Nummer 6 2009 - Dialäsen

More documents

Recommendations

Info

18 Dan Christophs redo att sätta igång sin behandling. » Vi som arbetar med kroniskt sjuka måste vara noga med att inte koncentrera oss på den sjuka delen, utan istället koncentrera oss på det friska. « Hon tror att sjukvårdsanställda ibland måste påminna sig själva om vikten av detta. – Vi som arbetar med kroniskt sjuka måste vara noga med att inte koncentrera oss på den sjuka delen, utan istället koncentrera oss på det friska. Det kan vara så att det tar emot att tänka sig att patienten ska sköta något som man själv har utbildat sig för i flera år. – Det kanske också är så att man som syrra gärna vill vara omhändertagande och snäll, och då kan det automatiskt bli att man vill hjälpa till. Man känner sig mer sedd som syrra om man hjälper till, men det är ju patienten som ska bli sedd, inte vi. Britt-Mari Banck ser inga direkta avigsidor med en ökad andel patienter i självdialys. Hon tror till exempel inte att det blir fler incidenter. – Nej, jag tror inte det. Jag har inga exakta siffror att hänvisa till men jag skulle kunna tänka mig att det snarare blir färre incidenter. Alla patienter är väldigt noggranna och överlag fungerar det otroligt bra. Däremot finns det stora skillnader i hur lång tid det tar för olika patienter att komma igång och hur mycket patienterna vill göra själva. Ibland tar det 3–4 månader för en patient att komma igång, ibland går det fortare. Mer valmöjligheter och färre bestämda tider skulle utveckla självdialysen, menar Britt-Mari Banck. – Vi försöker känna av varje patient. Alla ska få ta det i sin egen takt. De första gångerna handlar det bara om att se på och titta hur man gör. – I början är vissa väldigt tveksamma och säger att de inte kan och inte vill. En del brukar till exempel säga att de inte alls är tekniska och därför inte vill ha självdialys. Då brukar jag helt enkelt säga att jag inte är det minsta teknisk heller, men dialys kan jag. Ofta är det också bra att berätta exempel om hur andra patienter har gjort, istället för att komma med pekpinnar. Britt-Mari Banck vill också att hela självdialysen ska präglas av en vänlig och öppen atmosfär, humor är en del av vårdfilosofin. Helst skulle hon också vilja utveckla öppenheten ännu mer, så att självdialysen kunde ge patienterna ännu större möjligheter att vara flexibla. Mer valmöjligheter och färre bestämda tider att passa skulle vara ett sätt att utveckla självdialysen ännu mer, tycker Britt-Mari Banck. Hon har sitt drömscenario klart. – Jag skulle vilja ha ett bokningssystem på webben, där patienterna helt enkelt bokar in vilka tider de vill komma. Ungefär som när man bokar tvättstugetider. Då får patienterna möjlighet att bli ännu mer flexibla. Text Susanne Rydell DIALÄSEN 6.2009
Bli medlem i SNSF SNSF OAS, PAS och KAS är några förkortningar vi använder för ansvariga sjuksköterskor. Många diskuterar uppgifterna som hör till rollen. Jag har haft anledning att prata med många olika professioner om omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) (som är den beteckning jag tycker bäst beskriver vad det handlar om). Alla verkar vara överens om att OAS är viktiga nyckelpersoner men det är olika vad de förväntar sig av dessa personer. Vid vårmötet i Luleå anordnade två sjuksköterskor en workshop som hette “Patientansvarig sjuksköterska (PAS) – rätt modell för sjuksköterskors arbete inom hemodialysvård?». De presenterade resultatet av intervjuer de gjort med OAS vid ett antal dialysavdelningar i landet. Den samlade bilden jag får är en spretig yrkesgrupp med väldigt skiftande synpunkter på vad en OAS ska och bör göra, och en omgivning som har olika förväntningar. Personligen tycker jag att OAS är en väldigt viktig funktion som är extra angelägen på en dialysavdelning. Långsiktig planering, undervisning, coachning och bevakning av nutritionsstatus är bara några viktiga uppgifter. Jag tycker att det är vad alla sjuksköterskor ska arbeta med. Att utse en OAS är för mig egentligen bara ett organisatoriskt sätt att begränsa ansvaret till några individer. Alla kan inte ha ansvar för alla. När vi diskuterar vad OAS ska göra är det egentligen en diskussion om vad alla sjuksköterskor bör arbeta med och fokusera på. När vi diskuterar detta måste vi använda Socialstyrelsens “Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor« som underlag. Vi måste utgå från var vårt professionella ansvar ligger. Jag upplever att vi har en tendens till att hellre se oss som utförare till andra yrkeskategorier eller som en serviceinrättning till patienterna. Bli medlem i Svensk njurmedicinsk Sjuksköterskeförening. Medlemsavgiften är för a-medlemmar (sjuksköterskor som arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga intresserade) 200 SeK/år. Som medlem får man sitt eget exemplar av tidningen dialäsen. • Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1 • Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD, avdelning eller mottagning samt yrkeskategori. • Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson, e-post: ewa@knutson.nu MARIE NYKVIST | ORDFÖRANDE I SNSF Oenighet om viktig roll » Lönekriterier som verkligen belönar en riktigt duktig OAS är också en väg att gå. « För många patienter är det en enorm trygghet att ha någon att vända sig till som är insatt i den individuella vården och allt omkring den. Är det något som gör mig glad så är det när patienter eller anhöriga ringer och vill prata med OAS. Om hon inte är i tjänst väntar de hellre till en annan dag än att prata med någon annan sjuksköterska. Kanske det kan gå till överdrift, men i lagom dos är det verkligen ett uttryck för förtroende och tillit. Ansvaret för hur omvårdnadsarbetet bedrivs tycker jag ligger tungt på avdelningschefen. Många av oss kan bli bättre på att arbeta för utveckla omvårdnadsarbetet. Det måste finnas tydliga, genomtänkta beskrivningar av vad som förväntas av OAS. Vi måste också ha levande diskussioner om hur vi sjuksköterskor SNSF:S STIPENDIUM vill arbeta med utvecklingen av omvårdnaden. Lönekriterier som verkligen belönar en riktigt duktig OAS är också en väg att gå. ag hoppas att de duktiga sjuksköterskorna Pia Johansson från Karolinska sjukhuset och Kerstin Lundström Landegren från Danderyds sjukhus arbetar vidare med den här viktiga frågan. Vi inom SNSF vill hålla frågan levande och kanske den dyker upp på Chefsdagarna 2010 för det här är en viktig fråga som cheferna måste driva. Vid vårmötet i Kalmar kanske frågeställningen tas upp och där har vi även möjlighet att diskutera frågan med många kollegor. Eller varför inte utmana mina synpunkter på sjuksköterskans roll, funktionsutbildad och annat. Det vore väldigt roligt med rykande debatter i Dialäsen. Marie Nykvist, marie.nykvist@skane.se Ansvarig sjuksköterska oaS, omvårdnadsansvarig sjuksköterska. PaS, patientansvarig sjuksköterska. KaS, kontaktansvarig sjuksköterska Svensk njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet. Stipendiesumman är 20 000 kronor som kan fördelas på en eller flera sökande. Sista ansökningsdag är 1 april. Stipendiet delas ut vid SnSf:s vårmöte. Stadgar och instruktioner för ansökan finns på: www.snsf.nu DIALÄSEN 6.2009 19 j
Page 1 and 2: TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSP
Page 3 and 4: INNEHÅLL 20 Christer Johansson har
Page 5 and 6: TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSP
Page 7 and 8: anna SvanfeldT NYHETER Forskningsan
Page 9 and 10: Livet dyrare för dialyspatienterna
Page 11 and 12: Professor Victor Gura och den förs
Page 13 and 14: »Vi hälsar både svenska och inte
Page 15 and 16: NYHETER Fettrik kost är bra för h
Page 17: Humor är viktigt i det dagliga arb
Page 21 and 22: Ann-Charlotte Bergenhag ansvarar f
Page 23 and 24: Smarta mål KRÖNIKA Om man inte ha
Page 25 and 26: överenskommelse mellan divisioner
Page 27 and 28: patienter En gång gång i månaden
Page 29 and 30: PD-mottagningen i Göteborg - en mo
Page 31 and 32: Jubileumsföredraget intresserade m
Page 33 and 34: Hemsjukvården uppvaktar med blommo
Page 35 and 36: MTF-D Nödvändiga förändringar v
Page 37 and 38: och därmed bland annat tryggheten
Page 39 and 40: Kjell Sevréus och Bengt inväntar
Page 41 and 42: - Sträva efter att ge feedback som
Page 43 and 44: och arbeta samtidigt Det finns ocks
Page 45 and 46: Digital Center AB En vision som har
Page 47 and 48: NORDIATRANS CHARLOTTE MARCUSLUND LA
Page 49 and 50: DIALÄSEN 6.2009 49
Page 51 and 52: CellCept (mykofenolatmofetil) L04 A

Nummer 6 2009 - Dialäsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?