KYRKOHANDBOK FÖR SVENSKA KYRKAN - Kyrkans Tidning

120
samlingsord, griftetal och bön
Innan begravningsgudstjänsten inleds kan samlingsmusik förekomma.
Den avlidnes dopljus kan vara tänt i gudstjänsten och därmed uttrycka
en anknytning till dopet och dopets löfte om ett liv som aldrig dör.
Tystnad med tid för eftertanke kan återkommande beredas plats i gudstjänsten,
till exempel efter Griftetal, efter Överlåtelsen eller efter Förbön.
Gudstjänsten inleds (om möjligt) med klockringning och eventuellt orgelmusik
och/eller annan instrumental- eller vokalmusik. Ett föreslaget Samlingsord
inleds i Guds den treeniges namn och uttrycker därefter gudstjänstens
sammanhang: att det handlar om att ta avsked av NN och överlämna
henne eller honom i Guds händer. Som alternativ till förslaget kan samlingsordet
formuleras fritt och det är också möjligt att utforma det som en bön.
Samlingen vid begravningsgudstjänsten anknyter kort och enkelt till
vad som ovan utvecklats om relevans och identitet (se sid. 99). Samlingsordet
uttrycker gudstjänstens grundperspektiv om samling i Guds namn
och anger varför samlingen till just denna gudstjänst sker.
Därefter sjungs en första psalm som följs av ett Griftetal. Detta tal
uttrycker den kristna övertygelsen om uppståndelse och hopp. Talet
anknyter till den som dött och till hans eller hennes livshistoria. Det kan
gärna ha ett personligt tilltal och tar sin utgångspunkt i ett bibelord som
kan läsas i samband med griftetalet.
Griftetalet kan inledas eller avslutas med en Bön enligt något av de
nio alternativ som finns i kyrkohandboksförslaget eller med annan bön.
Alla de föreslagna bönerna är nya eller reviderade och de har numrerats
istället för att (som i 1986 års kyrkohandbok) ställas upp tematiskt. Flera
av dem stannar först i den sörjandes situation och i det som kan vara
svårt att förstå: att en nära anhörig (plötsligt) dött. Bönerna talar om hur
människan kan vända sig till Gud som hör hennes rop och förtvivlan.
Gud är barmhärtig och full av nåd och omsluter människan med sin
kärlek. Tillsammans med tacksamheten över den avlidnes liv uttrycker
flera böner också en tacksamhet över Jesu Kristi verk, hoppet om uppståndelse
och det eviga livet.
överlåtelsen
Överlåtelsen har tre delar: en inledning, ett mellanled och en avslutning.
Texten följer nära formuleringarna i 1986 års kyrkohandbok.
Inledningen tilltalar Gud, den barmhärtige, och uttrycker att den döde
överlämnas i Guds händer eller till gravens vila. Här kan den avlidnes
(alla) förnamn och efternamn nämnas.