Läs hela beslutet och Riksdagens motivering under punkt 13

Skydd för s.k. whistle-blowers
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen ger till känna för regeringen att
en översyn av lagstiftningen bör göras för att stärka och skydda
den enskildes möjlighet att påtala och slå larm vid korruption
och andra oegentligheter. Därmed tillstyrks en motion i frågan.
Jämför reservation 3 (V) och särskilt yttrande 2 (M, FP, KD).
Motionen
Gustav Blix (M) föreslår i motion 2010/11:K408 en översyn av lagstiftningen
för att stärka och skydda den enskildes möjlighet att påtala och slå
larm vid oegentligheter och korruption. I motionen anges bl.a. att flera länder,
däribland Norge och Storbritannien, på sistone har stärkt skyddet för
s.k. whistle-blowers.
Gällande rätt
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen m.m.
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2010/11:KU23
Av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen
(YGL) följer en s.k. meddelarfrihet, vilken gör det möjligt att i
viss utsträckning straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering
i tryckt skrift, radio, tv eller teknisk upptagning. Det källskydd
som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ger den som
lämnar uppgifter till medier gäller således inte en anmälare till en myndighet.
Sedan den 1 juli 2006 gäller meddelarskyddet även för anställda och
uppdragstagare i kommunala bolag, stiftelser och föreningar som omfattas
av reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess (se prop. 2005/06:162,
bet. 2005/06:KU36).
Meddelarfriheten kompletteras med skydd för meddelarens anonymitet.
Bestämmelser om anonymitetsskydd finns i 3 kap. TF. En meddelare har
rätt att vara anonym (1 §), och den som har tagit emot en uppgift för publicering
har, med vissa undantag, tystnadsplikt beträffande meddelarens
identitet (3 §). Denna del av anonymitetsskyddet kan skydda en meddelare
från att utsättas för andra obehag än myndighetsingripanden, t.ex. missnöjesyttringar
från arbetskamrater. Efterforskningsförbudet är ytterligare en
del av anonymitetsskyddet och innebär att myndigheter och andra allmänna
organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med
stöd av sin meddelarfrihet i vidare mån än vad som behövs för att väcka
åtal eller göra något annat ingripande som är tillåtet enligt TF respektive
YGL. Vid sådan, i undantagsfall tillåten, efterforskning måste dock myndigheterna
beakta den tystnadsplikt som de medieanställda kan ha (3 kap.
4 § TF). Motsvarande bestämmelser om anonymitetsskydd finns i 2 kap.
47