KYRKOHANDBOK FÖR SVENSKA KYRKAN - Kyrkans Tidning

nu vara en fast del av bönen. Därmed förstärks Nattvardsbönens anamnetiska
perspektiv och även ett dialogiskt perspektiv.
I kyrkohandboksförslaget 2000 hade uttrycket ”Detta är trons mysterium”
lagts till i bönen, före församlingssvaret. I remissvaren framkom
en principiell kritik mot detta tillägg. Liksom i 1986 års kyrkohandbok
ingår inte dessa ord i Nattvardsbönen i kyrkohandboksförslaget.
Bedömningen i revisionsprocessen har varit att dessa ord inte är en del
av bönen och varken hör samman med instiftelseorden eller det efterföljande
församlingssvaret. Svenska kyrkans forskningsråd konstaterade i
sitt remissvar 2000 att orden hänger i luften och framstår som en onödig
upprepning av instiftelseorden.
Sex av de åtta nattvardsbönerna i 1986 års kyrkohandbok finns kvar
i förslaget, med några revideringar. Från de två böner i kyrkohandboken
från 1986 som inte tagits med (Nattvardsbönerna A och E) har vissa
teman inarbetats (framförallt i Nattvardsbön 9 och 11 i förslaget). Några
av nattvardsbönerna (Nattvardsbön 3, 8 och 12) uttrycker nattvardens
motiv med ett språk som kan beskrivas som mystikt. Tematik eller ordvändningar
som liknar språket hos mystiker som Emilia Fogelklou och
Dag Hammarskjöld kan anas.
Bönen om Anden (epikles) förekommer i nattvardsbönerna antingen
före eller efter instiftelseorden. I de flesta bönerna står epiklesen efter
instiftelseorden och vanligen gäller den både de församlade (”oss”) och
nattvardsgåvorna. I alla bönerna nämns Anden. Två av bönerna kan
sägas inbegripa en implicit eller indirekt bön om Anden (Nattvardsbön 2
och 3). Den vanligaste formuleringen är en bön att Gud ska ”sända” sin
Ande. Andra återkommande uttryck är att Gud ska ”helga” bröd och vin
genom Anden eller ”komma med” sin Ande.
Nattvardsbönerna i förslaget till ny kyrkohandbok (liksom nattvardsbönerna
i 1986 års kyrkohandbok) betonar nattvarden som händelse, i
brödet och vinet och i kommunionen. Bönerna betonar också nattvarden
som relation: Jesus Kristus kommer till människan och möter henne i
måltiden. Brödet och vinet beskrivs i bönerna som välsignade, himmelska
och fyllda av liv och nåd. I nattvardsbönerna utvecklas de motiv som
BEM-dokumentet lyfte fram (se ovan sid. 86) samt ytterligare några.
De stannar särskilt i den stora tacksägelsen till Gud för frälsningsverket
i Jesus Kristus och dess betydelse för människan. Nattvardsbön 3 talar
om frälsningen som ”kärlekens djupaste hemlighet” som människan blir
delaktig i. Utifrån mötet med Kristus i nattvarden och med Andens kraft
kan människan förvandlas och förverkliga Guds ”kärleks hemlighet”.
93