Splittrad tillvaro för ung lärare, s 4 Fadderprogram för ... - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

14 Goda exempel på IV Det finns enormt mycket erfarenhet inom Individuella programmet. Hur kan vi på bästa sätt ta tillvara denna erfarenhet? Det är en av de utmaningar som diskuterades på en introduktionsdag för all IV-personal den 13 augusti på Bellevue gymnasium. introduktionsdAgEn är En Av delarna i den nya utvecklingsplanen för Individuella programmet som antogs av utbildningsnämnden i april. Dagen bjöd på föreläsningar och paneldiskussion kring bland annat framgångsfaktorer. – Vi är ganska långt framme i tänkandet inom IV. Det finns en lång erfarenhet. Man tittar på möjligheten att göra studiebesök och ha RELATIONER OCH FLExIBILITET – Vi försöker skapa en öppen atmosfär så att eleverna kommer hit. De måste se en meningsfullhet. De måste känna att det finns bärkraftiga relationer, säger Stefan Karlsson, speciallärare på Bellevue gymnasium. Personalen är organiserad i arbetslag kring klasser i olika storlekar. – Det handlar inte bara om att sätta in resurser och stöd i klassrummet. Vi måste även få eleverna att tro att de kan lära sig saker och komma vidare, framhåller Stefan Karlsson. – Elevvårdsteamet är viktigt när vi jobbar med de här eleverna. Man märker att det är många elever som inte är utredda under grundskoletiden. – Mycket av det grundläggande arbetet görs i kontakterna med grundskolorna. I 95 procent av fallen har vi haft en relation med de elever som kommer hit, säger Annette Lawesson, rektor på Bellevue gymnasium. – Det handlar om att skapa en kontakt och lära känna dem så fort som möjligt, säger Johan Hellström, en av ungdomscoacherna. För att personalen ska orka bygga bärkraftiga relationer krävs ett fungerande samarbete och stöd från skolledningen. – Vi måste organisera skolan så att det hela tiden finns vuxna ute bland eleverna. Vi kan inte överge dem på raster, vi kan inte ha håltimmar. – En del elever vågar inte ta sig till skolan. På något sätt får vi anpassa oss efter det. Ibland har vi undervisning i hemmet, ibland träffar vi ungdomarna på stan. Successivt ett erfarenhetsutbyte. Jag tror att det är väldigt bra, säger utbildningsdirektör Matz Nilsson. Ett hinder är att man som lärare inte känner till så mycket om IV på andra skolor. – Vi kanske bör bli bättre på att beskriva vilka program som finns och vad man har för inriktning på verksamheten, säger Matz Nilsson. – Det är viktigt att dokumentera de erfarenheter som finns ute bland lärarna, så att de bygger man upp en relation. De måste tro att det finns en framtid, en möjlighet. Det krävs också ett stort mått av flexibilitet och frihet att söka nya vägar. – Vi skapar grupper på hösten med den information och de förutsättningar vi har. Men man märker varje år att det inte håller hela vägen. En hel del grupper måste vi omstrukturera, säger Stefan Karlsson. Cecilia Wallin, Per Jernryd och Mikael Svennerbrandt. kan komma andra till del, säger Meta Cederberg, forskare på Malmö högskola och en av de medverkande i paneldiskussionen. – Det borde göras en sammanställning av alla fantastiska historier, alla levnadsöden som vi följt genom åren. Tänk en dag där alla fick berätta tre solskenshistorier. Jag tror att det skulle ha peppat oss alla, säger Mikael Svennerbrandt, IV Musik. ENGAGEMANG OCH EGET ANSVAR – Jag vill ha en IV-klass varje år. Jag brinner för det. Brinner man inte för dem så ska man inte vara i den klassen, för man behöver skapa en nära relation till dem, säger Cecilia Wallin, lärare på IV-SP på Pauli gymnasium. På skolan finns ett nära samarbete kring eleven. Ungdomarna har ögonen på sig när de slarvar med närvaron. – Jag undervisar dem i alla SO-ämnena och svenska. De kan inte sticka från skolan utan att jag märker det, säger Cecilia Wallin. Hon föredrar att ha ett hemklassrum. – Då kan de inte säga att de har glömt sina böcker. Har de svårt att hålla reda på sina saker så får de ha dem i ett skåp i klassrummet. IV handlar mycket om uppfostran: – Det är inte okej för mig att man sitter och pratar i mobiltelefon hela tiden, för det funkar inte när de kommer ut i det verkliga livet, framhåller Cecilia Wallin. Hon använder sig själv som ett pedagogiskt instrument. – Läraren är inte perfekt. Eleverna får en aha-upplevelse när de inser det. Hon tycker att det ger mycket att arbeta med IV-elever. – Jag vinner mycket på att prata elevernas språk. Man går ner på deras nivå, utan att bli kompis med dem. Eleverna får själva välja former för prov och redovisningar. – Det blir en demokratisk röstning, så jag har alltid ryggen fri. De kan inte skylla på någonting, säger hon.
I utvecklingsplanen finns bland annat en gemensam studiedag för all IV-personal och föreläsningar med erfarna lärare. – Vi har en studiedag för alla ämnesgrupperna, vi kan lägga in ett program för IV där också. Då får man per automatik ett nätverk som man kan bygga vidare på, säger Gun Wiklund, utvecklingschef på utbildningsförvaltningen. £ TERAPI OCH TYdLIGA GRÄNSER – Vi jobbar undervisande, vårdande och behandlande. Det är musikterapi vi sysslar med, säger Mikael Svennerbrandt som leder rikskända IV Musik på Pauli gymnasium. Det är en pedagogisk modell som väckt uppmärksamhet runtom i landet. Eleverna ägnar runt två tredjedelar av tiden åt musikproduktion och resten åt kärnämnesstudier. – Vi använder musiken som deras belöning. När man är färdig med lektionen får man gå ner i studion och lira. Vi kan också använda det som en konsekvens om man inte gör det man ska, säger läraren Per Jernryd. En viktig poäng är att eleverna arbetar i grupper med musiken. De får själva ansvaret för att planera och redovisa verksamheten. – Eleverna är väldigt traumatiserade på olika sätt. Därför är det oerhört viktigt att de får relationsträning, säger Micke Svennerbrandt. Eleverna spelar in en CD med egna låtar. – Alla tror att skivan är målet, men det är det absolut inte. Målet är vägen dit. Men om vi skulle säga det till eleverna skulle de aldrig ha börjat hos oss. Att vara pedagog är ibland att vara lite bedragare – på ett positivt sätt, säger Mikael Svennerbrandt. Alla lärarna har musikbakgrund och musiken färgar även delar av den teoretiska undervisningen. – Det är en rätt liten klass med samma vuxna hela tiden. Vi har alltid två lärare på teorilektionerna. Det innebär att man sällan måste vänta jättelänge när man räcker upp handen, säger Per Jernryd. TYdLIGA MÅL OCH MOTIVERAdE LÄRARE – Vi har försökt skapa en organisation som gynnar eleverna. Vi har samlat alla inriktningar i ett arbetslag. Alla som jobbar där har själva valt att jobba med IV. Det säger Hasse Larsson, en av lärarna på det ettåriga IV-programmet på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Det ettåriga IV-programmet är en framgångsrik sammansmältning av IV Tema på Josephine Hesslow och Hasse Larsson. Pildammsskolan och IV HP på Pauliskolan. – Det är två olika sätt att arbeta, det ena med klasslärare och de andra med studiecoacher. Vi har tagit vara på dessa erfarenheter, säger Jan-Åke Johansson, rektor på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Arbetet kännetecknas av en tydlig målbild och ett nära samarbete. – Vi har ett ganska litet arbetslag. Det innebär att vi kan skapa tydliga ramar. Vi har samma regler i alla våra klassrum och det tycker eleverna om, säger Hasse Larsson. Eleverna har en egen våning på skolan där de läser matematik, svenska och SO, vilket ger en extra trygghet. – Det är också viktigt att vi har behållit karaktärerna. Någon gång i veckan går man iväg och jobbar med riktiga karaktärsämnen på HP och HV, säger Hasse Larsson. Karin Wedelin, kurator på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, har intervjuat alla IV-eleverna på skolan och kartlagt de främsta framgångsfaktorerna. – Eleverna uppskattar främst att lärarna aldrig ger upp. De hittar hela tiden nya sätt att förklara. De ringer och SMS:ar för att ungdomarna ska komma till skolan. Eleverna får hela tiden bekräftelse på att de är viktiga, säger hon. – Vi har många kompetenta medarbetare inom IV. En del söker sig till skolan just på grund av IV, säger Jan-Åke Johansson. £ 15
Page 1 and 2: #5/09 ANETTE STOLTZ ”Även om liv
Page 3 and 4: Heleneholm och Petri är FN-skolor
Page 5 and 6: Heleneholm - en förebild för indi
Page 7 and 8: B- och C-husen, med egen entré som
Page 9 and 10: Skolsekreterare med ett smörgåsbo
Page 11 and 12: - Jag är lycklig över att vara h
Page 13: Omorganisationen märks dock inte s
Page 17 and 18: fOrtsättning från sid 11. ”LIVE
Page 19 and 20: när jAg mötEr honom ser jag inget

Splittrad tillvaro för ung lärare, s 4 Fadderprogram för ... - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?