Läs hela beslutet och Riksdagens motivering under punkt 13
Läs hela beslutet och Riksdagens motivering under punkt 13
Läs hela beslutet och Riksdagens motivering under punkt 13
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
eaktades <strong>under</strong> lagärendets beredning (se prop. 1993/94:224 s. 19 f.). Två<br />
remissinstanser, Justitiekanslern (JK) <strong>och</strong> Datainspektionen, ansåg att även<br />
i denna typ av beslut bör en ansvarig tjänsteman pekas ut. JK avstyrkte att<br />
besluten ska anses fattade på myndighetsnivå <strong>och</strong> anförde bl.a. att frågor<br />
om tjänsteansvar <strong>och</strong> skadeståndsansvar för staten till följd av ärendehandläggningen<br />
måste kunna föras tillbaka på ansvariga handläggare. Regeringen<br />
ansåg mot bakgrund av bestämmelserna i 3 kap. 2 § skadeståndslagen<br />
(1972:207) samt 23 § datalagen (1973:289), vilka innebar att staten<br />
samt den registeransvarige har ett skadeståndsansvar för uppkomna fel, att<br />
kravet att enskilda ska kunna få skadestånd vid felaktigheter inte utgjorde<br />
något hinder mot att beslut fattas på myndighetsnivå i stället för av en<br />
enskild tjänsteman. Vidare ansåg regeringen mot bakgrund av bestämmelserna<br />
i 3 kap. <strong>13</strong> § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen<br />
samt 29 § verksförordningen (1987:1100), vilka innebar att<br />
länsskattechefer alltid skulle anses som ansvariga beslutsfattare för beslut<br />
fattade genom ADB, att det saknades behov av att i dessa fall upprätthålla<br />
kravet på att det av varje beslut ska framgå vem som fattat <strong>beslutet</strong>. Riksdagen<br />
biföll regeringens förslag (bet. 1993/94:SkU42, rskr. 1993/94:384).<br />
Förvaltningslagsutredningen<br />
I sitt slutbetänkande (SOU 2010:29 s. 483 f.) föreslår Förvaltningslagsutredningen<br />
att det i en ny förvaltningslag införs en bestämmelse om beslutsdokumentation<br />
som i allt väsentligt överensstämmer med 21 § myndighetsförordningen<br />
(se ovan). Utredningen har remissbehandlats. Betänkandet<br />
bereds för närvarande vid Regeringskansliet.<br />
I sitt remissvar (dnr 2010-110-4706) anför Centrala Studiestödsnämndens<br />
(CSN) att utredningen i princip helt saknar överväganden kring vilka<br />
effekter den föreslagna lagen kan innebära för en utvidgad e-förvaltning,<br />
t.ex. kring kravet på beslutsdokumentation för beslut som fattas genom<br />
automatiserad behandling, s.k. maskinella beslut. Enligt CSN är området i<br />
dag otillräckligt reglerat, t.ex. finns i några myndigheters instruktioner<br />
undantag från vissa av kraven i 21 § myndighetsförordningen, men sådana<br />
undantag finns inte för samtliga myndigheter som fattar maskinella beslut.<br />
För att öka tydligheten bör det enligt CSN särskilt anges i den föreslagna<br />
bestämmelsen vilka krav på beslutsdokumentation som gäller för maskinella<br />
beslut.<br />
JO-beslut m.m.<br />
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2010/11:KU23<br />
Under senare delen av 2008 skedde en kraftig ökning av antalet JO-anmälningar<br />
mot Försäkringskassan. Anmälningarna syntes i betydande omfattning<br />
ha samband med den omorganisation av kassan som genomfördes<br />
<strong>under</strong> framför allt 2008. I ett beslut om ett initiativärende <strong>och</strong> en anmälan<br />
mot Försäkringskassan om långa handläggningstider <strong>och</strong> svårigheter att få<br />
kontakt med myndigheten m.m. (dnr 4346-2008 <strong>och</strong> 5359-2008) konstate-<br />
45
Change language