Nummer 6 2009 - Dialäsen

och arbeta samtidigt
Det finns också praktiska frågor som måste hanteras omedelbart.
– Se till att de som är drabbade inte kör bil hem. Fundera
över om det är några i gruppen som behöver särskilt stöd,
kanske är det någon du behöver ringa till hemma efter arbetsdagen.
Medarbetarna i en personalgrupp kan drabbas olika av en
och samma händelse.
– Människor reagerar väldigt olika. Det är inte ovanligt att
några inte visar känslor alls, det kan vara en del av chocken
och behöver inte betyda att allt är lugnt. Det kanske snarare
är så att man kan vara beredd på att reaktionen kommer sedan,
sa Maria Steneskog Nyman.
Försök att vara tillgänglig så mycket som möjligt även
efter det första mötet när alla fått veta vad som hänt, rådde
hon.
– Tillgängligheten kan vara att chefen är med och fikar
med arbetsgruppen och på andra sätt ser till att de berörda
har möjlighet att tala med varandra.
En kris kan drabba arbetsplatsen av olika orsaker. En orsak
kan vara ett dödsfall i personalgruppen. Maria Steneskog Nyman
konstaterade att det kan vara bra att i förväg ha funderat
på olika saker, till exempel över hur olika ha rutiner ska
fungera. Hur länge ska man ha ett minnesbord med fotografier
och ljus, till exempel? När ska man samlas för att ha en
tyst minut?
– Generellt är det bra att uppmuntra till formella och informella
rutiner. Det kan vara att ha en tyst minut, kanske ha en
träff med en minnesstund.
I samband med dödsfall i personalgruppen är det ofta
också bra att chefen tar kontakt med de anhöriga, och sedan
berättar för personalgruppen om den kontakten.
När den inledande chockfasen är över har chefen ett annat
ansvar, att hjälpa till så att arbetet kan pågå parallellt med
sorgeprocessen.
– I början går man på sparlåga, det är naturligt. Människor
behöver tid till självläkning. Men sedan måste chefen visa att
det är möjligt att sörja och arbeta parallellt, sa Maria Steneskog
Nyman.
Det gäller alltså att både kunna hantera ett omhändertagande
och en återgång till arbetet.
– Det gäller att stödja och vara lyhörd för att en återgång
till arbetet tar tid och samtidigt ha tydliga planer för hur den
anställde ska komma tillbaka när det är dags och göra klart
vad som förväntas.
Det är bra att vara medveten om att veta att medarbetarna
ofta är känsliga för hur chefen leder tillbakagången till arbetet.
– Som chef kan man också visa sin sorg.
En kris behöver inte uppstå på grund av ett dödsfall. Det
kan också vara andra situationer där människor upplever någon
form av förlust. Ett exempel på en sådan kris kan vara när
någon incident ska utredas.
– Då är det viktigt att ge stöd före, under tiden och efter utredningen.
Se till att personen är kvar i gemenskapen, sammanfattade
Maria Steneskog Nyman.
Hon betonade också att olika medarbetare reagerar på
olika sätt när de hamnar i svåra situationer. Reaktionerna påverkas
bland annat av personlighet och av eventuella tidigare
obearbetade kriser. Det finns flera riskfaktorer, till exempel
om händelsen är väldigt svår och om personer har svagt socialt
stöd utanför arbetsplatsen.
Men det är otvetydigt så att chefens sätt att agera spelar
stor roll om något händer.
– Undersökningar visar att de som har drabbats av kriser
ofta återkommer till vilken stor roll som chefsstödet hade.
Det är väldigt viktigt att känna stöd från chefen när något
händer, sa Maria Steneskog Nyman.
Nya undersökningar visar däremot att det inte alls är säkert
att så kallad debriefing har en positiv effekt.
– Det är för tidigt att börja bearbeta en svår händelse direkt.
I det akuta skedet behöver man istället
omhändertagande. Numera tänker
man i termer av att bedöma, stabilisera,
behandla och utvärdera istället.
Text Susanne Rydell
foto Pia Lundström
DIALÄSEN 6.2009 43