Symbol Polski, wolności i zjednoczonej Europy - Suecia Polonia

More documents

Recommendations

Info

att jag utifrån ett ord kan börja en historia som jag inte har en aning om var den kommer ta vägen. Ofta kan just skrivövningar vara början på något stort, vilket beror på att de görs under kort tid och utan prestation. Jag tycker om att arbeta med formen och leka med orden, inte bara fokusera på historien i sig. Dessa form- och ordlekar har jag förkovrat mig mer i under kursens gång. Jag har även fått upp ögonen för att spela in texter, tack vare de radiodikter som vi spelade in med klassen och tillvalet Radioteater som jag hade. När jag har lyssnat på författare och talat med andra skrivande människor har jag förstått att det är ett relativt vanligt fenomen att just hitta på ursäkter för att inte sätta sig framför datorn. Men ibland kommer det där kraftiga behovet över mig att jag bara måste skriva av mig orden och då kan jag sätta mig ner och skriva. Det är oftast trevligare än att tvinga sig själv till att skriva, vilket man ändå måste då och då. När jag väl gör det brukar fl ödet (om man inte drabbas av skrivkramp) komma igång efter en stund. Och när orden myllrar fram är det mest underbart. Det föds en text som sedan ska skrivas om och skrivas om tills den blir allt bättre. Detta kan vara en jobbig process, men en lärorik sådan. Ur textmassan som jag skapar är det kanske bara en liten del som senare är värd att behålla. Svårigheten är att veta när en text är helt klar. Flera etablerade svenska författare är barn av olika skrivarskolor (men de fl esta levande är säkert autodidakter). Vad gäller frågan om att lära sig skriva upplever jag, och många andra skrivande med mig, att det fi nns en förlegad syn på detta. Skådespelare kan utbilda sig vid scenskolor, konstnärer vid konsthögskolor, men författare, poeter och ibland även dramatiker förväntas bara kunna skriva av sig själva. Va, författarskola, vad är det. Ska man lära sig att skriva? är en vanlig fråga. Det är som om tanken med medfödda anlag håller sig kvar mer envetet beträff ande skrivandet än andra konstnärliga områden. Skrivarverkst aden som jag har gått handlar inte om att lära sig att bli författare, utan om att utveckla sitt skrivande. Under de författarsamtal som vi varit på har jag lyssnat till en del författare vilka talat om skapandet av litteratur som vilket yrke som helst. Och efter det som jag lärt mig under de senaste 18 månaderna väljer jag att åtminstone försöka betrakta skrivandet som ett hantverk som jag hela tiden kan förbättra. ❖ Agnes Franzén Agnes Franzén är född i Stockholm 1980. Hon har en polsk mamma och en svensk pappa. Hon har studerat bl a polska och översättning vid Stockholms universitetet samt religionsvetenskap och journalistik vid Södertörns högskola. För närvarande går hon Skönlitterär Projekttermin på Jakobsbergs folkhögskola och skriver mest prosa och lyrik, samt sysslar med översättningar från polska till svenska i till exempel <strong>Suecia</strong>-<strong>Polonia</strong>. 16 nastawiać się wyłącznie na historię. W takich zabawach bardzo się wyrobiłam w czasie kursu. Nagrywaliśmy również teksty w kla sie oraz na wybranych przeze mnie dodatkowych zajęciach Teatr radiowy. Kiedy rozmawiałam z pisarzami i innymi ludźmi zajmującymi się pisaniem, zorientowałam się, że dość powszechnym zjawiskiem jest wynajdowanie sobie usprawiedliwień i pretekstów by nie usiąść przed komputerem. Ale czasami przychodzi bardzo mocna potrzeba, żeby wyrzucić z siebie słowa, żeby po prostu usiąść i pisać. To jest przyjemniejsze niż zmuszanie się do pisania, co się zresztą i tak robi od czasu do czasu. Kiedy siadam do pisania strumień słów zaczyna po chwili wypływać. Najcudowniejsze jest, gdy słowa zaczynają się mrowić. Rodzi się tekst, który później trzeba przepisywać i przepisywać. To może być bardzo żmudny proces, ale pouczający. Z masy tekstowej, którą tworzę, na ogół tylko niewielka część jest warta zachowania. Najtrudniej jest ocenić, kiedy tekst jest całkiem gotowy. Wielu uznanych szwedzkich pisarzy jest adeptami różnych szkół pisania (chociaż większość żyjących to samoucy). Jeśli chodzi o uczenie się pisania to wydaje mi się, i podziela to wielu piszących, że mamy na co dzień do czynienia z przestarzałym podejściem. Aktorzy uczą się w szkołach dramatycznych, malarze w akademiach sztuk pięknych, ale pisarze, poeci i dramaturdzy mają umieć pisać sami z siebie. Co, szkoła pisarzy, co to jest? Czy trzeba uczyć się, jak pisać? To powszechnie zadawane pytania. Teoria wrodzonych skłonności jest bardziej trwała w literaturze niż w innych dziedzinach artystycznych. Warsztaty Pisarskie, w których uczestniczyłam, nie uczą, jak być pisarzem, lecz jak rozwijać umiejętność pisania. Słyszałam wielu pisarzy mówiących o tworzeniu literatury jak o zawodzie jak każdy inny. I po tym, czego się nauczyłam przez ostatnie półtora roku, chcę przynajmniej próbować traktować pisanie jako rzemiosło, które ciągle mogę poprawiać. ❖ Agnes Franzén Agnes Franzén urodziła się w Sztokholmie w 1980 r. Ma polską mamę i szwedzkiego tatę. Studiowała polonistykę i sztukę przekładu w Uniwersytecie Sztokholmskim oraz religiozna wstwo i dziennikarstwo w Södertörns högskola. Obecnie uczy się w „szkole pisania” w Jakobsbergs folk hög skola, pisze nowele i poezje a także tłumaczy z polskiego np. dla Suecii Polonii.
Koncert polsko-szwedzki rozmowa z Michałem Czyżem, Ambasadorem RP w Sztokholmie Polsk-svensk konsert Zbigniew Bidakowski: Jakie oczekiwania wiąże Pan i polska polityka zagraniczna z prezydencją szwedzką w UE w drugiej połowie przyszłego roku? Michał Czyż: Podczas wizyty w Szwecji Pana Premiera D. Tuska we wrześniu br. podjęto ustalenie, że Polska i Szwecja będą współpracować zarówno w okresie przygotowań do prezydencji szwedzkiej, w czasie prezydencji szwedzkiej oraz w okresie przygotowań do prezydencji polskiej w drugiej połowie 2011, samej prezydencji polskiej i po niej. Została więc określona szeroka klamra czasowa bardzo bliskiej współ pracy polsko- szwedzkiej na poziomie europejskim. Premierzy określili również tematy, które będą najistotniejsze w programowaniu prezydencji. Przede wszystkim mówimy tu o wspólnej polsko-szwedzkiej inicjatywie partnerstwa wschodniego. Chodzi o ustanowienie zupełnie nowej, bardziej efektywnej płaszczyzny współpracy UE ze wschodnimi partnerami, tj. Armenią, Azerbejdżanem, Białorusią, Gruzją, Mołdową i Ukrainą. Partnerstwo wschodnie jako polsko-szwedzka inicjatywa europejska zyskały bardzo silne poparcie państw członkowskich UE i jest duża szansa, że na posiedzeniu Rady Europejskiej w grudniu 2008 zostanie ona formalnie przyjęta i będzie realizowana w oparciu o konkretne projekty. Kolejnym obszarem współpracy o priorytetowym znaczeniu jest region Morza Bałtyckiego tak bliski Szwecji i Polsce. Premierzy podjęli decyzję o ustanowieniu wspólnej grupy roboczej, 17 Foto: Bogusław Rawiński Samtal med Polens ambassadör i Stockholm Michał Czyż Zbigniew Bidakowski: Vilka förväntningar har ambassadören och polsk utrikespolitik på Sveriges EU-ordförandeskap under andra delen av nästa år? Michał Czyż: Under premiärminister Donald Tusks besök i september i Sverige kom man överens om polsk-svenskt samarbete före, under och efter såväl det svenska som det polska ordförandeskapet som infaller under andra delen av 2011. Man fastställde därmed ett tidsmässigt långsträckt nära polsk-svenskt samarbete på Europanivå. Regeringscheferna defi nierade också de viktigaste frågorna inför respektive ordförandeskap. Det handlar i första hand om det gemensamma polsk-svenska initiativet om EU-östpartnerskap. Det gäller att bilda en ny och eff ektivare samarbetsplattform mellan EU och våra östliga partners, dvs. Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Det polsk-svenska initiativet om EUöstpartnerskap har fått ett mycket starkt stöd i EU:s medlemsländer och det fi nns stor chans att förslaget formellt antas på ministerrådets möte i december för att sedan förverkligas inom ramen för olika konkreta projekt. Nästa prioriterade samarbetsområde är den för både Sverige och Polen så närliggande Östersjöregionen. Regeringscheferna fattade beslut om att bilda en gemensam arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett polsk-svenskt bidrag till EU:s strategi för Östersjöregionen. Under mina år i Bryssel hade jag tillfälle att övertyga mig om att Östersjöregionens betydelse i EU-tjänstemännens medvetande är underskattad. Men så var också
Page 1 and 2: 5 N≗5(26) 2008 årgång/rok VII P
Page 3 and 4: Suecia Polonia 5/2008 Innehåll / S
Page 5 and 6: Prof. Władysław Duczko och kan d
Page 7 and 8: var ju bara aristokratin som kunde
Page 9 and 10: Marika Stiernstedt (1875-1954) jest
Page 11 and 12: za jed ną z najpiękniejszych kobi
Page 13 and 14: o skali prześladowań w ZSRR. Nale
Page 15: Dla mnie pisanie kreatywne oznacza
Page 19 and 20: Polens ambassadör i Stockholm/Amba
Page 21 and 22: ande, vilket mycket tydligt framgå
Page 23 and 24: akom ryggen på de godtrogna polack
Page 25 and 26: de verkligen att frihetshjälten Le
Page 27 and 28: życie codzienne i artystyczne Y va
Page 29 and 30: życie codzienne i artystyczne Y va
Page 31 and 32: Nanas krönika Nanafelieton Od koń
Page 33: życie codzienne i artystyczne Y va

Symbol Polski, wolności i zjednoczonej Europy - Suecia Polonia

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?