Biblicum 2000-1.pdf

Utan en gemensam trosbekännelse skulle en avvikelse i bibelsynen märkas
mer än om man hade en sådan bekännelse. Så har också de liberala
inom t ex Sv Kyrkan resonerat. Om man behåller de gamla bekännelserna
finns det större utrymme för tolkningar, menar man. Svängrummet
för ”tolkningar” kunde på så sätt vidgas, lärofrågor skulle utvisas utanför
spelplanen. Wennfors som efterträdde Hedegård, skrev t ex: ”Det är
sekteriskt och oevangeliskt att kräva av en kristen medmänniska att hon
skall acceptera en viss formulering av tron innan man kan ha gemenskap
med henne” (s 421).
Våra fäders avsikt med att skriva ner sin bekännelse var ju den rakt
motsatta. Det gjorde man därför att man ville sammanfatta den bibliska
läran och framställningen. Bibeln var deras norma normans och bekännelsen
norma normata. Bibelns vittnesbörd om sig själv var så tydligt att
varje lära skulle ha tydliga beläggställen i Skriften innan man kunde
säga: ”Detta tror vi!”
Tro och teologi
Ett annat exempel på SMF:s typiskt pietistiska inställning var sättet på
vilket man talade om teologin. Då tänkte man sig den teologi som var
förhärskande vid universiteten. Det hade i första hand inte med själva
den teologiska undervisningen att göra utan var mer ett uttryck för teologin
som prästerskapets ”högra hand”. Det är därför typiskt när Wennfors
yttrar sig över den utveckling som ägt rum på 30-talet. Han menar
att den blivit mer konfessionalistisk. Den har skilt sig från fundamentalismen
men behållit sin intellektualism. Därigenom ”förlorar den lätt
sinne för trons karaktär av omedelbar gemenskap med Gud i Kristus och
förvandlar så tron till teologi” (kurs här) (s 413).
Inom ”teologin” kunde man acceptera den historisk-kritiska inställningen
till Bibeln. Dahlén talar om de ledande personerna, de som opponerade
mot den synen, som starka och kompromisslösa. De såg diplomati
som svaghet och synd mot Gud när det gällde bibelsynen (s 489).
Men det är viktigt att komma ihåg att det gäller inte en politisk kompromiss
eller en diplomatisk fint när det rör sig om trosfrågor. Det har både
den bibliska och kyrkliga historien lärt oss. Innan själva ordet ”bibelsyn”
ens var känt, förde Hedegård och de som delade hans syn på bibelordet
en kamp som satt sina spår ända in i vår tid, en kamp för vilken det
finns anledning att visa deras minne stor respekt.
Kyrkans bekännelse förenar
Dahléns avhandling är ett viktigt och intressant bidrag till 1900-talets
40