KYRKOHANDBOK FÖR SVENSKA KYRKAN - Kyrkans Tidning

90
tacksägelse (bestående av Lovsägelsen, Helig och Nattvardsbönen).
Förslaget använder här samma benämning som i 1986 års kyrkohandbok.
Bedömningen har varit att Nattvardsbönen både är en sammanhållen
bön och en del av tacksägelsens helhet. Som en jämförelse kan
nämnas att kyrkohandboksförslaget 2000 valde att – med allmänkyrklig
motivering – kalla tacksägelsen i dess helhet för Nattvardsbönen och den
avgränsade bönen efter Helig för Nattvardsbönens fortsättning. Denna
möjlighet har i den pågående revisionsprocessen övervägts men avvisats,
bland annat för att den bedömts försvåra att man i en enklare och
förkortad mässa utelämnar Lovsägelsen och Helig. I det sammanhanget
skulle det inte fungera att tala om Nattvardsbönens ”fortsättning”.
I remissvaren i steg ett i den pågående kyrkohandboksrevisionen
framkom särskilt att det finns behov av kortare nattvardsböner som är
enklare, vackrare och har en mer utpräglad bönekaraktär. Bakom dessa
synpunkter, som också märktes inför 2000 års förslag till ny kyrkohandbok
och delvis redan inför 1986 års kyrkohandbok, ligger förändringarna
i Svenska kyrkans nattvardsfirande och gudstjänstlivets differentiering.
Nattvard firas idag betydligt oftare än vad som var fallet i mitten
av 1980-talet. Synpunkterna på nattvardsbönerna handlar inte bara om
deras längd utan också om deras innehåll som uppfattats som komprimerat
och abstrakt och därmed svårtillgängligt.
En övergripande slutsats i revisionsprocessen har varit att nattvardsbönerna
i kyrkohandboken behöver vara varierade i språk och längd för
att utgöra verkliga alternativ till varandra. Ibland framkommer önskemål
om att införa böner från fornkyrkan, till exempel en mycket tidig
bön som brukar relateras till Hippolytus (ca år 215). Tanken är då att
särskilt lyfta fram böner som används i andra kyrkotraditioner, för att
betona samhörigheten med den världsvida kyrkan. I revisionsprocessen
har bedömningen gjorts att det inte är aktuellt att ta med sådana böner
eftersom väsentliga perspektiv i dessa böner redan finns med i flera av
förslagets nattvardsböner. Ekumeniska perspektiv kommer till uttryck
i de nattvardsmotiv som utvecklas i Måltiden som helhet och särskilt
i Nattvardsbönen. Till detta kommer att senare tids forskning alltmer
problematiserat föreställningen om att det i fornkyrkan skulle ha funnits
enhetliga nattvardsböner.
Nattvardsbönen är en för Svenska kyrkan central teologisk text som
liksom Måltiden som helhet uttolkar nattvardens sakrament. Bedömningen
har därför varit att Nattvardsbönen ska vara ett fast moment i
nattvardsgudstjänsten med någon av de böner som finns i kyrkohand-