Tolkens roll och tolkningens betydelse för ... - Tolkprojektet

sjukvårdskompetens deltagit, bland annat i Malmö 1999, i Helsingborg och Stockholm 2006.
Även föreningen Auktoriserade Tolkar i Väst hotade 2006 med bojkott av migrationsverket
och landstinget i Göteborg och Västra Götalandsregionen. Konsekvensen blev att avtal revs
upp, men ledde inte till förbättrade villkor. SKTF Rikstolk driver också frågor om
handledning för tolkar, fortbildning och tolkars relation till tolkförmedlingar. De vill se fler
anställda tolkar och öka arbetsrättssäkerheten beträffande bland annat pensionsförsäkring och
semesterersättning.
Ett stort antal aktiva tolkar arbetar deltid och det innebär att de ofta är medlemmar i andra
fackförbund än SKTF, som därmed inte kan ge dem stöd i tolkarbetet. Tolkar anställda i
Transvoice callcenter har möjlighet att ansluta sig till Unionen. Ett problem är att de flesta
tolkar inte agerar som tillhörande en yrkeskår. Det bidrar till svårigheterna att förbättra
villkoren. SKTF Rikstolk har inte mer än ca 300 medlemmar och Unionen har färre tolkar
anslutna.
Möjligheter och hinder
De tolkar som vi har arbetat med har i grunden en positiv hållning till sitt arbete. Drivkrafter
för professionalisering finns hos tolkarna själva. Likväl handlar många reflektioner om allt det
som undergräver professionalisering och yrkesstolthet: dåliga arbetsvillkor, låg ersättning,
känslan av att vara utbytbar som ”potatis” och känslan av att yrket har låg status i samhället.
Flera tolkar med lång erfarenhet och som på olika sätt engagerat sig i att utveckla och
förbättra tolkarnas situation, via sin förmedling, via fackligt engagemang, genom utbildning
eller annat, har resignerat. De upplever att de inte kan förändra, inte göra sig hörda, inte
erhålla den respekt som yrket borde ha. De är, liksom tolkförmedlingarna själva, kritiska till
frånvaron av insyn i och tillsyn över tolkförmedlingarnas verksamhet. Marknadens villkor,
med allt vad det innebär från vinstintresse från förmedlingarnas sida till de ständiga
fluktuationerna i efterfrågan av olika språkgrupper, tycks utifrån tolkarnas horisont tillmätas
mer intresse och utrymme än deras synpunkter och önskemål. Detta gör att kapabla och
välutbildade tolkar slutar. Genomströmningen av tolkar blir hög och villkoren för tolkyrket
leder till deprofessionalisering. Detta är ett resurs- och samhällsproblem.
Tolkanvändare
Tolkanvändare arbetar inom skilda områden, domstolar, hälso- och sjukvården, socialtjänsten
mm. Det betyder att deras behov ser olika ut. Tolkar anlitas i huvudsak när en tolkanvändare
anser att det behövs för att kommunicera med en klient/patient. I de flesta fall har mötet
kommit till stånd för att en enskild klients/patiens bekymmer och behov ska utredas eller
fattas beslut om. Mötet mellan tolkanvändare och klient/patient kan beskrivas som ojämlikt
med klient/patient i underläge, språkligt, kunskapsmässigt mm. (jfr Arnstberg 1988;
Hertzberg 2006).
Tolken förutsätts kunna yrkesspråket i fråga och även den realia som rör området. I detta
avsnitt har vi samlat tolkanvändares erfarenheter av att arbeta med tolk och hur de själva ser
på sin egen och tolkens roll vid det tolkade mötet.
20