Tolkens roll och tolkningens betydelse för ... - Tolkprojektet

återigen upprörd. För honom handlar det om att han inte fick möjlighet att uttrycka sin åsikt.
Han kände sig både maktlös och kränkt. Tareq flyttade till familjehemmet.
Det var personalen på transitboendet tillsammans med kommunens socialsekreterare som
bedömde att en flytt till ett familjehem skulle vara gynnsam för Tareqs situation. De lyssnade
inte på de invändningar som han hade eller så blev de, som Tareq misstänker, inte översatta.
De tror inte att vi förstår någonting. Vi kommer från ett dåligt land, därför förstår vi
ingenting. Vi vill bara äta och sova, tror dom. Dom ser på oss som varor. En lätt business,
man kan tjäna pengar på oss, säger Tareq. Tareq upplever att han reduceras som person och
att han blir till ett objekt som andra kan tjäna pengar på.
Att få vara den man är
Barnens erfarenheter skapas i skärningspunkten mellan personliga erfarenheter och
omgivningens förhållningssätt. Mottagningssystemet, så som vi beskriver det här kan te sig
fyrkantigt och med bristande förståelse för barnen. Det är därför viktigt att poängtera att vi
lyfter fram vissa delar av barnens erfarenheter och tolkningar av systemet. Barnen uppfattar
att mycket är bra och att de möts av både god vilja och omsorg i mottagandet. Samtidigt är de
dimensioner som de uttrycker om språk och kommunikation, viktiga.
Att få vara den man är handlar om att leva med existentiella frågor och om att barnen och
ungdomarna ska kunna visa vem man är och vem man vill bli. Det handlar vidare om att ge
dem möjlighet att formulera detta i samspel med omgivningen och få möjligheter till
erkännande. Diskussionen om att vara en person handlar slutligen om vad dessa
ensamkommande barn och unga har för status och position i samhället.
Att vara ung och att leva som främling
Sammandrag av Separated minors in Sweden – Experiences and possibilities (under
bearbetning 2011)
”Now my life is on hold” (Aisha 18 år)
Vad menar Aisha med orden Now my life is on hold? Hur upplever hon och andra barn och
unga sin situation och migrationen? Vad händer med den egna identiteten? Hur påverkas
deras integration till det nya landet och till vuxenlivet? Frågorna är viktiga att undersöka för
att förstå de existentiella dimensionerna av att migrera som minderårig. Det i sin tur ger
mottagande länder redskap för att vidareutveckla mottagandet av de barn som kommer som
flyktingar och som migrerar ensamma.
I denna del fokuserar vi på erfarenheter av att fortsätta sina liv utifrån det som varit och
samtidigt bygga upp ett nytt under en period av övergångar mellan olika länder och
samhällen, mellan barn och vuxen. Under senaste åren har barnläkare och andra som arbetar
med ensamkommande barn i Sverige i allt mer alarmerande rapporter påpekat att det ofta är
under flyktvägen som de mest traumatiska och nedbrytande erfarenheterna görs inom denna
kategori. Det är barn som fängslas, utsätts för trafficking och kidnappning. Flykten innebär
ständig skräck och ständig utsatthet och risk för exploatering, inte minst sexuellt utnyttjande
av både flickor och pojkar.
Allt detta omfattar de personer som vi har intervjuat och skriver om. Det är emellertid
inte dessa erfarenheter som står i fokus i denna artikel utan erfarenheter som alltid
50