Tolkens roll och tolkningens betydelse för ... - Tolkprojektet

på Biskops Arnö och sedan på folkhögskolor och studieförbund runt om i landet.
Tolkutbildning har varit en s.k. ”invandrarfråga” i linje med de invandrarpolitiska målen
jämlikhet, valfrihet och samverkan (jfr Niska 2004). Så småningom kom tolkning även att ses
som ett myndighetsbehov i samband med införandet av förvaltningslagen 1971 där en
paragraf särskilt talade om behov av tolk.
1986 inrättades Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet med uppdrag att
samordna frågor rörande tolk- och översättarutbildning. I uppdraget ingår också att bedriva
handledarutbildning, pedagogiskt utvecklingsarbete, framställa läromedel och tolkordlistor,
främja forskning samt samverka med övriga nordiska länder.
Att myndighetsbehovet styr avspeglas i utredningen Tolkutbildning – nya krav, nya
former (SOU 2005:37), som tillsattes i samband med införandet av Migrationsdomstolar.
Domstolsverket krävde högre tolkkompetens och resurser tilldelades TÖI, för att särskilt
genomföra utbildning för fördjupade kunskaper inom rättstolkning.
Före utredningen (SOU 2005:37) kännetecknades kontakttolkutbildning i Sverige av att
den bedrevs inom folkbildning och därmed saknades verktyg för att styra intag, ha kursplaner,
göra prov och bedömningar. Det fanns vidare ingen kontroll på exakt hur många som gick
utbildningen, i vilka ämnen eller om utbildning gavs i samstämmighet med samhällsbehov.
Tolkutbildningen har byggts upp med tydlig förankring i samhällets behov, på områden
som socialförsäkring, arbetsmarknad, sjukvård och rättstolkning. Däremot har aktuell
tolkforskning, till exempel inom lingvistik, didaktik och kommunikationsteori getts påfallande
litet utrymme.
Den nya sammanhållna grundutbildningen
Utbildning av kompetenta kontakttolkar är ett av samhällets främsta instrument för att se till
att tolkservicen utförs av för uppdraget väl kvalificerade tolkar (SOU 2005:37). Utredningen
ledde till en ny statsfinansierad sammanhållen utbildning under TÖI:s överinseende.
Grundutbildningen, som motsvarar ett halvårs heltidsstudier, ges vid sju olika studieförbund
och folkhögskolor. 15 Utbildning till kontakttolk ges även vid Stockholms Universitet. Viktiga
nyheter var införandet av förkunskapstest, examination och bedömning av tolkaspiranter.
Obligatorisk språkhandledning i varje aktuellt språk med anknytning till varje ämnesområde
infördes, liksom för hela landet enhetlig kurslitteratur och asyltolkning.
Grundutbildningen består av sex delkurser. Introduktionskursen handlar om tolkyrket,
etik och teknik. Därefter följer kurser i Social-, försäkrings-, arbetsmarknadstolkning,
Sjukvårdstolkning, Juridikens grunder, Juridik påbyggnad och Asyltolkning. Samtliga kurser
innehåller realia/ämneskunskap, tolketik, tolkningsteknik, tolkningsövningar och
språkhandledning. Efter varje delmoment ges skriftliga realiaprov och muntliga
tolkningsprov. Efter avslutad grundutbildning finns det möjlighet att delta i preparandkurser
för auktorisation.
För att bli antagen till grundutbildningen bör den sökande ha motsvarande gymnasienivå.
Urval görs från de språk som söks och därefter kallas de som blivit utvalda till en dags
15
Katrinebergs, Härnösands, Viks och Åsa folkhögskolor, Folkuniversitetet i Göteborg, Medborgarskolan Syd,
och Vuxenskolan i Botkyrka.
38