Biblicum 2000-1.pdf

arameiska orden var MARANA och THA. Det första ordet betyder ”vår
Herre”. Det andra ordet betyder ”kom!”. Svenska Folkbibeln (SFB) har
denna uppdelning. Den framstående forskaren Gustaf Dalman och
många efter honom har förespråkat den. Vi får då SFB:s översättning
”vår Herre, kom!”
Vi tittar så på det andra alternativet MARAN ATHA. Det första ordet
betyder som i det första alternativet ”vår Herre”. Betydelsen av det andra
ordet är däremot svårare att slå fast. Det kan betyda ”kom!” 1 eller
”har kommit”. 2 Aramaisten Klaus Beyer anser att denna andra uppdelning
är den riktiga. Han hävdar att man i talspråket vid den här tiden inte
längre uttalade långa obetonade vokaler i slutet av ord. MARANA uttalades
därför som MARAN. Ska man uppfatta detta ord som en bön eller
ett påstående? 3 Vidare hävdar han att THA i Palestina betydde ”nåväl”,
vilket förstås gör den förstnämnda uppdelningen orimlig. Dessa resonemang
stöder således det andra alternativet. Och då det alternativet är
dubbeltydigt, får vi för att förstå uttrycket se på dess kontext.
Uttryckets kontext
Uttrycket maranatha står i ett sammanhang som karaktäriseras av yttersta
allvar. Paulus säger i början av versen: ”Om någon inte har Herren
kär, skall han vara under förbannelse.” Av innehållsliga skäl är det då
naturligast att översätta ”kom!”. Då är maranatha en bön om Kristi återkomst:
”vår Herre, kom!” En liknande bön, men på grekiska, finns i Upp
22:20. Det arameiska uttrycket används också i ett gudstjänstsammanhang
och i en ton av allvar i den fornkyrkliga skriften Didache 10:6.
Dessa observationer tyder på att SFB:s översättning är att föredra.
1 Det finns en svaghet med översättningen ”kom!” av ATHA. Den form av arameiska som noggrannast
försetts med tecken för vokaler och vars uttal man alltså bäst känner till finns i Gamla testamentet.
Och ska vi gå efter den arameiskan skulle nog översättningen ”kom!” förutsätta den grekiska
transkriptionen ETHA! Men man känner inte till uttalet av arameiskan på Jesu och Paulus tid väl.
2 Mindre trolig är däremot betydelsen ”skall komma” eftersom perfektformen just inte används om
framtid i arameiskan. Den grekiska transkriptionen med A som sista vokal gör betydelsen ”kommer”
(= particip) osannolik.
3 Som exempel anför Beyer Jesu ord på arameiska till flickan i Mark 5:41, KOYM. Det hade stått
KOYMI om ovan nämnda slutvokaler uttalats. Vissa handskrifter har visserligen KOYMI i den
versen. Men det är sannolikt inte ursprungligt utan ett senare försök att rätta talspråket (= det Jesus
uttalade) efter den hebreiska eller arameiska, som vi har i Gamla testamentet, hävdar Beyer. Men låt
oss tänka att det var tvärtom: en ändring från originalets KOYMI till KOYM. Det är möjligt men
verkar faktiskt inte lika sannolikt. Visserligen kan man tänka sig att en arameiskkunnig skrivare i ett
senare skede, när de ovan nämnda slutvokalerna slutligen fallit bort, studsade till inför KOYMI i
Mark 5:41 och ändrade det till KOYM, efter den arameiska som han själv talade. Men det blir mer
ovanligt, ju längre fram man går i tiden, att skrivare kunde arameiska eller ens hade kontakt med
arameisktalande. Grekiskan blev tidigt kyrkans språk.
31