförbättring avseende elevernas studieresultat. Däremot
har satsnigen visat på en mångfald av insatser och ett stort engagemang
på de berörda skolorna. Utvärderingen lyfter också fram
det omgivande samhällets betydelse och påverkan när det gäller
elevernas resultat, framförallt gäller det de socioekonomiska faktorerna
och dess stora inverkan på en elevs möjlighet att klara av sina
skola. Tyvärr lyckas skolan inte i sin nuvarande form bryta denna påverkan.
Utan elevens företrädarskap i hemmet har fortfarande en
avgörande betydelse på elevens resultat. Detta bekräftas även i
Skolverkets rapport ”Vad gör det för skillnad vad skolor gör?” I rapporten
konstateras det att hälften av skillnaderna i måluppfyllelse
mellan skolorna förklaras av elevsammansättningen medan mindre
än en tjugondel av den totala variationen i måluppfyllelse kan
relateras till skolornas verksamhet (undervisning, organisation, resurser,
ledarskap osv). En slutsats jag drar när jag läser Marianne
Enös utvärdering är hur viktigt det är att lärare och skolledare tar
kontroll över det systematiska kvalitetsarbetet på skolan och då
framförallt följer upp olika insatsers verkan på resultatet. Här kan
den systematiska kursutvärderingen vara ett viktigt verktyg för att
öka kunskapen om elevens upplevelse av en insats och resultatet
av densamma. Vidare ser jag kursplanegruppernas arbete med ämnesanalysen
som en viktig faktor i kunskapsöverföringen mellan
skolor och framgångsrika satsningar som leder till en bättre måluppfyllelse
och tillika en informationsöverföring som kan stärka likvärdigheten
inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Malmö
stad när det gäller arbete med att få fler elever att klara sina
nationella kurser.
Södervärn. Gunilla Linton, rektor. Tidigare bitr. rektor på
Universitetsholmen. Klas Lindelöf, rektor. Tidigare t f rektor på
Mölledal. Hélen Salmose, administrativ chef. Tidigare chef på
Infoteket.
KOMVux MALMö CENTRuM
Anette Stoltz, vägledningschef. Tidigare karriärvägledare
i Västerviks kommun.
Komvux Malmö Södervärn
Peter Ekberg, rektor. Tidigare bitr. rektor.Ulrika Ericsson-
Hedman, rektor. Tidigare bitr. rektor. Margareta Linder,

Heleneholm och Petri är FN-skolor
Eva Henriksson
Garatea och Mette
Thorsen på S:t
Petri skola.
Heleneholms gymnasium och S:t Petri skola har utsetts till
FN-skolor. Skolorna samarbetar med Svenska FN-förbundet
för att stärka sin internationella profil. Det är sammanlagt
elva svenska skolor som i samband med höst terminsstarten
utsetts till certifierade FN-skolor. Syftet är att öka den internationella
kompetensen hos både lärare och elever. Genom
ett samarbete med Svenska FN-förbundet kan skolorna erbjuda
sina elever olika aktiviteter med globala frågor i fokus.
För att få bli FN-skola krävs bland annat att man har en internationell
profil som innebär arrangemang av återkommande
internationella aktiviteter för en betydande grupp av
skolans elever. S:t Petri skola och Heleneholms gymnasium
har båda ett mångårigt och omfattande internationellt en-
NYA ANSIKTEN BLANd FöRVALTNINGENS LEdARE
Hans Dahlqvist är rektor på
Komvux Malmö Pauli med ansvar
för humaniora och samhällsvetenskap.
Har doktorerat
i historia. De senaste åren
har han jobbat som komvuxrektor.
Gunilla Håkansson är rektor
med ansvar för SFI på
Komvux Malmö Centrum.
Hon har tidigare arbetat som
SFI-rektor på stadskontoret.
Maria Jarlsdotter är rektor på
Malmö latinskola. Hon har tidigare
varit rektor på Olympiaskolan
i Helsingborg.
rektor. Tidigare bitr. rektor. Yerk Liveröd, rektor. Tidigare
lärare och bitr. rektor på Malmö latinskola. Martin Ohlson,
administrativ chef. Tidigare intendent med personalansvar
för servicegrupp och administration. Ronny Wulff, rektor.
Tidigare bitr. rektor på Komvux Kronborg.
MALMö BORGARSKOLA
Catharina Economou, rektor med huvudansvar för IB.
Tidigare lektor på Malmö Borgarskola och Resurscentrum
för mångfaldens skola.
MALMö LATINSKOLA
Annika Berg-Friis, administrativ chef. Tidigare skolsekreterare.
Jeanette Grûner
Vig och Margareta
Tärbe på
Heleneholms
gymnasium
gagemang. På Heleneholm finns bland annat HIP – en internationell
profil på Samhällsvetenskapsprogrammet med fokus
på hälsa och utveckling (se artikel på sid 5). S:t Petri
utmärker sig i en rad internationella sammanhang, bland annat
MEP – Model European Parliament.
Skolornas samarbete med FN-förbundet omfattar bland
annat lärarutbildning, kontinuerlig FN-information och pedagogiska
tips. Det finns nu sammanlagt 34 FN-skolor runt
om i landet. Övriga skånska FN-skolor är Spyken gymnasieskola
och Katedralskolan i Lund, Söderslättsgymnasiet i
Trelleborg, Filbornaskolan i Helsingborg samt Söderport-
gymnasiet i Kristianstad. £
Ann-Louise Luttrén är rektor
på Komvux Malmö Pauli med
ansvar för svenska och språk.
Hon kommer närmast från
Eslövs kommun där hon jobbat
som gymnasierektor.
Stefan Njord är rektor på
Malmö latinskola. Han har tidigare
jobbat som rektor på
Olympiaskolan i Helsingborg.
Elisabeth Svensson är administrativ
chef på Pauli
gymnasium. Hon har tidigare
haft en liknande tjänst
inom Ikea.
MEdIEGYMNASIET
Tomas Bratt, bitr. rektor. Tidigare koordinator.
PAuLI GYMNASIuM
Birgitta Drews, rektor. Tidigare bitr. rektor på Komvux
Kronborg.
RöNNENS GYMNASIuM
Joakim Nilsson, administrativ chef. Tidigare ekonom.
... OCH MEd NYTT NAMN
Samordnande rektor på Rönnens gymnasium heter numera
Marita Endrésen (tidigare Wilhelmsson Jensen).
I DETTA NUMMER >>
Omtumlande tillvaro för ung lärare 4
Heleneholm – en förebild
för indiska läkare 5
På spaning efter en tid av flytt 6-7
Målmedveten satsning i stadion 7
Ett nätverk som nystar upp 8
Skolsekreterare med ett smörgåsbord
av kunskaper 9
PROFILEN
Anette Stoltz Ӏven om livet stannar
ibland, så går det vidare” 10-11
Tankar om Vägledningscentrum 1 -13
Goda exempel på IV 14-15
IT-satsning ska förbättra
resultaten på Pauli 16
BOKTIPSET
Inspirerande bok om juridik 16
Kandidaten 17
SPECIELLT
”Hasse Mustang” – motorcykelartist
utan körkort 18-19
Eleverna gillar sommarskolan 0
Edico ges ut av utbildningsförvaltningens
informationsavdelning och utkommer med
8 nummer per år.
AnsvArig utgivArE: Matz Nilsson
rEdAktör: Pia Oredsson, informationschef
grAfisk form: Utbildningsförvaltningens
informationsavdelning.
Bylinelösa bilder och texter är producerade
av informationsavdelningen.
Edico bEtydEr på lAtin: Jag säger rent ut, jag yttrar.
för tips och synpunktEr: edico@pub.malmo.se
och edico@malmo.se
tidningEns brEvlådA på intrAnätEt:
Komin/utbildningsforvaltningen
skribEntEr: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen
| Susan Englund, lärare Komvux
Södervärn | Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola |
Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet
omslAgsbild: Freddy Billqvist
tryck: WikingTryck AB
pAppEr: MultiArt Silk
upplAgA: 00 ex

4
Omtumlande tillvaro
för ung lärare
Full rulle!
Att vara ung lärare i Malmö stad kan vara
hektiskt.
– Ibland känns det som om tiden aldrig
räcker till, menar Petra Magnusson.
Full rulle!
Att vara ung lärare i Malmö stad kan vara hektiskt.
– Ibland känns det som om tiden aldrig räcker till,
menar Petra Magnusson.
Edico hAr i tidigArE nummer uppmärksammat
arbetsbelastningen och vad som upplevs som
betungande i jobbet som lärare; den här gången
läggs fokus på kategorin yngre lärare. Att
kastas mellan olika anställningar ger inte den
trygghet som en ung lärare behöver för att
bygga upp nödvändigt självförtroende.
SOM EN jOjO
För 26-åriga Petra Magnusson – lärare i samhällskunskap
och psykologi – har den senaste
terminen varit minst sagt omtumlande med
anställning på tre olika skolor: Borgar, Petri
och Pauli. Vissa dagar har hon farit som en
jojo mellan de tre skolorna.
– En punktering på väg till Borgarskolan
gjorde att jag nästan fick panik.
En minst sagt splittrad tillvaro och flera
gånger under vårt samtal dyker orden press
och stress upp.
– Att vara på flera olika skolor leder till
stress och mycket av min energi har gått åt till
att ta intryck från tre skolor.
Cyklandet, arbetsbördan och allt det andra
som krävs av en nyutexaminerad lärare har
bidragit till en tuff arbetssituation.
– Samtidigt är jag idag bättre på att hantera
stress än när jag för två år sedan började arbeta
som lärare.
OLIKA KuLTuRER
Petra ser också nyttan med detta backpackerliknande
liv.
– Det finns fördelar med att vara på tre
skolor med tre olika kulturer, att t ex möta
elever som inte alls är studiemotiverade och i
nästa stund betydligt mer motiverade elever
på en annan skola.
Petra har reflekterat kring att hon inte är så
mycket äldre än sina elever.
– Som ung lärare sägs det att det är lättare
att relatera till eleverna men där ska man vara
Foto: Magnus grahn
försiktig. Det viktigaste är vilken pedagogik
man använder och då spelar det ingen roll om
man är ung eller gammal.
”BLOd, SVETT OCH TÅRAR”
Under sina två år i Malmö stad har hon hoppat
runt på flera olika anställningar och det
ger upphov till funderingar.
– Men eftersom vi vet hur det ser ut i Malmö
med god tillgång på lärare så är jag ändå
tacksam.
Fast visst har det varit två tuffa år.
– Blod, svett och tårar, beskriver Petra Magnusson
de inledande åren av lärarkarriären.
I höst ter sig dock Petras tillvaro stabilare
då hon är anställd på en och samma arbetsplats,
Borgarskolan. En sak kan vi vara säkra
på: hennes lärarkarriär rullar – med eller utan
cykel – vidare. £
Magnus grahn

Heleneholm – en förebild för indiska läkare
”det är bra att det finns möjlighet till abort.”
Eleverna på HIP – Heleneholms internationella
profil – ställer sig enhälligt bakom detta
påstående. det sker vid en värderingsövning
inför en mycket speciell publik. Heleneholms
gymnasium gästas av 25 indiska läkare som
är nyfikna på skolans arbete kring hälsa och
samlevnad.
hip är En profil på Samhällsvetenskapsprogrammet
på Heleneholms gymnasium (se
Edico 1/08). Eleverna får studera hälsofrågor
ur ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv
och fokus ligger på samhällsproblem
som hiv/aids, droger och trafficking.
Elever och personal presenterar sitt arbete
den 2 juni, när skolan gästas av läkare från
olika delar av Indien.
– Vi ville se hur man förhåller sig till sexuell
hälsa i den svenska skolan. Vilka är elevernas
behov? Hur arbetar lärare för att tillgodose
dessa? säger Murari Chandra,
programdirektör vid MAMTA – en organisation
som arbetar med barn- och mödrahälsovård
i New Dehli.
RESPEKT FöR ANdRA
Lärarna Anki Axelsson, Jeanette Grüner Vig
och Jeanette Runol ger smakprov på undervisningen
om bland annat sexuellt överförbara
sjukdomar.
– Vi tror att det är ett bra sätt att främja
sexuell hälsa bland ungdomar, säger Jeanette
Grüner Vig.
– Vi talar om tre ord, attityder, ansvar och
respekt – respekt för sig själva och sina kroppar
och andras kroppar, säger Anki Axelsson.
Eleverna deltar i en värderingsövning där
de får ta ställning till olika påståenden: ”Kärleken
övervinner allt”, ”Flickor och pojkar
har olika slags sexuella behov”, etc. Medverkar
gör även skolans rektor Patrik Witt och
skolsköterskan Margareta Tärbe.
STORA HÄLSORISKER
Murari Chandra tycker att dagen har varit givande.
– Det har varit väldigt intressant, särskilt
när eleverna fick ta ställning i olika frågor.
Alla ställde sig positiva till rätten till abort,
säger han.
– Svenska ungdomar är medvetna om sina
sexuella rättigheter och vet hur de ska skydda
sig. Så är inte fallet i Indien. Folk är inte förberedda.
I Indien finns ett stort motstånd mot sexualupplysning
och andra preventiva insatser.
– Unga människor har sex men samhället
accepterar inte det. Sex före äktenskapet är
tabu, säger Murari Chandra.
MAMTA kämpar för att öka medvetenheten
kring de stora hälsoriskerna, inte minst
bland landets religiösa och politiska ledare.
– Först måste man förstå att det finns ett
problem, sedan måste man förstå vilka åtgär-
Murari Chandra, programdirektör vid MAMTA, överlämnar
en gåva till Patrik Witt, rektor på Heleneholms gymnasium.
der som krävs för att lösa problemet. Det är
de som sitter på makten och pengarna och
har möjlighet att åstadkomma förändringar,
säger Murari Chandra.
Besöket har lett till fortsatta kontakter och
nu finns förhoppningar om ett framtida samarbete.
– Vi arbetar nu för att kunna besöka dem
och göra en bedömning om vi så småningom
kan resa till Indien med våra elever, säger Jeanette
Grüner Vig. £
5

6
På spaning efter en tid av flytt
Det har varit ännu en sommar med stora omflyttningar inom förvaltningen.
Nu finns Hotell- och restaurangprogrammet i sina tillfälliga lokaler i
Valdmarsro och vuxenutbildningen är på plats på Pauli gymnasium.
Rektor Thommy Göransson välkomnar gäster till invigningen. Anders Grundström, Per O. Persson och
Mihail Neagoe på vaktmästeriet.
mEd blåsorkEstEr och tilltugg hölls invigningen
av Hotell- och restaurangprogrammets lokaler
i Valdemarsro den 25 augusti. Här finns
verksamheten under hela läsåret, medan skolans
kök renoveras.
– Vi ska ha norra Europas finaste och modernaste
restaurangskola, säger Barbro Willners,
samordnande rektor.
Eleverna tar god hand om gästerna. Personalen
visar runt i den nya skolmiljön.
– Vi har slitit här de senaste veckorna för
att komma i ordning, säger Linus Gustafson,
karaktärsämneslärare.
En utmaning var att skapa en inbjudande
miljö i skolans lunchrestaurang Jörgen Kock.
– Vi var tvungna att möblera om fem eller
sex gånger innan vi blev riktigt nöjda. Eleverna
var lite trötta, säger Linus Gustafson.
Margaretha Gustafsson (th) med sina elever i elevmatsalen.
”RÄTT MYSIGT”
Läraren Ulf Lilja jobbar med eleverna i köket.
– Jag slutade här för tre år sedan när Lernia
skulle flytta härifrån och började på Jörgen
Kocksgymnasiet. Sedan hamnar jag här igen,
säger han.
Mycket tid går till att utarbeta logistiken i
köket, så att verksamheten flyter på bra.
– Den stora skillnaden jämfört med tidigare är
att grupperna jobbar ganska nära varandra. Vi är
vana vid att ha våra egna kök att sköta, säger Ulf
Lilja.
Vägg i vägg med restaurangen ligger elevmatsalen.
Margaretha Gustafsson, lärare i måltidsservice,
leder ett gäng entusiastiska förstaårselever
i den praktiska undervisningen.
– En dag i veckan har de hand om mat-
salen. Imorgon ska de äta här som gäster. På
så vis får de en uppfattning om hur de själva
vill ha det, säger hon.
Det återstår en del arbete innan allt är klart.
Hyllor ska sättas upp, köksmaskiner ska installeras.
– Det är aldrig någon flytt som fungerar. Men
det kommer att bli bra. Det är bara vi, Hotell-
och restaurangprogrammet, det är rätt mysigt,
säger Margaretha Gustafsson.
– Jag tror att det kommer att bli lugnare. Jag
tror att det kommer att påverka studieresultaten
också, säger Ulf Lilja.
duBBELT uPP
Pauli gymnasium har blivit en vuxenutbildning
rikare. Verksamheten från Komvux
Kronborg har fått sin hemvist i företrädesvis

B- och C-husen, med egen entré som vetter
mot Kungsgatan.
– Det har varit rätt tuffa dagar. Vi hade i
princip en månad på oss att packa ihop hela
Kronborgsskolan. Det är fruktansvärt pressat,
säger vaktmästaren Per O. Persson.
Det har varit mycket mer arbete än vad han
hade väntat sig. Otaliga omflyttningar, mycket
jobb med att hantera dubbla uppsättningar
av material.
– Problemet med Pauli är att det inte finns
tillräckligt med lagerutrymmen. Vi fick använda
skolsalar som tillfälliga förråd. Till slut
var det grejer överallt, säger han.
Man har haft god hjälp av Bo Ingvarsson,
Lars Backhed och Jan Ek på förvaltningens
avdelning för fysisk miljö.
– Jag känner mig trött men inte uppgiven.
Nu kommer alla småsakerna som ska fixas
till, säger Per O. Persson.
NYA VÄNNER
Skolassistenterna Ulla Babic och Lisbeth
Persson har kämpat på för att komma i ord-
Lisbeth Persson och Ulla Babic.
ning i den nya studerandeexpeditionen.
– Det har varit rätt tålamodsprövande. Och
det lär fortsätta några veckor till innan allt är
i ordning, säger Lisbeth Persson.
Nu börjar lugnet infinna sig. Personal och
studerande är på plats och man börjar hitta i
byggnaderna.
– Det är trevliga lokaler. Jag tycker om den
här gamla stilen. Sedan tycker jag att det är
trevligt med så många nya arbetskamrater.
Målmedveten satsning i stadion
Ilmar Reepalu och Pelle Svensson, VD för Malmö FF, möttes i en spännande match i bordsfotboll.
Malmö Idrottsgymnasium blir pilotskola för
pedagogisk metodutveckling i Malmö stad.
den 2 september invigdes de nya lokalerna i
Swedbank Stadion.
i dE nyA lokAlErnA ryms Malmö Idrottsgrundskola
och Malmö Idrottsgymnasium. Totalt
kommer 360 elever i åldrarna 13-19 år att ha
merparten av sin undervisning där. Eleverna
har olika idrottsbakgrund.
Bild: Örjan lindén
Malmö Idrottsgymnasiums elever och lärare
utrustas med bärbara datorer och man satsar
även på trådlös internetuppkoppling och en
projektor i varje klassrum.
– Genom att vi ger eleverna tillgång till en egen
dator och modern undervisning får de en fantastisk
möjlighet att både utveckla sin idrottsliga talang
och att få en bra bas för att kunna studera
vidare, säger Jan-Olov Jakobsson, samordnare
för i Malmö Idrottsgymnasium.
Man lär känna en massa nya vänner, säger
Lisbeth Persson.
Håkan Wegestål är lärare och huvudskyddsombud
på utbildningsförvaltningen. En dag i
veckan jobbar han med handledning i Studieannexet.
– Det är en del inkörningsproblem, exempelvis
när det gäller elevrapporteringssystemet.
Men jag tror att alla gör sitt bästa för att
få till stånd en så god skolmiljö som möjligt,
säger han.
– Det har varit ett oerhört krävande uppdrag
att sjösätta den gemensamma organisationen.
Men utifrån de förutsättningar vi har
fått tycker jag att det har fungerat förhållandevis
väl. £
Lokalerna invigdes av kommunstyrelsens ordförande
Ilmar Reepalu och Malmö FF:s ordförande
Bengt Madsen. Medverkade gjorde även
Agneta Eriksson, ordförande i utbildningsnämnden,
och Freddie Åkerblom, ordförande i Hyllie
stadsdelsfullmäktige. Ilmar Reepalu och Malmö
FF:s VD Pelle Svensson möttes i en spännande
match i bordsfotbollsspel. Den sistnämnde vann
med 3-2. £

8
Ett nätverk som nystar upp
Internationellt va’ ordet!
– Ett tydligt och bra exempel på samarbete mellan gymnasieskolorna i Malmö stad,
säger Sofia Sjödin om det Internationella nätverket.
i snArt Ett år har Sofia Sjödin arbetat som internationell
samordnare på utbildningsförvaltningen,
och under en varm sommardag
samlades stadens samordnare för att dra upp
riktlinjerna inför läsåret 2009/10; gruppen
går för övrigt under namnet Internationella
nätverket.
– Vi försöker få alla gymnasieskolor och
Komvux representerade i nätverket, berättar
Sofia.
Under dagen på Katrinetorps gård diskuterades
hur man knyter internationella kontakter,
var man söker finansiellt stöd, styrdokument,
viktiga deadlines med mera.
Dessutom skärskådades de internationella
samordnarnas roll på de olika skolorna och
förutsättningarna skiljer sig åt en hel del.
Några har ingen nedsättning alls, andra har
fått 15-20 procent av sin arbetstid avsatt till
internationellt arbete och någon enstaka arbetar
på heltid med det internationella.
– Under 2008/09 hade jag ingen nedsätt-
Nätverk. Sofia Sjödin, till höger, leder Internationella nätverket som består av de olika skolornas internationella samordnare.
ning förutom att jag inte behövde komma på
ett Öppet hus. Det här läsåret har jag 10-15
procent internationellt arbete i min tjänstefördelning,
förklarar Erika Andersson på Agnesfrids
gymnasium.
Sett till innehållet kan de olika skolorna i
Malmö visa upp en varierad karta och lärarna
tycks vara uppfyllda av uppdraget.
– Det är roligt att erbjuda elever möjlighet
att uppleva nya erfarenheter, menar Nadja
Tadic på Rönnens gymnasium.
Hon får medhåll av Claes Koverberg på
Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
– Det är fantastiskt att se hur eleverna växer
under en utlandspraktik, både kunskapsmässigt
och som människor. Att arbeta med internationalisering
ger också nya kunskaper
och färdigheter samt vänner för livet.
Koverberg lär för övrigt vara i alla fall inofficiell
Malmömästare i internationalisering.
Förra året hade Claes igång fler än tio olika
internationella projekt och dessutom ytterli-
Malmömästare. Claes Koverberg på Frans Suell har fler än
tio internationella projekt på gång.
gare tio under behandling. En av orsakerna är
att han genom åren har utvecklat en spetskompetens
i att söka bidrag och stipendier;
ett annat skäl är att han har haft en rejäl nedsättning
i sin tjänst.
Man får vad man betalar för, eller…? £
Magnus grahn

Skolsekreterare med ett
smörgåsbord av kunskaper
Nya fadderprogrammet kartlägger och formaliserar
våra skolsekreterares yrkeskunskaper.
Från detta smörgåsbord av kunskap kan
sedan adepterna plocka de bitar de behöver.
inom utbildningsförvAltningEn är dE flesta skolsekreterare
ensamma i sin yrkesroll. Det tar lång
tid för skolsekreterare att sätta sig in i yrket.
För att underlätta detta startade personalavdelningen
ett fadderprogram för just denna
yrkesgrupp.
– Vi såg ett behov av kompetensutveckling
hos våra skolsekreterare och bestämde oss för
att göra något konkret, säger Monica Henningsson,
personalsamordnare på utbilningsförvaltningen.
Hon har tillsammans med kollegan Karin
Herold startat programmet.
KARTLÄGGA KOMPETENSER
Faddrarna valdes ut efter sin breda och gedigna
erfarenhet som skolsekreterare och genomgick
därefter en internutbildning. Det gjordes
en noggrann kartläggning av vilka specialist
kompetenser de besitter. Allt för att de på bästa
sätt ska kunna matchas mot en adept.
– Det kändes väldigt bra att se sin yrkesroll
på ett annat sätt. Efter några år gör man
många arbetsuppgifter utan att tänka närmre
på det, säger Christina Thunström med 30 år
i yrket.
Hon arbetar som skolsekreterare på Rönnens
gymnasium och är en av faddrarna. Fadderkollegerna
Emina Jupic från Universitetsholmens
gymnasium och Mónica Umiérrez
från Mölledalsgymnasiet håller med.
Det har varit viktigt för alla att programmet
är konkret i sitt upplägg. Det består av
introduktion i olika arbetsmoment, t.ex. Elit,
Prima personal, personal- och elevhantering
samt förhållningssätt i yrkesrollen. Fadder
och adept träffas cirka två timmar, en gång i
månaden under ett år.
– Fast Barbro vet att hon kan ringa däremellan
också och att jag tar mig tid att hjälpa,
säger Emina och syftar på sin adept Barbro
Pettersson som arbetar på Bellevue gymnasium.
Även skolledare som lånar ut sin sekreterare
är positivt inställda till projektet.
INTE BARA FöR NYANSTÄLLdA
Turid Lundqvist på Praktikservice har jobbat
länge som skolsekreterare men behövde kompetensutveckling
i ett par program. Det får
hon hjälp med av Christina Thunström. Även
Bellevues Barbro Pettersson har flera års yrkeserfarenhet
men saknar några delar ur fadderprogrammet.
Till skillnad mot de övriga adepterna är
Mónica Umpiérrez adept Christine Fransson
ganska ny som skolsekreterare men har lång
erfarenhet ev arbete inom skoladministration.
Hon arbetar på Pauli gymnasium med
vuxenutbildningen.
VEM FÅR VEM?
Personalsamordnare Monica Henningsson
och Karin Herold ansvarar för matchningen
av fadder och adept.
– Vi har utgått från vilka behov adepten har
och därefter matchat mot vilken fadder som passar
bäst, säger Monica Henningsson. £
Mer information om fadderprogrammet får du av
Monica, 040-34 0 51, monica.henningsson@
malmo.se eller Karin, 040-34 30 99, karin.herold@
malmo.se
EMINA juPIC
Skola: Universitetsholmens gymnasium
År i yrket: 8
Adept: Barbro Pettersson, Bellevue gymnasium
CHRISTINA THuNSTRöM
Skola: Rönnens gymnasium
År i yrket: 30
Adept: Turid Lundqvist, Praktikservice
MóNICA uMPIéRREZ
Skola: Mölledalsgymnasiet
År i yrket: 4
Christina Thunström och Turid Lundqvist..
Adept: Christine Fransson, Komvux Malmö Pauli
9

10
PROFILEN >>
ANETTE STOLTZ
Ӏven om livet stannar ibland,
så går det vidare”

– Jag är lycklig över att vara här. Det är en stor utmaning och fantastiskt roligt. Här
finns så många positiva och proffsiga vägledare. Det är ett oerhört kompetent gäng,
som nu ska bli ett stort team. Vad vi kommer att kunna uträtta tillsammans! Jag tror
att jag har kommit till vägledningens himmel, säger Anette Stoltz, chef för Vägledningscentrum
i Malmö.
mAlmö väglEdningscEntrum bEstår Av nuvarande
Infoteket, Valideringscentrum, samt vägledarna
från Komvux Malmö Centrum, Rönnen,
Södervärn och Pauli. De ska alla finnas
under ett tak på Föreningsgatan 7. Ombyggnad
av huset startar inom kort, så att all verksamhet
och 35 vägledare får plats.
– Det är min tredje vecka här. Jag tror fullt och
fast på det här sättet att jobba. Vi ska bli Sveriges
bästa Vägledningscentrum, säger Anette.
”BREd KOMPETENS PÅ ETT STÄLLE”
Ett samlat vägledningscentrum är en process
som pågått under flera år i Malmö.
– Tanken är att samla bred kompetens på ett
ställe. Individen ska slippa slussas runt. Malmöborna
ska få en tydlig väg in för allt som har
med vuxnas lärande att göra. Vi lägger fokus på
rätt saker, och det blir tydligt för individen som
behöver information vart han/hon ska vända sig
för neutral och obunden vägledning.
1 januari 2010 lanseras det nya namnet fullt
ut, men Vägledningscentrum växer fram under
hösten.
– Jobbet är i full gång. Vi har drygt 30 studie-
och yrkesvägledare som ska hantera allt
som har med vuxnas lärande att göra. Alla är
engagerade i förberedelserna. Flera arbetsgrupper
jobbar med omställningsprocessen.
”NÅGOT AV dET BÄSTA jAG GjORT”
Anette har jobbat operativt som vägledare
under många år. Hon blev färdig SYV i Stockholm
1986.
– Det var ett stort steg för mig att börja plugga,
först komvux, sen högskola. Jag som aldrig
skulle sätta min fot i skolan efter 9:an. Jag insåg
att det var något av det bästa jag gjort. Jag fick
jobb på Komvux i Katrineholm och stannade
där till 1991. Det är ett väldigt roligt jobb - jag
är vägledare i själen! Det är en bra bakgrund för
att vara chef för ett Vägledningscentrum, det är
jag övertygad om, säger Anette.
Hon lämnade vägledarjobbet på skolan för
att starta eget.
– Jag ville jobba på ett annat sätt än i skolan,
så jag och min exmake startade ett utbildnings-
och konsultföretag. Vi sålde utbildning och
vägledning – Arbetsförmedlingar och Försäkringskassor
var våra största kunder. Jag har
även lett en hel del projekt. Roligast var nog
QUL, qvinnor-utveckling-livsglädje. Ett resurscentrum
för kvinnor som ville starta företag.
Det jobbade jag med i tre år.
”MYCKET ORO OCH KAMP - MÅNGA
GLÄdjESTuNdER - MYCKET KÄRLEK”
1991 föddes Jennie. Det skulle inte bli några
problem att kombinera företag och småbarn,
tänkte Anette, men det var något som inte
stämde. Oron växte hos föräldrarna att det
kunde vara något fel på Jennie, hon utvecklades
inte som andra barn.
– Inga provresultat visade på något onormalt
förrän man tog ett kromosomprov. Provet
visade på ett extra tillskott på 5:e kromosomen.
Ett mycket ovanligt fel, då fanns bara
några få kända fall i världen.
– Jag trodde nog innan att det värsta som
kunde hända var att få ett handikappat barn.
Så fel jag hade. Det blev ett mycket rikt liv tillsammans
med Jennie som dog 2003.
”uTVECKLAdES SOM MÄNNISKA”
– Jag utvecklades som människa under den
här tiden. Lärde mig att aldrig ta något för
givet, samt att uppskatta de små sakerna i livet.
Det är ögonblick man inte får springa
ifrån, det gäller i relationer, både privat och
på jobbet.
– Sorgen efter Jennie förlamade mig, jag varken
ville eller kunde jobba. En dag började jag
skriva. Jag hade under många år tänkt skriva
för att berätta vilken gåva det är att få ett barn
som Jennie, men det hade aldrig blivit av. Det
blev min sorgebearbetning. Jag skrev och grät,
boken skrev sig själv på nåt sätt.
”NÄR LIVET STANNAR”
I boken ”När livet stannar” berättar Anette
om 11 år och 338 dagar med Jennie. En
mycket utelämnande bok, som uppmärksammats
i media och fått många positiva recensioner
och reaktioner.
– Det var roligt med det mottagandet, men
det har framförallt hjälpt mig att bearbeta sorgen.
Även om livet stannar ibland, så går det
vidare, säger Anette.
Anette fick kraften och lusten tillbaka och
fortsatte jobba. Blev projektledare för uppbyggnad
av Lärcentrum på landsbygden i Södermanland.
Sen var det dags för flytt till Västervik.
förtsättning följer på sid 17.
Foto: Freddy Billqvist
ANETTE STOLTZ
Ålder: 5
Gör just nu: Är lycklig över att vara nyinflyttad i Malmö, en
fantastisk stad att upptäcka, cyklar runt med kartan i hand.
Gläds åt att min son trivs i gymnasiet och var med på att
flytta till Malmö och framförallt fokuserar jag på att bygga
upp Vägledningscentrum tillsammans med mina härliga
medarbetare.
Livsfilosofi: Inom varje individ finns det en kraft, så mycket
större och starkare än vad vi tror. När vi hittar den kraften
och frigör den, kan vad som helst hända, tro mig!
Födelseplats: Katrineholm, i Södermanland
Familj: Boende i Malmö är jag och min 16-årige son Ludvig.
Kvar i Katrineholm min dotter Malin, just fyllda 30 med
make Jonas och mitt barbarn Theo, snart 3. På 30 mils
avstånd nu min särbo, trist ord. Faktiskt fästman sen 16 juli
och väldigt kär, hoppas han kommer efter snart!
Bor: mycket centralt i Malmö, 5 minuters promenad till
Triangeln (om jag inte tittar i skyltfönstren). Ibland har man
tur, eller vad det nu är?
Intressen: utmaningar, att upptäcka nytt, både inom mig
själv och i omvärlden. Människor, resor, mat, segling,
skidåkning utför, cykelturer och skogspromenader, mitt jobb!
11

1
Tankar om Vägledningscentrum
Nu finns den, på riktigt. Vägledningscentrum är en samlad organisation för studie-
och yrkesvägledningen för vuxna. Men mycket arbete återstår. Vägledningschefen
Anette Stoltz och några av hennes medarbetare ger sin syn på det kommande
halvårets stora utmaning.
Tobias Björklund
– Äntligen!
Så sammanfattar Tobias Björklund, vägledare
på Infoteket, sina tankar kring den nya
organisationen.
frågAn om Ett väglEdningscEntrum har avhandlats
i många år. Tobias Björklund har varit
med hela vägen, han ingick i den arbetsgrupp
som utredde frågan.
– Jag tror att det måste ske nu. Om det drar
ut ytterligare på tiden finns en risk att man
tappar sugen, säger han.
– Alla är införstådda med att det kommer
att bli en förändring. Och då försöker man
förändra på bästa sätt med de erfarenheter vi
har. Det kommer definitivt att bli någon
form av kaos. Men det tror jag att vi får leva
med. Annars blir det ingen förändring heller.
Det allra viktigaste är att det blir ett förtydligande
kring studie- och yrkesvägledningen
som yrkeskår:
– Det finns så många olika uppfattningar
om vad en syv ska göra. Därför är det så angeläget
att vi får en form av kvalitetssäkring.
Vad det kommer att ställa för krav får framtiden
utvisa, säger Tobias Björklund.
– Vi är ju väldigt få jämfört med andra yrkesgrupper.
Det stärker oss att vi är under
samma tak. Det finns ett förtydligande utåt,
gentemot Malmöbon, så att de vet vilka förväntningar
de kan ha. Det är något som jag
tror kommer att underlätta för många. Det är
ju brukaren som står i centrum.
Eva jacobson
– Allt är inte klart i detalj, men en viss samsyn
har vuxit fram. Vi är nog gemensamt inställda
på att hitta ett forum som ger den bästa vägledningen
för Malmös medborgare, säger
Eva jacobson.
– Jag har länge efterfrågat ett vägledningscentrum,
först och främst för att det ska bli så
rättssäkert och likvärdigt som möjligt. Vi ska
ha en ingång – ett centralt intag med vägledarna
som front, säger hon.
Det handlar om att fånga upp individen, ge
denne möjlighet att ventilera sitt val. Det är
något som inte alltid sker i dag, menar Eva
Jacobson. Det blir många felval och studieavbrott.
– Jag sitter på Komvux Malmö Centrum
och tar in på våra utbildningar och när det
gäller yrkesutbildningarna var jag övertygad
om att alla intagna skulle bli kvar. Men det
har varit ganska många som avstått sin plats.
Eva Jacobson ingår i en referensgrupp inom
Vägledningscentrum som arbetar med utformningen
av lokaler och andra praktiska
arrangemang.
– Det kommer kanske inte att vara riktigt
igång förrän någon gång under våren nästa år,
men förhoppningsvis redan i januari. Mycket
beror på ombyggnationen, säger Eva Jacobson.
Känslan så här långt är att det finns en bred
enighet kring många frågor.
– Så mycket som möjligt av den öppna
Anette Stoltz, Malin Dahl och Richard Rasmussen.
verksamheten ska ligga på plan1. Bokad verksamhet
kan man ha i lokaler på andra våningsplan.
Vi har både hiss och en stor bred
trappa, säger Eva Jacobson.
– Vi får en samlad resurs. Min förhoppning
är att det kan utöka våra öppettider rejält, så
att folk kan komma till oss när de vill.
Marika Magnusson
det har varit en dubbel omställning för Marika
Magnusson och hennes vägledarkollegor
på Pauli, med dels organisationsförändringen
och dels flytten till nya lokaler.
– jag tror att det blir jättebra när det blir
klart, säger hon.
Marika Magnusson är en av fyra vägledare
med placering på Komvux Malmö på Pauli
gymnasium.
– Det har varit väldigt rörigt i samband
med flytten, men det har fungerat bra. Både
vi och de studerande är förvirrade men det
hela har ändå präglats av något slags positiv
anda, säger hon.

Omorganisationen märks dock inte så
mycket i den dagliga verksamheten ännu.
Man jobbar vidare som tidigare, samtidigt
som man deltar i diskussionerna om uppbyggnaden
av den nya organisationen.
– Det blir lite dubbelt. Man hänger inte
riktigt med här på Pauli och man är inte riktigt
där på vägledningscentret eftersom det
inte är uppbyggt. Men man får göra det bästa
av det, säger Marika Magnusson.
Osäkerheten är stor, inte minst kring hur
och var man ska jobba framöver.
– Mycket kan man säkert sköta från Vägledningscentrum,
men vissa grejer behöver
vara på skolan, säger Marika Magnusson.
Hon ser fram emot att samarbeta med sina
nya arbetskamrater och bredda sin kompe-
Marika Magnusson
tens.
– Även om vi tillhör samma förvaltning så
jobbar vi väldigt olika. Arbetsuppgifterna blir
formade efter var man är beroende på vilka
studerande man har, säger hon.
Richard Rasmussen
– jag känner att det kan bli jättebra, säger
Richard Rasmussen.
– Det är väldigt mycket på gång, mycket som
ska på plats, men samtidigt är det spännande,
säger han.
Richard Rasmussen har varit med och utarbetat
förslaget som ska ligga till grund för
vägledningscentret.
– Det tänket vi hade då är redan gammalt.
Med den nya chefen kommer allt i en ny dager.
Hennes entusiasm gör att man rycks
med. Även om man vet att det kommer att
bli jobbigt så finns det ändå ett positivt mål.
Det är för Malmöbon vi gör det här.
Just nu går det mycket tid till att planera
ombyggnaden av lokalerna.
– Vi måste ha klart för oss vad vi ska göra
och hur vi ska jobba innan vi bygger om. Vi
måste helt enkelt se det med nya ögon, säger
Richard Rasmussen.
I början handlar det mycket om att lyssna
och ta till sig alla skilda perspektiv.
– Jag tror att vi i grunden har samma synsätt,
men vi har jobbat olika, säger Richard
Rasmussen.
– Delaktighet är viktigt, men alla kan inte
få det de vill ha. Men jag tror att det finns en
rörlighet i tanken. Man kanske vill jobba med
något annat än vad man gjort tidigare.
Annika Skörvald
– jag upplever att det ska bli spännande och
roligt med allt det nya. Men det finns ju 100tals
frågetecken, säger Annika Skörvald.
Hon arbetar med validering av yrkeskunskaper
inom barn och fritid, bygg, fordon, industri,
omvårdnad och restaurang. Det rör sig
om cirka 80 helårsplatser. Deltagarna får under
fem till åtta veckor visa upp sina teoretiska
och praktiska kunskaper, för att sedan gå
vidare till en kompletterande utbildning.
– Jag jobbar inte bara som vägledare utan
ansvarar för hela processen från början till
slut med bland annat kallelser, utvärderingar
och slutsamtal, berättar hon.
Hon har ingen aning om hur hennes arbetssituation
kommer att se ut ett halvår
framåt i tiden.
– Men det behöver inte vara något negativt
i det. Nu håller vi på och arbetar fram något
nytt och det ser jag bara som positivt, säger
hon.
Vägledningscentrets referensgrupp, där
Annika Skörvald ingår, har många stora frågor
att tackla, bland annat valideringens
framtida roll.
– Först måste man komma fram till vad
man menar med validering och sedan får man
skapa en organisation kring det. Man kan
jobba med validering på många olika sätt.
Det är inte säkert att vi ska jobba på samma
sätt som tidigare, säger hon.
Vad ser du för utvecklingsmöjligheter
för valideringen i den nya organisationen?
– Om alla vägledare jobbar tillsammans
blir det naturligtvis lättare att sprida kännedom
om vad validering är. Det blir fler som
har samma information och det är alltid bra.
Anette Stoltz
Annika Skörvald
– Ibland kan jag önska att jag hade fler besked
och svar på frågor. Men jag har inte facit.
Vi ska skriva det här manuset tillsammans.
det säger Anette Stoltz. den 1 juli tillträdde
hon som chef för Vägledningscentrum i Malmö.
Det är en hektisk tid och förväntningarna är
höga. Anette Stoltz och hennes 35 medarbetare
arbetar intensivt under hösten för att
bygga upp den nya vägledningsorganisationen.
– Just nu håller jag på och pratar med var
och en. Vi har ett personligt samtal på nästan
en timme, om hur man arbetar, hur man ser
på sitt jobb och vad man skulle vilja fokusera
på i framtiden, säger hon.
Delaktighet och användarperspektiv är
nyckelord i processen.
– Det allra viktigaste för att vi ska lyckas,
som jag ser det, är att vi får en tydlig väg in
för allt vuxet lärande. Det ska inte vara någon
tveksamhet för Malmöbon om vart man ska
gå. Så mycket som möjligt ska finnas på Vägledningscentrum,
säger Anette Stoltz.
Den 25 augusti hölls en första gemensam
träff med samtliga medarbetare på Vägledningscentrum.
– Det är ett jättehärligt gäng med massor
med kompetens, säger Anette Stoltz. £
13

14
Goda exempel på IV
Det finns enormt mycket erfarenhet inom Individuella programmet. Hur kan vi på bästa sätt
ta tillvara denna erfarenhet? Det är en av de utmaningar som diskuterades på en introduktionsdag
för all IV-personal den 13 augusti på Bellevue gymnasium.
introduktionsdAgEn är En Av delarna i den nya
utvecklingsplanen för Individuella programmet
som antogs av utbildningsnämnden i
april. Dagen bjöd på föreläsningar och paneldiskussion
kring bland annat framgångsfaktorer.
– Vi är ganska långt framme i tänkandet
inom IV. Det finns en lång erfarenhet. Man tittar
på möjligheten att göra studiebesök och ha
RELATIONER OCH FLExIBILITET
– Vi försöker skapa en öppen atmosfär så att
eleverna kommer hit. De måste se en meningsfullhet.
De måste känna att det finns
bärkraftiga relationer, säger Stefan Karlsson,
speciallärare på Bellevue gymnasium.
Personalen är organiserad i arbetslag kring
klasser i olika storlekar.
– Det handlar inte bara om att sätta in resurser
och stöd i klassrummet. Vi måste även
få eleverna att tro att de kan lära sig saker och
komma vidare, framhåller Stefan Karlsson.
– Elevvårdsteamet är viktigt när vi jobbar
med de här eleverna. Man märker att det är
många elever som inte är utredda under
grundskoletiden.
– Mycket av det grundläggande arbetet
görs i kontakterna med grundskolorna. I 95
procent av fallen har vi haft en relation med
de elever som kommer hit, säger Annette
Lawesson, rektor på Bellevue gymnasium.
– Det handlar om att skapa en kontakt och
lära känna dem så fort som möjligt, säger Johan
Hellström, en av ungdomscoacherna.
För att personalen ska orka bygga bärkraftiga
relationer krävs ett fungerande samarbete
och stöd från skolledningen.
– Vi måste organisera skolan så att det hela
tiden finns vuxna ute bland eleverna. Vi kan
inte överge dem på raster, vi kan inte ha håltimmar.
– En del elever vågar inte ta sig till skolan.
På något sätt får vi anpassa oss efter det.
Ibland har vi undervisning i hemmet, ibland
träffar vi ungdomarna på stan. Successivt
ett erfarenhetsutbyte. Jag tror att det är väldigt
bra, säger utbildningsdirektör Matz Nilsson.
Ett hinder är att man som lärare inte känner
till så mycket om IV på andra skolor.
– Vi kanske bör bli bättre på att beskriva vilka
program som finns och vad man har för inriktning
på verksamheten, säger Matz Nilsson.
– Det är viktigt att dokumentera de erfarenheter
som finns ute bland lärarna, så att de
bygger man upp en relation. De måste tro att
det finns en framtid, en möjlighet.
Det krävs också ett stort mått av flexibilitet
och frihet att söka nya vägar.
– Vi skapar grupper på hösten med den information
och de förutsättningar vi har. Men
man märker varje år att det inte håller hela
vägen. En hel del grupper måste vi omstrukturera,
säger Stefan Karlsson.
Cecilia Wallin, Per Jernryd och Mikael Svennerbrandt.
kan komma andra till del, säger Meta Cederberg,
forskare på Malmö högskola och en av
de medverkande i paneldiskussionen.
– Det borde göras en sammanställning av
alla fantastiska historier, alla levnadsöden som
vi följt genom åren. Tänk en dag där alla fick
berätta tre solskenshistorier. Jag tror att det
skulle ha peppat oss alla, säger Mikael Svennerbrandt,
IV Musik.
ENGAGEMANG OCH EGET ANSVAR
– Jag vill ha en IV-klass varje år. Jag brinner
för det. Brinner man inte för dem så ska man
inte vara i den klassen, för man behöver skapa
en nära relation till dem, säger Cecilia Wallin,
lärare på IV-SP på Pauli gymnasium.
På skolan finns ett nära samarbete kring
eleven. Ungdomarna har ögonen på sig när
de slarvar med närvaron.
– Jag undervisar dem i alla SO-ämnena och
svenska. De kan inte sticka från skolan utan
att jag märker det, säger Cecilia Wallin.
Hon föredrar att ha ett hemklassrum.
– Då kan de inte säga att de har glömt sina
böcker. Har de svårt att hålla reda på sina saker
så får de ha dem i ett skåp i klassrummet.
IV handlar mycket om uppfostran:
– Det är inte okej för mig att man sitter
och pratar i mobiltelefon hela tiden, för det
funkar inte när de kommer ut i det verkliga
livet, framhåller Cecilia Wallin.
Hon använder sig själv som ett pedagogiskt
instrument.
– Läraren är inte perfekt. Eleverna får en
aha-upplevelse när de inser det.
Hon tycker att det ger mycket att arbeta
med IV-elever.
– Jag vinner mycket på att prata elevernas
språk. Man går ner på deras nivå, utan att bli
kompis med dem.
Eleverna får själva välja former för prov och
redovisningar.
– Det blir en demokratisk röstning, så jag
har alltid ryggen fri. De kan inte skylla på någonting,
säger hon.

I utvecklingsplanen finns bland annat en
gemensam studiedag för all IV-personal och
föreläsningar med erfarna lärare.
– Vi har en studiedag för alla ämnesgrupperna,
vi kan lägga in ett program för IV där
också. Då får man per automatik ett nätverk
som man kan bygga vidare på, säger Gun
Wiklund, utvecklingschef på utbildningsförvaltningen.
£
TERAPI OCH TYdLIGA GRÄNSER
– Vi jobbar undervisande, vårdande och behandlande.
Det är musikterapi vi sysslar med,
säger Mikael Svennerbrandt som leder
rikskända IV Musik på Pauli gymnasium.
Det är en pedagogisk modell som väckt
uppmärksamhet runtom i landet. Eleverna
ägnar runt två tredjedelar av tiden åt musikproduktion
och resten åt kärnämnesstudier.
– Vi använder musiken som deras belöning.
När man är färdig med lektionen får
man gå ner i studion och lira. Vi kan också
använda det som en konsekvens om man inte
gör det man ska, säger läraren Per Jernryd.
En viktig poäng är att eleverna arbetar i
grupper med musiken. De får själva ansvaret
för att planera och redovisa verksamheten.
– Eleverna är väldigt traumatiserade på olika
sätt. Därför är det oerhört viktigt att de får
relationsträning, säger Micke Svennerbrandt.
Eleverna spelar in en CD med egna låtar.
– Alla tror att skivan är målet, men det är
det absolut inte. Målet är vägen dit. Men om
vi skulle säga det till eleverna skulle de aldrig
ha börjat hos oss. Att vara pedagog är ibland
att vara lite bedragare – på ett positivt sätt,
säger Mikael Svennerbrandt.
Alla lärarna har musikbakgrund och musiken
färgar även delar av den teoretiska undervisningen.
– Det är en rätt liten klass med samma
vuxna hela tiden. Vi har alltid två lärare på
teorilektionerna. Det innebär att man sällan
måste vänta jättelänge när man räcker upp
handen, säger Per Jernryd.
TYdLIGA MÅL OCH MOTIVERAdE LÄRARE
– Vi har försökt skapa en organisation som
gynnar eleverna. Vi har samlat alla inriktningar
i ett arbetslag. Alla som jobbar där har
själva valt att jobba med IV.
Det säger Hasse Larsson, en av lärarna på
det ettåriga IV-programmet på Frans Suell
och Jörgen Kocks gymnasium.
Det ettåriga IV-programmet är en framgångsrik
sammansmältning av IV Tema på
Josephine Hesslow och Hasse Larsson.
Pildammsskolan och IV HP på Pauliskolan.
– Det är två olika sätt att arbeta, det ena
med klasslärare och de andra med studiecoacher.
Vi har tagit vara på dessa erfarenheter,
säger Jan-Åke Johansson, rektor på Frans
Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
Arbetet kännetecknas av en tydlig målbild
och ett nära samarbete.
– Vi har ett ganska litet arbetslag. Det innebär
att vi kan skapa tydliga ramar. Vi har samma
regler i alla våra klassrum och det tycker
eleverna om, säger Hasse Larsson.
Eleverna har en egen våning på skolan där
de läser matematik, svenska och SO, vilket
ger en extra trygghet.
– Det är också viktigt att vi har behållit karaktärerna.
Någon gång i veckan går man
iväg och jobbar med riktiga karaktärsämnen
på HP och HV, säger Hasse Larsson.
Karin Wedelin, kurator på Frans Suell och
Jörgen Kocks gymnasium, har intervjuat alla
IV-eleverna på skolan och kartlagt de främsta
framgångsfaktorerna.
– Eleverna uppskattar främst att lärarna
aldrig ger upp. De hittar hela tiden nya sätt
att förklara. De ringer och SMS:ar för att
ungdomarna ska komma till skolan. Eleverna
får hela tiden bekräftelse på att de är viktiga,
säger hon.
– Vi har många kompetenta medarbetare
inom IV. En del söker sig till skolan just på grund
av IV, säger Jan-Åke Johansson. £
15

16
IT-satsning ska förbättra resultaten på Pauli
Pauli gymnasium satsar på lustfyllt IT-lärande
för att elever och vuxenstuderande ska nå
ännu bättre resultat. Lärarna har fått varsin
bärbar dator med programvara anpassad för
att enkelt skapa nya former för elevernas lärande.
Nu följer en omfattande fortbildningsinsats
för all personal.
dEt hAndlAr om totAlt 106 datorer som delats ut
till pedagogisk personal i samband med läsårsstarten.
– Hela idén är att öka måluppfyllelsen genom
lustfyllt lärande. Det är en genväg, helt
enkelt, säger Edward Jensinger, rektor på
Pauli gymnasium.
Han leder ett projekt centralt inom Malmö
stad som syftar till att utveckla arbetet med
IT i skolan.
– Våra elever och vuxenstuderande är ständigt
uppkopplade och tar del av mängder av
information. Då måste vi finnas där och hjälpa
dem att hantera mediebruset, säger Krister
Wahlström, samordnande rektor.
INSPIRERANdE BOK OM juRIdIK
juridik i skolan är en mycket lättläst och inspirerande
bok som klargör var gränsen går i
de olika situationer som kan uppstå under en
skoldag. Rättigheter och skyldigheter tydliggörs
med lagtext, förklarande resonemang
och autentiska fallbeskrivningar. Rättsfallen
följs upp med dom från rättsinstans eller utlåtande
från jO. Trots alla regelverk som styr
skolan kan man vara osäker på vilka befogenheter
man har som anställd i vissa situationer.
Följande områden behandlas i boken: Arbetsrätt.
Straffrätt. Mobbning. Befogenheter mot
elever som missköter sig. Offentlighet och sekretess.
Yttrande- och åsiktsfrihet. Upphovsrätt.
I kapitlet om Arbetsrätten finns ett fall med
två lärare som uteblivit från delar av en studiedag
som anordnats av skolledningen. Länsskolnämnden
utdelade en varning till lärarna. Senare
i ett domstolsutslag kan man läsa om disciplinpåföljden
vara riktig.
I kapitlet presenteras flera intressanta fallbeskrivningar
under rubriken: Upphörande av anställning.
”En lärare köpte en dator trots att skolledningen
uttryckligen sagt nej till inköpet.
Dessutom bad läraren försäljaren av datorn att
rubricera fakturan som ”utbildning” i stället för
Peter Hofbauer, lärare i ekonomiska ämnen, och Anders
Grundström, servicetekniker på Pauli gymnasium.
MER KREATIVT
Samtidigt sker satsningar på att utrusta klassrummen
med teknik som är anpassad för att
möta det nya arbetssättet.
– Det ska bli trevligt. Nu kan man börja
utnyttja projektorerna som finns i salarna och
visualisera saker lite mer kreativt, säger Patrik
Olsson, lärare i ekonomi och juridik.
datorköp. Läraren blev avskedad.” Agerade skolan
korrekt? Läs vidare om Arbetsdomstolens utslag.
Befogenheter mot elever som missköter sig.
Får skolans personal visitera elever, titta i deras
väskor eller skåp? När får man ta till våld för att
avvärja en farlig situation? Vad är då nöd och
nödvärn? Läraren eller annan personal har rätt
att skydda sig eller sin egendom eller annan som
utsätts för fara. Nöd uppstår när fara hotar liv,
egendom eller hälsa. Här finns flera fallbeskrivningar
på temat.
När föreligger offentlighet och när är handlingar
sekretessbelagda? Är e-post till en enskild tjänsteman
offentliga? I en fallbeskrivning i boken klargör
Kammarrätten frågan. Vad säger Tryckfrihetsförordningen?
Hur hanteras protokoll från
elevvårdskonferenser där vissa känsliga uppgifter
ingår och andra uppgifter är av mer allmän karaktär?
Yttrande- och åsiktsfrihet skyddas av den svenska
grundlagen. Här gäller det att värna yttrandefriheten
och samtidigt inte tillåta kränkning av
annan person. En del intressanta fallbeskrivningar
på detta tema finns med i boken.
Niklas Elofsson, lärare i matematik, tror att
han kommer att ha mycket nytta av sin dator
på lektionerna.
– Man kan exempelvis använda presentationer
och grafer så att det blir tydligare och
lättare för eleven att hänga med, säger han.
FöRÄNdRINGSAGENTER
Pauli gymnasium satsar även på fortbildning
av all personal för att utveckla det nya arbetssättet.
Till en början fokuserar man på Praktisk
IT- och mediekompetens, PIM. Pedagogiska
centralen har här en viktig roll.
– Tanken är att alla ska nå upp till PIM
nivå 4 på två år. Till detta kommer ytterligare
ett antal riktade fortbildningsinsatser, för
både vana och ovana användare, säger Edward
Jensinger.
På Pauli gymnasium finns runt ett 30-tal
lärare med mycket hög IT-kompetens.
– Några kommer att ha ett särskilt uppdrag
att vara förändringsagenter och stödja sina
kollegor i att komma in i det lustfyllda lärandet,
säger Edward Jensinger. £
– En rektor på en skola avbröt samarbetet
med en ”skolpräst” eftersom prästen hade undertecknat
ett upprop på internet mot kyrklig
vigsel av homosexuella par. Rektorn ansåg att det
stred mot skolans värdegrund.
Läs hur JO resonerade i sitt svar! Vem blev utsatt
för kränkning i detta fall?
Varför upphovsrätt? Några frågor om hur upphovsrätten
bör hanteras i skolan.
Som bilaga i slutet finns förslag till trivsel- och
ordningsregler både för grundskola och gymnasium.
Enkla självklara regler som gör en skoldag
trivsam för alla.
Juridik i skolan är en intressant handbok för
alla som arbetar i skolan men även för elever och
föräldrar. £
Juridik i skolan : en handbok för lärare /
Emma Adlerton och Jessica Stålhammar.
Gleerups, 008. ISBN 978-91-40-66303-0
Inger Ridbäck,
bibliotekarie vid
Rönnens gymnasium

fOrtsättning från sid 11.
”LIVET STANNAdE IGEN, MEN Nu
ÄR jAG LYCKLIG”
– Vi skulle koppla av efter flytten,
men det blev inte som vi
tänkt oss. Vi åkte till Thailand.
Tsunamin nådde Khao Lak 10
minuter före vår ankomst dit. Vi
evakuerades upp i bergen och tog
oss senare vidare till Malaysia. Jag
kan inte påstå att vi var utvilade,
men vi var inte fysiskt skadade.
– Efter resan skulle jag lansera
mig i Västervik. Fick uppdraget
att bygga upp och driva Vägledningscentrum
i Västervik. Jag gav
mig in med själ och hjärta i det.
Samtidigt meddelade min man
att han ville skiljas efter 17 år…
Livet stannade igen.
– Även om man inte tror det så
går livet vidare även efter svåra
förluster. Nu har jag mycket att
glädjas åt! Min son Ludvig och jag
stormtrivs i Malmö. Jag har ett
toppenjobb, härliga kollegor,
många fina vänner fast de är långt
borta. Nästa helg ska jag fira min
dotter Malins 30-årsdag och mitt
barnbarn Theos 3-årsdag och jag
är nyförlovad. £
susan englund
NYTT PÅ SKOLFRONTEN >>
Foto: Freddy Billqvist
1

18
SPECIELLT >>
”Hasse Mustang”
— motorcykelartist
utan körkort
För Edicos artikelserie om
medarbetare med speciella
intressen vid sidan av
ordinarie jobb träffar jag
matteläraren Hasse Larsson
på hans arbetsplats
IV-programmet på Frans
Suells och Jörgen Kocks
gymnasium.
Foto: ur hasse larsson Bildarkiv

när jAg mötEr honom ser jag inget i hans stillsamma
yttre som skvallrar om artistnamnet
”Hasse Mustang”. Jag har nämligen fått reda
på att han under det namnet kör motorcykel
i William Arnes Motorcirkus! Jag minns tydligt
hur jag som liten grabb på 50-talet såg de
dödsföraktande motorcykelryttarnas show.
Det var i Kungsparken i närheten av Pegasusstayn
tror jag.
HÄSTAR OCH BOxNING
Hasse gillar utmaningar säger han. Hans far
var travtränare och ville ha in sonen på den
banan. Det eller ett riktigt jobb, sa pappan.
Tre år var han på Jägersro där han kört ett 50tal
travlopp, men det gick väl inte helt bra.
Men banden till travet finns kvar. Ibland är
han funktionär på Jägers. Hasse utbildade sig
till lärare, han har varit i det yrket i nio år och
trivs bra med det. Men innan dess hann han
också med en boxarkarriär. Som junior var
han sydsvensk mästare i lätt welervikt och
åtta i SM!
TIdIG ARTISTSTART
Det började i Blentarp där Hasse är uppvuxen.
Han gick i samma klass som ett barnbarn
till dåvarande ägaren till William Arnes Motorcirkus.
Redan sommaren mellan åttan och
nian började han köra så smått. Hans hästintresse
gav honom snabbt tillnamnet Mustang.
Det var kul att köra när man var ung, berättar
Hasse. Det var spännande med mycket fest
och flickor. Han har kört för tre olika cirkusar.
Förr om åren körde han 12-14 veckor om
året och kunde vara med på tolv festivaler. Ett
år körde han fyra månader på nöjesfältet Bakken.
Numera tillbringar han bara två veckor i
Kivik med kompisarna och kör på cirkusen
under marknadsdagarna. Men han har fortfarande
inte något motorcykelkörkort!
William Arne själv, motorcirkusens grundare,
började med sina akrobatiska trick på
motorcykel 1934. Han var då 19 år och han
slutade först när han var fyllda 65! På den tiden
låg cirkusen ute åtta månader om året
och det var succé vart man kom.
TuFF ARBETSMILjö
”Scenen” är en stor tunna, ”A Wall of Death”,
4,5 meter hög och med 10 meters radie. Omkretsen
är drygt 31 meter. Åskådarplatserna
finns vid tunnans överkant. Där kan det rymmas
150 personer. Hela cirkusen väger 26
ton! Det blir mycket slit och släp med upp-
och nedmontering. Det är en respektabel
gammal motorpark. En 600cc Indian Scout
1926, några tvåtakts Husqvarna 118cc och
en minisportbil Effyth Midget 1954 som
William Arne körde i på äldre dar, tycks vara
dyrgriparna. Att luftkvalitén inne i trumman
under en föreställning inte är den bästa kan
Foto: jan sandtrÖM
man lätt föreställa sig…
Varje ryttare kör 3-4 minuter. Farten är 50-
70 km/tim. Tunnan knakar och rör sig. Centrifugalkraften
håller motorcykeln på plats
och gör att förarens kroppsvikt dubbleras.
Det kan vara ganska tröttsamt, säger Hasse.
Under drygt fyra månader på Bakken blev
det ca 20 körningar om dan. Till sist fick han
blod i urinen! På Kiviks marknad kör han ungefär
35 gånger under 3 dar.
Det dröjde tio år innan han råkade ut för
en olycka. Han fick punktering på framhjulet,
föll ner och blödde på sin vita skjorta. Publiken
var förfärad när han blodbestänkt fortsatte
på en annan motorcykel.
HOBBY OCH KuLTuRGÄRNING
I en SVT-dokumentär av Ebbe Gilbe beskrivs
artisterna i William Arnes Motorcirkus som
”Dödsryttare med döden i bakhjulet och bensin
i blodet”. Det är ju bra för marknadsföringen,
men så farligt är det inte. Idag sysslar
Hasse med motorcirkusen för att det kul och
för att det är trevligt att träffa cirkuskompisarna.
Och så är det en slags kulturgärning att
hålla motorcykelshowen igång. Ett gott tecken
på det är att William Arne som dog 92 år
gammal år 2006 nu har fått ett Pågatåg uppkallat
efter sig. £
jan sandströM
19

Returadress:
uTBILdNINGSFöRVALTNINGEN
Informationsavdelningen
Box 17 195
00 10 Malmö
Eleverna gillar sommarskolan
– jag känner att jag har lärt mig mer på lovet
än vad jag lärt mig på hela vårterminen, säger
eleven Emelie Rajic.
Hon var en av eleverna på årets upplaga av
sommarskolan. Elever som ligger på gränsen
till godkänt får möjlighet att komma i kapp
på sommarlovet.
jA, dEt är kul på sommarskolan, tycker Emelie
Rajic och Samet Vargül, elever på Pauli gymnasium.
De går sommarskola på Frans Suell
och Jörgen Kocks gymnasium och läser
svenska.
– Man känner att hela klassen engagerar
sig. Det är ingen som stör, säger Samet
Vargül.
De tycker inte att de fått försaka några kul
sommarlovsaktiviteter.
– Två veckor av sitt liv kan man väl ägna åt
att klara detta så att man kommer vidare.
Det är bara två timmar per dag. Sedan kan
man gå och göra något annat, säger Emelie
Rajic.
Vad är det som är så bra med sommarskolan?
– Man lär sig mer. Det är mer effektivt än
vanlig undervisning i skolan, säger Emelie
Rajic.
Emelie Rajic och Samet Vargûl, elever från Pauli gymnasium. Sommarskola på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
– Det är så man önskar att det var på riktigt
också, att man läste en kurs högst en månad.
Det känns som att det är så himla utdraget,
säger Samet Vargül.
– Det är jätteskönt. Man känner att man
kan satsa på just det man behöver just då, säger
Emelie Rajic.
MOTIVERAdE ELEVER
Inger Johansson, lärare i svenska, tycker att
det är bra att ha sommarskola.
– Man har enbart den klassen varje dag. Jag
har kanske 200 elever annars. Man lär känna
dem mycket bättre, säger hon.
Överlag är eleverna väldigt motiverade.
– Nu kanske de förstår att det är på allvar,
när de offrar en del av sommarlovet, säger
Inger Johansson.
Hon har emellertid märkt att det är en hel
del elever i gruppen som borde ha läst svenska
som andraspråk.
– De klarar inte detta. Skolorna borde ligga
på mer och testa eleverna, så att eleverna
hamnar rätt. Vi behöver höja statusen på den
kursen, den är inte mindre värd. Dessutom
är det orättvist mot de elever som hamnar i fel
kurs och därmed inte får den hjälp de behöver,
säger Inger Johansson.
TRÄNA SVENSKA
Det är i år 537 elever som anmält sig till sommarskolan
och 388 har fullföljt studierna.
Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har
haft kurser i svenska och engelska samt IVIK.
Heleneholms gymnasium har hållit i matematiken.
Eleverna får 20 timmars undervisning
och erbjuds 20 timmars stöd.
– Det är intensivt. Det krävs att eleverna
gör läxor hemma för att de ska klara slutprovet,
säger Birgitta Liljefjord, ansvarig rektor
på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium.
Man har haft IVIK-grupper som läst SFI
på A-D-nivå.
– Syftet är att eleverna som befinner sig på
A-C-nivå ska få träna svenska under sommaren.
Det är lätt att man tappar kunskaper,
speciellt de ungdomar som vistas i en miljö
där man inte pratar svenska hemma eller med
kompisar, säger Birgitta Liljefjord.
Hon är nöjd med hur det hela fungerat.
– Jag har inte haft några problem med att
rekrytera lärare. Det är många som varit intresserade
av att jobba på sommarskolan, säger
hon. £