Tolkens roll och tolkningens betydelse för ... - Tolkprojektet

medan genusrelaterad problematik i princip är obefintlig.
Avslutningsvis, den sammanhållna grundutbildningen ger en faktabas inom olika
ämnesområden samt grunderna för tolkning. Samtidigt kan den beskrivas som ett första steg,
en A-kurs. Det stora problemet är att det inte ges några B- eller C- kurser som leder till en
komplett kontakttolkutbildning. Man kan här jämföra med t ex teckenspråksutbildning och
försvarsmaktens tolkutbildning. Volymmässigt handlar det om större efterfrågan på tolkar i
talade språk än i teckenspråk eller militärtolkar. Med det som utgångspunkt kan frågan ställas
varför just denna utbildning är kortast och får minst resurser.
Auktorisation
I takt med att tolkbehovet ökade under 1960- och 70- talen ökade också behovet av
kvalitetssäkring av ”god tolkning”. I Invandrarutredningens delbetänkande om tolkservice och
nordisk språkkonvention (SOU 1972:83) föreslogs att en nämnd med uppgift att auktorisera
tolkar skulle upprättas. I promemorian Auktorisation av tolkar och översättare (DsA 1974:9)
föreslogs att tolkar skulle kunna få sina kompetenser prövade genom auktorisationsprov. En
förordning (1975:589) om godkännande av tolkar och auktorisation av översättare trädde i
kraft 1 januari 1976 och det var Kommerskollegium som fick rätten och skyldigheten att
pröva tolkar (SOU 2005:37). 1994 fördes verksamheten över till Kammarkollegiet som idag
innehar uppdraget att sköta auktorisation av tolkar och översättare.18 Auktorisation gäller
mellan svenska och ett annat språk dit även svenskt teckenspråk räknas. Avsikten är att ge
garantier för en god minimistandard på de tolkar som är auktoriserade.
Prov för auktorisation och speciell kompetens
Kammarkollegiet beslutar om prov- och ansökningsperioder och meddelar på sin hemsida och
i dagspressen vilka språk, provorter och datum som gäller för det enskilda provtillfället på sin
hemsida och i dagspressen. Den som ansöker om auktorisation som tolk ska svara på de
uppgifter som KamK anger i särskilt ansökningsformulär, bilägga personbevis och betala en
ansökningsavgift. En tolk som har fullgjord grundläggande tolkutbildning vid Stockholms
universitet kan ansöka om auktorisation när som helst under året.
Auktorisationsprovet består av två delar, ett skriftligt realia- och terminologiprov som
utförs i på olika orter i landet och ett muntligt prov i Stockholm. Det skriftliga provet
innefattar ämnesområden som sjukvård, socialförsäkring, arbetsmarknad, vardagsjuridik,
migration, allmän samhällskunskap och tolketik. Terminologiproven består av 100 facktermer
som ska översättas till svenska och 100 facktermer som ska översättas från svenska. För att bli
godkänd ska tolken ha minst 80 procent rätta svar i varje delmoment.
Om tolken blir godkänd på det skriftliga provet kallas han/hon till det muntliga provet.
Detta prov består av tre eller fler rollspel som prövar tolkens förmåga att utföra en tekniskt
18 Förordning (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare och Förordning om ändring av Förordning
1985:613 (SFS 2007:718). I detta arbete ska KamK följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av
den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer. Ändring har skett genom rådets direktiv
2006/100.
42