KYRKOHANDBOK FÖR SVENSKA KYRKAN - Kyrkans Tidning

digt tveksam till att införa delar av materialet i kyrkohandboksförslaget:
”Det naturliga, som kyrkohandboksgruppen vill uppmuntra, är att det
lokala arbetet med att utveckla egen mässmusik fortsätter” (Motiveringar,
sid. 63).
I remissvaren på förslaget 2000 fanns en jämn fördelning mellan dem
som var positiva och dem som var kritiska till musiken i förslaget. Kommentaren
från domkapitlet i Linköping att musiken inte väckt någon
”större entusiasm” sammanfattade de övergripande kommentarer som
gavs om förslaget. Domkapitlet efterlyste ”hela den sångskatt som idag
finns och brukas i många församlingar”. Domkapitlet i Göteborg var
med viss reservation positiv till att den gregorianska musiken lyftes fram.
Man framhöll att denna musik var igenkännbar överallt och att den
stärker kyrkans identitet. Den mest omfattande kritiken som framfördes
handlade dock om att den gregorianska musiken dominerade i förslaget.
Denna dominans tolkades av flera remissinstanser som ett uttryck för
exklusivitet. Man menade att ett uteslutande av andra musikaliska genrer
skulle utestänga grupper av människor, inte minst barn och unga.
Efter 2000 års kyrkohandboksförslag och den följande remissbehandlingen
beslutade kyrkomötet 2001 om ett arbete med ny mässmusik som
bland annat skulle vara en del av en kommande kyrkohandboksöversyn
(Gudstjänstutskottets betänkande 2001:4 med hänvisningar). Som en
del av reflektionsarbetet i steg ett i revisonsprocessen genomfördes ett
förankringsarbete i form av en serie konsultationer med olika intressenter
främst inom Svenska kyrkan. I Teologiska grundprinciper för arbetet i
2006 års kyrkohandboksgrupp konstaterades att denna förankringsprocess
bekräftat musikens stora och växande betydelse för gudstjänstlivet.
I en kortfattad översikt över den liturgiska musikens utveckling i Sverige
framhölls också att musiken i kristna gudstjänster sett i ett globalt perspektiv
är mycket bred. Även om instrumenteringen domineras av orgel
och piano används numera flera andra instrument. Musiken i sig har
också förändrats och den traditionella liturgiska musiken har kompletterats
med andra musikstilar.
I reflektionsdokumentet konstaterades vidare att en av de största
utmaningarna i arbetet med en reviderad kyrkohandbok är att den
”måste kunna erbjuda en musikalisk bredd med möjlighet till igenkännande
för att bevara sin evangelisk-lutherska identitet”. Grundläggande
i gudstjänsten är den gemensamma församlingssången och en av
kyrkomusikerns främsta uppgifter är att underlätta denna gemensamma
sång. Till denna hör dels psalmsång, dels liturgisk sång (mässmusik). För
37