Multipla elektroder för elektrisk behandling av förmaksarytmi
Multipla elektroder för elektrisk behandling av förmaksarytmi
Multipla elektroder för elektrisk behandling av förmaksarytmi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sl<strong>av</strong>arna i systemet har en typisk processor belastning runt 30 – 40 %. En intern systemklocka<br />
går med en period på 250 µs. Då räknaren slår runt startas en ny AD-omvandling. Rutinen <strong>för</strong><br />
timerinterruptet tar 10 µs, en AD-omvandling tar ca 10 µs att genom<strong>för</strong>a + ca 40 µs <strong>för</strong> ADomvandlarens<br />
interruptrutin samt data<strong>behandling</strong> vilket sammanlagt ger ungefär 60 µs. Varje<br />
ms <strong>för</strong>väntas dessutom en <strong>för</strong>frågan om ett nytt mätvärde (10 µs per byte med 17 µs<br />
mellanrum). Systemtimingen är dock utformad så att det skall vara omöjligt <strong>för</strong> sl<strong>av</strong>ens<br />
interruptrutiner att krocka, om detta ändå skulle inträffa finns det utrymme <strong>för</strong> en del<br />
<strong>för</strong>seningar i systemet.<br />
6.8 Utvecklingsmiljö<br />
6.8.1 Mjukvara<br />
Programkoden hos de båda huvudprocessorerna har utvecklats i C. Utvecklingsverktyget<br />
Tasking EDE C166 har används <strong>för</strong> utveckling och debugging. Tasking är ett komplett<br />
utvecklingspaket som innehåller c-kompilator, assembler och länkare. För flashning <strong>av</strong><br />
programminnet användes FlashTools3.<br />
Programkoden <strong>för</strong> sl<strong>av</strong>arna har utvecklats i assembler. Anledningen till att C-språket inte<br />
användes även här är att ingen lämplig utvecklingsmiljö hittats. Assembler kan vara<br />
<strong>för</strong>delaktigt då man eftersträvar att vissa rutiner ska vara mycket snabba. Koden i assembler<br />
kan där<strong>för</strong> göras effektivare. Assembler-programmering kan dock vara mer tidskrävande men<br />
då sl<strong>av</strong>programmet <strong>för</strong>utsattes vara mindre omfattande valdes detta alternativ.<br />
Text<strong>behandling</strong>sprogrammet UltraEdit användes <strong>för</strong> utveckling <strong>av</strong> assemblerkoden.<br />
Nedladdning <strong>av</strong> programminne till microMODUL-8051 ut<strong>för</strong>des med FlashTools98. Innan<br />
flashning är möjlig måste programkoden länkas och omvandlas till hexadicimal form. Detta<br />
görs med programmet Tombocomb.<br />
6.8.2 Utvecklingsplattform<br />
En utvecklingsplattform från Phytec användes vid utveckling <strong>av</strong> både huvudprogram och<br />
sl<strong>av</strong>program. Plattformen är hårdvarumässigt identisk <strong>för</strong> både C504 och C165. Den enda<br />
skillnaden är att jumperkonfigurationen är annorlunda <strong>för</strong> att de olika processorerna ska<br />
fungera. Plattformen kallas microMODUL-C165 <strong>för</strong> C165 processorn och microMODUL-<br />
8051 <strong>för</strong> C504. Jumperkonfigurationen framgår i respektive manual (se Hardware-Manual<br />
microMODUL-8051 samt microMODUL-C165). I den slutgiltiga konstruktionen har ett<br />
skräddarsytt kretskort utvecklats <strong>för</strong> sl<strong>av</strong>processorerna men <strong>för</strong> de båda huvudprocessorerna<br />
har utvecklingskortet från Phytec monterats direkt på plats.<br />
Figur 6.8 a Egenutvecklat kretskort till sl<strong>av</strong>processorn Figur 6.8 b Utvecklingskort från Phytec samt sl<strong>av</strong>kort<br />
68
Change language