Hjälp – det är matdags! - Svensk Mjölk

arnens matvanor kartlagda:
Mjölkdrickande åttaåringar
har lägre BMI
Åttaåringar som dricker standardmjölk varje dag har lägre BMI än åttaåringar
som sällan dricker standardmjölk.
Det visar Susanne Erikssons avhandling som försvarades hösten 2009.
Text Maja Nordström
Susanne Eriksson har undersökt cirka 120 friska 8-åringars
näringsintag, kroppssammansättning och bentäthet. Projektet var
en uppföljning av barn som undersöktes vid 4 års ålder.
– Många av barnen undersöktes redan som 4-åringar och vi kan
se att matvanorna ser ungefär likadana ut när barnen är 8 år, säger
Susanne.
Ett intressant fynd i studien var att barn som drack standardmjölk
en gång per dag eller mer hade lägre BMI än de jämnåriga
som sällan drack standardmjölk. Samma skillnad sågs inte för lätt-
eller mellanmjölk.
– Att de barn som druckit mycket mjölk var smalare är svårt att
förklara men att mjölk är bra för vikten har visats i tidigare studier.
Vad det är i mjölken som ger den effekten har inte klargjorts men
både kalcium och fettsammansättning har diskuterats. Den halva
litern mjölk per dag som rekommenderas är en viktig beståndsdel
i den svenska kosten. Så det viktiga är att barnen dricker mjölk och
därmed kanske avstår från andra sötade drycker som lätt tillför för
mycket energi, säger Susanne.
HöGRe vIkT, LäGRe kOLeSTeROL
I undersökningen mättes också olika biokemiska markörer, såsom
insulin och kolesterol i blodet. Intressant nog var kolesterol lägre
hos barn med högre vikt.
– Vid både 4 och 8 års ålder visade resultaten att barn som åt
mera fett var smalare än barn som åt lite fett. Det tror vi beror på
att barnen helt enkelt höll sig mätta längre och undvek att småäta.
Intaget av mättat fett var högre än rekommenderat både vid 4 och
8 års ålder men inget samband sågs till BMI avseende mättat eller
omättat fett.
I studien undersökte man också barnens nivåer av vitamin D i
blodet, något som inte tidigare gjorts på barn i Sverige. Man fann
att hela 62 procent av barnen hade mindre än 75 nmol vitamin
D per liter blod, vilket är den rekommenderade gränsen för vad
vuxna bör ha. För barn finns inga gränsvärden beskrivna.
Den främsta vitamin D-källan är solen. Vitaminet bildas när
solen lyser på huden. Under den mörka delen av året bildas inte så
mycket vitamin D i huden och man behöver därför få det från kosten.
Vitamin D finns framför allt i fet fisk och magra mjölkprodukter
som berikas med vitaminet. Vi såg bättre vitamin D-nivåer
hos dem som drack mager, berikad mjölk, men att så många barn
trots detta har låga värden tyder på att den berikningen inte är
tillräcklig.
– Det är synd att man numera inte längre rekommenderar att
ge barn D-droppar längre än upp till 2 års ålder, säger Susanne.
Kanske kommer man att ompröva det nu när vi har gjort mätningar
i blodet och sett att så många barn har för låga nivåer i
blodet.
SvåRT MäTA beNTäTHeT
Man undersökte också hur kosten relaterade till bentäthet. Att
mäta bentäthet på 8-åringar är sannerligen ingen enkel historia.
Man måste ligga blickstilla i flera minuter för att mätningen ska
bli korrekt.
– Jag har imponerats av hur positiva alla föräldrar och barn varit
till att medverka i våra studier. Barnen var överlyckliga över bilderna
på sitt skelett, som de som ville fick med sig hem efter mätningen.
En pappa berättade till och med att han gjort en förstoring
till helkroppsformat som familjen hängt på kylskåpet, berättar
Susanne och skrattar.
Ett spännande fynd var också att man kunde bekräfta något
som man tidigare främst sett i djurstudier, nämligen att intag av
olika fettsyror var relaterade till bentäthet. Högre koncentration av
linolsyra (en omega 6-fettsyra) i blodet medförde mindre bentäthet,
medan högre koncentrationer av arakidonsyra (också en omega
6-fettsyra) i blodet var relaterat till högre bentäthet.
Detta kan bero på att vid ett högt intag av linolsyra nedregleras
bildningen av arakidonsyra, det vill säga kroppen styr att den
inte blir för hög. Det kan förklara de olika effekterna av dessa två
omega 6-fettsyror på skelettet. Vid hög arakidonsyra bildas också
mer prostaglandin som man vet i hög koncentration hämmar och
i låg koncentration stimulerar skelettets bildning. De huvudsakliga
källorna till linolsyra i kosten är margariner och matoljor.
Arakidonsyra finns inte i särskilt stora mängder i kosten och den
främsta källan är animaliskt fett.
Även mättat fett var relaterat till
bentätheten, vilket även visats i
en tidigare studie från Norge.
– Vi måste gå vidare med
de här fynden och se vad de
innebär. Kanske kan dessutom
olika fettsyror påverka olika
delar av skelettet på olika sätt. Kanske kan det
vara så att sammansättningen av kostens fett innehåll
kan vara en bidragande orsak till att vi svenskar har hög förekomst
av osteoporosrelaterade frakturer jämfört med andra
länder, säger Susanne Eriksson.
« MÅTTVANOR
mjölkspegeln 1/2010 5