Tolkens roll och tolkningens betydelse för ... - Tolkprojektet

har en händelse tagits upp ett flertal gånger. Den gäller en tolk som under pågående
polisförhör blev lämnad ensam med den anklagade, som då passade på att bekänna för tolken
att han var skyldig. Tolken sade inget till poliserna när de kom tillbaka, men ringde senare till
åklagaren. Det slutade med att tolken kallades in som vittne i utredningen.
Personer som tolkar ideellt
Vid sidan av de professionella tolkarna vill vi kort nämna fenomenet ”ideella” tolkar. Hit
räknas alla de familjemedlemmar; barn, släktingar och vänner som ställer upp och tolkar åt
anhöriga och vänner. Genom att använda ideella tolkar undergräver tolkanvändaren sitt eget
ansvar och utsätter klienten/patienten för risken att inte bli korrekt behandlad. En
professionell tolk kan hållas ansvarig för sin tolkning medan en ideell tolk inte är neutral och
opartisk utan snarare befinner sig i jävsituation. Ideella tolkar kan lägga sig i samtalet och
tolkar inte alltid allt som sägs. Som tolkanvändare kan man inte förvänta sig att ideella tolkar
ska vara kunnig i realia och terminologi, eller förvänta sig mer än nödtoftigt språk i övrigt.
Det finns situationer då ideella tolkar, professionella eller amatörer används för att det
inte finns någon finansiering. Ett exempel är de läkarmottagningar för gömda flyktingar som
finns på olika platser i Sverige. En sjuksköterska som själv arbetar ideellt på en sådan
mottagning förklarar att varje arbetspass avslutas med att alla samlas och ”pratar av sig”. Vid
dessa pass uppstår ofta diskussion om hur man löst olika problem och många gånger har
tolkar ställt frågor eller gett instruktioner till sjukgymnaster, läkare, sjuksköterskor etc. Lika
ofta har de själva fått feedback. Sjuksköterskan tar som exempel att hon hade en tolk som la
sig i med egna åsikter. I stunden lät hon det vara, men efteråt diskuterade de igenom varför
detta inte var så bra (Fältanteckningar).
Vad tolken bör/kan göra
I studiet av vad som är styrande för tolkens roll och yrkesetik har vi utgått dels från idealen,
formulerade i God tolksed där det föreskrivs vad tolken bör göra och dels från praktiken,
situationen och samspelet med dem som man tolkar för. Varje tolkad situation är å ena sidan
unik och kan inte generellt beskrivas utom i sina rutindelar. Parterna (som ibland är fler än
två) har olika förväntningar på och föreställningar om tolken och tolkrollen. Flera
dimensioner av tolken som person aktualiseras, exempelvis kön, klass, etnicitet och ålder. Å
andra sidan har en bild vuxit fram som visar att etiska dilemman som uppstår i samband med
tolkade möten inte är så unika och specifika som man kan uppleva i stunden. De är inte heller
bundna till vissa personer, en särskild sektor eller situation. Etiska dilemman av samma
karaktär kan uppstå i rättssalen likaväl som på vårdcentralen.
Tolkarna delar dessutom många problem med tolkanvändarna. För att gemensamt öka
förståelsen av och möjligheten att hantera vad som händer, är det viktigt att etiska frågor
diskuteras i samråd mellan tolkar och tolkanvändare. I exemplet ovan uppfattade
sjuksköterskan dialogerna med tolkar som lärorika. Liknande dialog förekommer ytterst sällan
i offentligt finansierad tolkning, men skulle kunna leda till ökad förståelse för varandras
uppdrag. En ökad förståelse från tolkanvändares sida av vad tolkning innebär skulle kanske
leda till insikt om varför ideella tolkar i offentliga institutioner inte ska förekomma, vad som
kan förväntas av en professionell tolk och även medföra ömsesidig respekt för varandras
16