Splittrad tillvaro för ung lärare, s 4 Fadderprogram för ... - Malmö stad
Splittrad tillvaro för ung lärare, s 4 Fadderprogram för ... - Malmö stad
Splittrad tillvaro för ung lärare, s 4 Fadderprogram för ... - Malmö stad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
LEDARE >><br />
Vi har påbörjat ett mycket viktigt arbete inom <strong>för</strong>valtningen<br />
med att ta fram gemensamma kärnvärden <strong>för</strong><br />
den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen.<br />
Frågan vi har ställt oss är hur våra brukare,<br />
elever, studerande, <strong>för</strong>äldrar och allmänheten uppfattar oss. Vilka<br />
bilder har de av oss inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen?<br />
Vilka attityder, känslor, upplevelser, erfarenheter har de<br />
av vår verksamhet? Syfte med arbetet vi påbörjat är att alla medarbetare<br />
skall involveras i arbetet med våra kärnvärden. I en allt<br />
hårdare konkurrens inom utbildningssektorn är det viktigt att vi<br />
är tydliga med vad vi vill stå <strong>för</strong> och vad vi kan garantera de elever<br />
och studerande som väljer oss. Startskottet gick fredagen 18<br />
september då jag samlade alla ledarna inom <strong>för</strong>valtningen <strong>för</strong><br />
att dra upp riktlinjerna <strong>för</strong> det fortsatta arbetet som skall leda<br />
fram till att vi formulerar vårt ”varumärke” <strong>för</strong> den kommunala<br />
gymnasiekolan och vuxenutbildningen i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong>.<br />
En av de största riktade satsningarna på skolan i <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> skedde<br />
inom ramen <strong>för</strong> ”Välfärd <strong>för</strong> alla – det dubbla åtagandet” då<br />
kommunstyrelsen 005 beslöt att de 11 grundskolor som hade den<br />
lägsta måluppfyllelsen i skolår 9 skulle ingå i en särskild satsning<br />
med ekonomisk <strong>för</strong>stärkning. Ytterligare medel till<strong>för</strong>des från regeringen,<br />
kommunstyrelsen och dåvarande, Myndigheten <strong>för</strong> skolutveckling,<br />
MSU. Under perioden 005- 008 <strong>för</strong>delades totalt 148<br />
miljoner kronor till personal<strong>för</strong>stärkning på ovan nämnda grundskolor<br />
samt 5 nationella program inom gymnasieskolan med låga<br />
meritvärden och låg måluppfyllelse. <strong>Malmö</strong> <strong>stad</strong> beställde en <strong>för</strong>djupad<br />
utvärdering av satsningen med de 148 miljonerna. Utvärderingen<br />
har haft två syften; att studera insatsernas genom<strong>för</strong>ande<br />
och resultat, men också att studera om, och i så fall hur, kontextuella<br />
<strong>för</strong>hållanden påverkar den varierande resultatbilden hos skolorna.<br />
Utredaren, Marianne Enös slutsatser är följande:<br />
”Resurserna har gett skolorna i utvärderingen möjligheter att utveckla<br />
sina verksamheter på en mängd olika sätt och insatserna har<br />
tagits tillvara utifrån rekommendationer (grundskolorna) och kartläggning<br />
av varje enskild skolas behov. Ökat fokus på kunskapsuppdrag<br />
och krav på måluppfyllelse har <strong>för</strong>t med sig att skolorna<br />
<strong>för</strong>st och främst valt <strong>lärare</strong> i kärnämnena och <strong>lärare</strong> i svenska som<br />
andraspråk. Liksom flertalet liknande studier visar, är framgångar<br />
sällan mätbara i sådana här sammanhang. Insatserna har gett ett<br />
stort antal upplevda icke-mätbara framgångsrika resultat i verksamheterna<br />
som till exempel kunskapsutveckling, ökat själv<strong>för</strong>troende<br />
hos eleverna, bättre klimat, ökade möjligheter till kompetensutveckling<br />
och <strong>för</strong>äldrasamarbete samt <strong>för</strong>ändringar i arbetssättet.<br />
PÅ NYA BEFATTNINGAR...<br />
BYGGuTBILdNING SYd MALMö<br />
Björn Andersson, rektor. Tidigare bitr. rektor på<br />
Universitetsholmens gymnasium. Kerstin Boberg, rektor.<br />
Tidigare bitr. rektor på Mölledalsgymnasiet. Uno<br />
Hansson, teknisk chef. Tidigare bitr. rektor på Komvux<br />
Några personalkategorier och verksamheter har dessutom blivit<br />
permanenta. Det är svårt att identifiera särskilt framgångsrika insatser<br />
eftersom det investerats i en mångfald av metoder, personalkategorier<br />
och aktiviteter och dessa olika insatser samspelar, men de<br />
insatser som nämns mest frekvent i intervjuerna är sommar/lovskolor<br />
och små undervisningsgrupper. Skolornas verksamheter präglas<br />
av pedagogiska och organisatoriska <strong>för</strong>ändrings- och utvecklingsstrategier.<br />
Strategierna som utvecklas är kontextbundna och visar<br />
på öppenhet, uppfinningsrikedom och engagemang vad gäller undervisningsmetoder,<br />
<strong>för</strong>äldrasamarbete och kompetensutveckling.<br />
Strategierna visar också på öppenhet i betydelsen transparens, tillgänglighet<br />
och flexibilitet i sammanhang som kan relateras till mjuka<br />
värden som klimat och <strong>för</strong>hållningssätt.”<br />
Sammanfattningsvis kan jag konstater att denna historiskt stora<br />
riktade satsning till skolorna i <strong>Malmö</strong> inte direkt återspeglas i en<br />
tydlig resultat<strong>för</strong>bättring avseende elevernas studieresultat. Däremot<br />
har satsnigen visat på en mångfald av insatser och ett stort engagemang<br />
på de berörda skolorna. Utvärderingen lyfter också fram<br />
det omgivande samhällets betydelse och påverkan när det gäller<br />
elevernas resultat, fram<strong>för</strong>allt gäller det de socioekonomiska faktorerna<br />
och dess stora inverkan på en elevs möjlighet att klara av sina<br />
skola. Tyvärr lyckas skolan inte i sin nuvarande form bryta denna påverkan.<br />
Utan elevens <strong>för</strong>eträdarskap i hemmet har fortfarande en<br />
avgörande betydelse på elevens resultat. Detta bekräftas även i<br />
Skolverkets rapport ”Vad gör det <strong>för</strong> skillnad vad skolor gör?” I rapporten<br />
konstateras det att hälften av skillnaderna i måluppfyllelse<br />
mellan skolorna <strong>för</strong>klaras av elevsammansättningen medan mindre<br />
än en tjugondel av den totala variationen i måluppfyllelse kan<br />
relateras till skolornas verksamhet (undervisning, organisation, resurser,<br />
ledarskap osv). En slutsats jag drar när jag läser Marianne<br />
Enös utvärdering är hur viktigt det är att <strong>lärare</strong> och skolledare tar<br />
kontroll över det systematiska kvalitetsarbetet på skolan och då<br />
fram<strong>för</strong>allt följer upp olika insatsers verkan på resultatet. Här kan<br />
den systematiska kursutvärderingen vara ett viktigt verktyg <strong>för</strong> att<br />
öka kunskapen om elevens upplevelse av en insats och resultatet<br />
av densamma. Vidare ser jag kursplanegruppernas arbete med ämnesanalysen<br />
som en viktig faktor i kunskapsöver<strong>för</strong>ingen mellan<br />
skolor och framgångsrika satsningar som leder till en bättre måluppfyllelse<br />
och tillika en informationsöver<strong>för</strong>ing som kan stärka likvärdigheten<br />
inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen i <strong>Malmö</strong><br />
<strong>stad</strong> när det gäller arbete med att få fler elever att klara sina<br />
nationella kurser.<br />
Södervärn. Gunilla Linton, rektor. Tidigare bitr. rektor på<br />
Universitetsholmen. Klas Lindelöf, rektor. Tidigare t f rektor på<br />
Mölledal. Hélen Salmose, administrativ chef. Tidigare chef på<br />
Infoteket.<br />
KOMVux MALMö CENTRuM<br />
Anette Stoltz, vägledningschef. Tidigare karriärvägledare<br />
i Västerviks kommun.<br />
Komvux <strong>Malmö</strong> Södervärn<br />
Peter Ekberg, rektor. Tidigare bitr. rektor.Ulrika Ericsson-<br />
Hedman, rektor. Tidigare bitr. rektor. Margareta Linder,
Change language