Läs hela beslutet och Riksdagens motivering under punkt 13

ningen till personaladministrativ verksamhet blir det inte möjligt att hemlighålla
vem som har fattat ett beslut i myndighetens övriga verksamhet.
Till exempel en part har ju ett berättigat intresse av att få veta vem som
har handlagt hans ärende (prop. 1986/87:3 s. 23).
Enligt 39 kap. 3 § andra stycket OSL gäller sekretess hos Riksdagens
ombudsmän i myndighetens personaladministrativa verksamhet för uppgift
om en enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och
andra jämförbara uppgifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk
bild som utgör underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående till
personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men. Motsvarande sekretess
gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, hos
myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida
annat allvarligt men. Av förarbeten till bestämmelsen framgår att begreppet
”andra jämförbara uppgifter avseende personalen” inte är avsett att
innefatta uppgift om anställds namn (prop. 2003/04:93 s. 48) och att sådan
uppgift således omfattas av sekretess endast under de förutsättningar som
anges i 39 kap. 3 § första stycket OSL. Begreppet ”uppgift om närstående
till personalen” är emellertid avsett att innefatta samtliga uppgifter om närstående,
även uppgift om närståendes namn (s. 89). I förarbetena angavs
att skälen till att begreppet ”andra jämförbara uppgifter avseende personalen”
inte är avsett att innefatta uppgift om anställds namn bl.a. är att
offentlighetsprincipen utgör en av hörnstenarna i det svenska demokratiska
systemet samt att det finns ett starkt allmänt intresse av att kunna ta del
av uppgifter om offentliganställda, bl.a. för att kunna granska offentlig verksamhet.
Den som utövar offentlig makt bör därför, ansåg regeringen, inte
kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl (s. 45).
Offentlighets- och sekretessförordningen
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2010/11:KU23
Av ovannämnda 39 kap. 3 § OSL andra stycket följer bl.a. att regeringen
kan föreskriva vilka myndigheter som ska omfattas av bestämmelsen.
Enligt 10 § offentlighets- och sekretessförordningen gäller sekretess i personaladministrativ
verksamhet i enlighet med den nämnda bestämmelsen i
OSL hos bl.a. domstolar, Försäkringskassan, kriminalvårdens myndigheter,
Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, nämnder som utövar ledningen
av hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller
andra myndigheter som svarar för personaladministrativ verksamhet avseende
hälso- och sjukvårdspersonal, polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen,
Rättsmedicinalverket (när det gäller personal inom rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk
verksamhet), Skatteverket, Statens kriminaltekniska laboratorium,
Tullverket och åklagarmyndigheter.
43