Tolkens roll och tolkningens betydelse för ... - Tolkprojektet
Tolkens roll och tolkningens betydelse för ... - Tolkprojektet
Tolkens roll och tolkningens betydelse för ... - Tolkprojektet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ättsliga ställning, Genèvekonventionen. På ett boende <strong>för</strong> ensamkommande barn där<br />
rättigheterna, så som de formuleras i Barnkonventionen, utgör utgångspunkten <strong>för</strong><br />
mottagandet, utvecklas en rad regler <strong>och</strong> rutiner som ska garantera att dessa rättigheter<br />
kommer barnet tillgodo. Omsatt i praktik skapar rättighetsetik därmed en moralisk ordning<br />
<strong>och</strong> en konsekvens av detta är att boendet får en uppfostrande aspekt. Regler <strong>och</strong> rutiner säger<br />
något, inte bara om hur vi bör handla, utan också om hur vi bör vara. Ambitionen att<br />
tillgodose barnets rättigheter leder därmed till att också forma barnen. Vi avslutar med att<br />
ställa några centrala frågor om etik <strong>och</strong> grundläggande värderingar i mottagandet.<br />
Mottagandet av ensamkommande barn följer ett rättsetiskt tänkande <strong>och</strong> på det materiella<br />
planet lever Sverige väl upp till sina åtaganden. Vi menar att det går bra att diskutera det<br />
materiella mottagandet eftersom det finns ett språk <strong>och</strong> en mätbarhet <strong>för</strong> detta. När det gäller<br />
begrepp som lika värde, kärlek <strong>och</strong> andlig utveckling är det däremot svårare.<br />
Ensamkommande barn <strong>och</strong> unga - att få vara den man är<br />
Sammandrag av Ensamkommande barn <strong>och</strong> unga - att vara en person (2010) <strong>och</strong><br />
Ensamkommande barn <strong>och</strong> unga – att få vara den man är (2011)<br />
I mötet med ensamkommande barn <strong>och</strong> personer som idag är vuxna, men som kom ensamma<br />
som barn till Sverige, har vi ställts in<strong>för</strong> en rad språkliga men också djupt existentiella frågor.<br />
Det är frågor som handlar om att <strong>för</strong>lora sitt språk, om ruckade referensramar, om att tillägna<br />
sig nya sätt att tala <strong>och</strong> se på världen, men också att själv bli sedd på nya sätt.<br />
Att tala är att leva<br />
Många barn berättar om avsaknaden av möjligheten att kunna tala på sitt eget språk eller<br />
möjligheten att knapphändigt kunna tala på ett främmande språk med<strong>för</strong> en känsla av <strong>för</strong>lust<br />
<strong>och</strong> ofullständighet. Man klarar inte av att få fram det man vill på ett klokt sätt <strong>och</strong> det leder<br />
till en representationskris. Till det kommer känslan av infantilisering, av att enbart ha<br />
möjlighet att agera i samhället på ett begränsat <strong>och</strong> barnsligt sätt (jfr Costa 2008).<br />
Infantiliseringen sker också genom det sätt som människor talar med dem som inte <strong>för</strong>står<br />
svenska. Ett kortfattat, övertydligt språk med stora gester utvecklas. Och även om<br />
avsändaren, t ex kontaktpersonen på boendet, inte tror att barnet är mindre begåvat så kan<br />
mottagaren (barnet) uppfatta det så när kommunikationen endast sker via kroppsspråk,<br />
enskilda fraser på engelska <strong>och</strong> att peka på saker. Vill du ha en kopp te frågar kontaktpersonen<br />
på boendet <strong>och</strong> pekar på en kopp. Hon håller inte upp koppen <strong>för</strong> att visa vad en kopp är utan<br />
<strong>för</strong> att barnet ska <strong>för</strong>stå vad hon menar. Men man kommer inte längre än så. Barnet kan inte<br />
utveckla sin längtan efter att dricka en viss sorts te eller jäm<strong>för</strong>a koppen med en som fanns<br />
hemma. Man kan heller inte tala om det som oroar mest.<br />
Att <strong>för</strong>lora det självklara<br />
Aisha kom till Sverige tillsammans med sin yngre bror <strong>för</strong> snart ett år sedan <strong>och</strong> de bor<br />
tillsammans på ett gruppboende <strong>för</strong> ungdomar med uppehållstillstånd. Aisha har gått flera år i<br />
en engelsk privatskola i sitt hemland <strong>och</strong> hon berättar att hennes <strong>för</strong>äldrar uppmuntrade henne<br />
att studera. För dem var det viktigt att Aisha fick en bra utbildning <strong>och</strong> hennes mamma<br />
brukade säga: du måste ha en bra utbildning <strong>för</strong> att kunna få ett intressant arbete. Dessa ord<br />
48