Hjälp – det är matdags! - Svensk Mjölk

More documents

Recommendations

Info

vitamin D finns i fet fisk och mager mjölk, och bildas i huden med hjälp av solen. De flesta får i sig för lite vitamin D. Mycket forskning pågår om vitamin D och dess funktioner i kroppen. Utöver betydelsen för benhälsa finns en rad intressanta skyddande funktioner föreslagna, såsom mot diabetes typ 1, vissa cancerformer, autoimmuna sjukdomar och infektionssjukdomar. Text: Annika Smedman Vitamin D är ett fettlösligt vitamin som finns i fet fisk, skaldjur, magra mjölkprodukter och matfett. Vitamin D deltar som ett hormon i regleringen av kalcium- och fosfatnivåerna i blodet, som i sin tur behövs för mineralisering av skelett och tänder. Spädbarns behov av vitamin D täcks sällan med maten. De ska därför få vitamin D-droppar från 4 veckors till 2 års ålder. Enligt Livsmedelsverket äter barn mellan 4 och 11 år 4,6–6 μg, kvinnor 4,9 μg och män 6,2 μg vitamin D per dag (Riksmaten Barn 2004 och Riksmaten 1997–98). Både barn och vuxna äter alltså för lite vitamin D. I de senaste svenska och nordiska näringsrekommendationerna höjdes rekommendationen för vitamin D. Bakgrunden var bland annat nya rön om vilket intag som behövs för att 16 mjölkspegeln 1/2010 bibehålla tillräckliga vitaminnivåer i kroppen under vinterhalvåret. Mycket talar dock för en ytterligare höjning i de nya Nordiska rekommendationerna som kommer 2012. I Sverige har vi berikat magra mjölkprodukter med vitamin D under lång tid, och sedan 2007 är det ett lagkrav att berika mjölk med 1,5 % fett eller mindre med vitamin D. Den berikade mjölken innehåller 0,38 μg vitamin D3 per 100 gram. Standardmjölk (3 % fett) berikas inte, men innehåller naturligt 0,02 μg vitamin D per 100 gram. SOLeNS beTyDeLSe FöR vITAMIN D-STATUS Vitamin D bildas i huden av solens ultravioletta B-(UVB)-strålar. ViTAMiN D-FAKTA • vitamin D är ett samlingsnamn för flera substanser. De vanligaste formerna är vitamin D2 och D3. De kan bildas i huden med hjälp av solens ultravioletta b (Uvb)-strålar. • Det är vanligt att man äter för lite vitamin D på många håll i världen. • Låg vitamin D-status ökar, och tillräckligt intag minskar risken för flera olika sjukdomar. • Mycket ny forskning kring vitamin D och dess effekter pågår. • berikade mjölkprodukter är en av de viktigaste källorna för svenskars vitamin D-intag idag. • Mycket tyder på att rekommendationer i Sverige och världen över kommer att höjas. Vitamin D har många positiva effekter på hälsan FOTO JOHNeR För en ljushyad person räcker det att exponera 30 % av kroppens hud för sol i 10–15 minuter per dag under maj–september för att tillgodose dagsbehovet av vitamin D vid våra breddgrader. Mörkhyade personer har sämre förmåga att bilda vitamin D i huden, och kan behöva vistas upp till tio gånger längre i solen för att bilda samma mängd. Förmågan att bilda vitamin D i huden är även lägre hos äldre. Solarium leder inte till bildning av vitamin D, eftersom det där finns mest UVA-strålning. vITAMIN D-bRIST Brist på vitamin D hos barn leder till rakitis, engelska sjukan. Hos vuxna leder det till osteomalaci (benuppmjukning). Båda sjukdomarna beror på dålig inlagring av kalcium och fosfat i benvävnaden. Hos barn ger det även negativ påverkan på tänderna. Brist på vitamin D kan även ge rubbningar av kalciumbalansen i mjukvävnader, som kan leda till bland annat kramper. Personer som riskerar brist är till exempel äldre, de som bor i solfattiga områden (exempelvis Norden), mörkhyade, personer med heltäckande klädsel och de som inte äter berikade mjölkprodukter.
FUNkTIONeR UTöveR beNHäLSA Utöver sin betydelse för benhälsan har vitamin D många olika intressanta egenskaper i kroppen. Vitamin D har troligen funktioner i många olika vävnader i kroppen. Detta har framkommit sedan man på senare år hittat både receptorer för vitamin D och enzymer för omsättning av vitamin D i ett flertal vävnader och celltyper. Vävnader där vitamin D tros ha betydelse är till exempel skelettmuskel, blodkärl, vita blodkroppar, hud, tjocktarm, hypofys, hjärta, hjärna, äggstockar, bröst och prostata. Mycket forskning pågår kring vitamin D och resultat har visat att vitamin D har en skyddande roll vid utveckling av till exempel diabetes typ 1, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, vissa cancerformer, astma, autoimmuna sjukdomar och infektionssjukdomar. MJöLkeNS ROLL FöR vITAMIN D-STATUS OcH HäLSA I SveRIGe Mjölk som berikats med vitamin D är en av de viktigare källorna för vitamin D i Sverige. 25 % av det vitamin D som femteklassare äter kommer från berikade mjölkprodukter (Riksmaten Barn 2003). Motsvarande siffra för vuxna är 15 % (Riksmaten 1997–98). Att vitamin D finns tillsammans med just mjölkprotein och kalcium gynnar benbildningen extra mycket. REKOMMENDATiONER • ●Nordiska näringsrekommendationer 2004 för vitamin D, mikrogram per dag. 6 månader–2 år 10 μg 2–60 år 7,5 μg 60 år och äldre 10 μg Källor Abrahamsson L m fl. Kapitel 12: Vitaminer. Näringslära för högskolan. 2006. Livsmedelsverket. www.slv.se. Frågor och svar om Dvitamin. 2009. Brannon PM m fl. Overview of the conference ”Vitamin D and Health in the 21st Century: an Update”. Am J Clin Nutr 2008;88:483S490S. Holick MF, Chen TC. Vitamin D deficiency: a worldwide problem with health consequences. Am J Clin Nutr 2008;87:1080S6S. Hughes DA, Norton R. Vitamin D and respiratory health. Clin Exp Immunol 2009;158:205. Wang TJ m fl. Vitamin D deficiency and risk of cardiovascular disease. Circulation 2008;117:50311. Bäck O. Ökande kunskap om Dvitamin och immunsystemet. Nordisk nutrition 2009;1:1719. Hypponen E m fl. Intake of vitamin D and risk of type 1 diabetes: a birthcohort study. Lancet 2001;358:15003. Bonjour JP m fl. Inhibition of bone turnover by milk intake in postmenopausal women. Br J Nutr 2008;100:86674. Mer än 100 smaker i smör Smör har mer än 100 naturliga smakämnen. Hallon, persika och kokos är några av aromerna, men smörkola är den som dominerar och sätter karaktären på smöret. Svensk Mjölk har skapat en ny webbplats med allt du vill veta om smör och lite till, www.smorframjandet.se. – Smör smälter i muntemperatur, det är en del av njutningen. Annat fett, som inte smälter i munnen, smakar inte och bär inte heller fram andra smaker. Jämför smak och munkänsla mellan fin choklad och blockchoklad, eller mellan aromsmör gjort på smör och annat matfett, säger Maja Smör smakar mums. Nordström, nutritionsexpert på Mjölkfrämjandet. Ursprungligen kärnades smör och ystades ost framför allt för att konservera mjölken så att den skulle räcka hela året. Smör var då ett tecken på rikedom. Uttrycket ”att komma upp sig i smöret” kommer av att det gällde att nå först fram till smörklicken mitt i det stora gemensamma grötfatet. Bra råd om skolmat når inte alla Livsmedelsverkets råd ”Bra mat i skolan” har bidragit till bättre luncher, mellanmål och till och med frukostar. Råden är uppskattade men i praktiken har inte alla elever fått nytta av dem, konstaterar Livsmedelsverket efter en utvärdering. Kostcheferna känner väl till råden, men anser att Livsmedelsverket borde informera även industrin, så att utbudet av lämplig mat blir större. En del av råden vänder sig till skolledarna, som har inflytande på hur skolmåltiderna utformas. – Undersökningen visar att de sällan känner till råden. Samarbetet mellan skolledarna och kostcheferna behöver bli bättre, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket. Att råden inte följs fullt ut beror bland annat på att de inte är tvingande och att skolorna inte alltid har tillräcklig produktionskapacitet och serveringskapacitet. www.mjolkframjandet.se Läs en sammanfattning av Livsmedelsverkets råd här: Förskola & Skola/Livsmedelsverkets råd för mat och dryck i förskolan och skolan Får svenska mjölkkor tillräckligt med sömn? Eller är deras tillvaro lika stressig som för många nutidsmänniskor, där sömnproblem kan kopplas till hälsoproblem? Denna fråga ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt. Man vill se om det finns ett samband med sjukdomar, som juverinflammation, och energibrist. Från studier av andra arter vet forskarna att individer med sömnbrist gör av med mer energi än när de får sova tillräckligt. Forskarna ska ta reda på om « NOTERAT Hur mycket SöMN behöver Rosa? FOTO JANN LIpkA / SveNSk MJöLk Även om Rosa inte behöver någon törnrosasömn, är det viktigt för djurvälfärden att kon får vila i den utsträckning hon behöver. nattron är tillräckligt god i dagens moderna stallar. Kornas sömnmönster ska kartläggas genom EEG, mätning av den elektriska aktiviteten i hjärnan, kombinerat med beteendestudier. /Ann Christin Olsson mjölkspegeln 1/2010 17 zzzzz
Page 1 and 2: Hjälp - det är matdags! Matcoache
Page 3 and 4: Använd vår webbplats när du vill
Page 5 and 6: arnens matvanor kartlagda: Mjölkdr
Page 7 and 8: Klimatfrågan var i fokus hela 2009
Page 9 and 10: » Clara Lidström BLOGGARE PÅ VÄ
Page 11 and 12: FOTO JOHNeR FYRA MäRKNiNGAR « SYM
Page 13 and 14: Lek, mat och hälsa på schemat Vil
Page 15: SJöKARBYSKOLAN ÅKERSBERGA • 350
Page 19 and 20: En mustig och smakrik gryta där ma
Page 21 and 22: FOTO GeTTy IMAGeS Hjälp, det är m
Page 23 and 24: MicHAEL Ålder: 44 Löpning: 0-10 m

Hjälp – det är matdags! - Svensk Mjölk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?