Nummer 6 2009 - Dialäsen

Smarta mål
KRÖNIKA
Om man inte har något mål, om man inte vet
vart man ska, då kan man gå i vilken riktning
som helst och hamna varsomhelst. Men om man
har ett mål, då vet man färdriktningen och då vet man
när man är framme – även om vägen dit har varit krokig.
Att ha tydliga mål för sitt arbete, till exempel, är för de
flesta väldigt viktigt. Man vet vad man jobbar för och vad
man vill uppnå, resan mot målet blir meningsfull och tillfredsställelsen
stor när målet är nått. Det här fungerar i arbetslivet,
i privatlivet – ja, nästan överallt – om man bara
är lite SMART när man sätter målen så att dom är:
• Specifika – tydliga, förståeliga
• Mätbara – så man vet vad som ska uppnås
• Accepterade – av dem de berör
• Realistiska – uppnåbara, rimliga
• Tidsbestämda – när målen ska vara
nådda
Alla organisationer, som vill vidareutveckla sin verksamhet
och få alla medarbetare att dra åt samma håll, har
större möjlighet att lyckas om man använder sig av dessa
fem enkla regler för formulering och uppföljning av sina
mål. Motsatsen, att inte ha specifika mål alls eller luddiga
så kallade »mål«, som inte uppfyller några av SMART-kriterierna,
leder lätt till osäkerhet och frustration. I värsta
fall kan medarbetarnas enda mål bli »att ta sig igenom dagen«.
Att ha SMARTA mål gäller också oss patienter. Förebyggande
och bromsande njurvård bygger i hög grad på konkreta,
egna insatser. Även som dialyserande och transplanterade
behöver vi sköta egenvården bra – med läkemedel,
kost och ett hälsofrämjande beteende. I alla dessa stadier
och i alla viktiga detaljer kan SMARTA mål formuleras och
följas upp i samverkan. Att jobba mot sådana konkreta
mål är stimulerande och motiverande och när målen uppnås
är belöningen tillfredsställelse och stärkt självkänsla –
och dessutom, när man lyckas, minskade risker och bättre
hälsa.
Här följer några få exempel. Grunden är att behand-
PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT
» Vid nästa kontroll ska
mitt blodtryck vara nere
under 130 med hjälp av ändrad
medicin, en långpromenad
till i veckan och genom
att undvika salt. «
lingsmålen ska vara diskuterade, överenskomna och »accepterade«.
»Om två månader ska jag väga fem kilo mindre än idag« – ett specifikt,
mätbart, realistiskt och tidsbestämt mål. Olika tekniker
kan leda till målet, men grunden är mindre energi in
och mer ut. Utvecklingen mot målet kontrolleras på vågen
– ofta – för ökad förståelse av hur kroppen fungerar och för
snabb återkoppling. Byter man ut två stora starköl på puben
mot vatten och en lång promenad vill man direkt se
vad som händer på vågen morgonen efter.
»Vid nästa kontroll ska mitt blodtryck vara
nere under 130 med hjälp av ändrad medicin,
en långpromenad till i veckan och genom
att undvika salt«. Att mäta blodtrycket
bara i samband med läkarbesöken är
helt otillräckligt. För att lära sig och
förstå hur blodtrycket fungerar måste
man mäta ofta, i vart fall i början, och
i olika situationer – sittande, liggande, stående, på morgonen,
på kvällen, efter fysisk aktivitet och helt avslappad.
Det är först då, som man fattar dynamiken, hur mycket
blodtrycket varierar beroende på vad man gör, och det
är så man själv kan följa utvecklingen mot målet. Därför
bör alla med för högt blodtryck antingen ha en egen blodtrycksmätare
eller få låna en av sjukvården, precis som
man får låna andra hjälpmedel.
»Vid nästa provtagning ska jag ha fått ner mitt kaliumvärde till
under 5,0 genom att utesluta eller minska intaget av kaliumrika
födoämnen«. En förutsättning för att man ska förstå och
själv kunna bedöma om man når ett sådant här mål är att
varje gång få en kopia av rapporten från labbet. Nästa steg
är att få tillgång till sina egna rapporter via en för ändamålet
designad hemsida på nätet, precis som man redan
kan på vissa håll.
Med SMARTA mål vet vi vart och hur och när vi går och
när vi går i mål. Med SMARTA mål så mår vi bättre – på kliniken
och i egenvården.
Per Åke Zillén, pazillen@telia.com
DIALÄSEN 6.2009 23