Biblicum 2000-1.pdf
Biblicum 2000-1.pdf
Biblicum 2000-1.pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
med SMF och Missionsskolan ett faktum. Hedegård skriver i brev till<br />
Frank Mangs: ”Som Du säkert har hört har jag lämnat SMF. Diktaturen<br />
vid Tegnérgatan 8 har vunnit sitt mål” (s 463). Också från andra sidan<br />
var omdömena hårda. En viss R Eeg-Olofsson yttrade enligt en dagboksanteckning<br />
från 1940, att ”Hedegård är psykopat, men att han troligen<br />
kunde få hjälp” (s 482).<br />
Pietismens svaghet<br />
Dahléns avhandling är ett stycke modern samfundshistoria som visar på<br />
de problem som uppstod inom den pietistiska rörelsen, när den väl passerat<br />
det första stadiet av etablerat samfund. Med stor klarhet visar Dahlén<br />
att den Bibel som var given till undervisning, tröst och uppbyggelse<br />
verkligen blev ett ”bekymmer”. När t ex Hedegård, som själv var en<br />
pietismens lärjunge, mer och mer insåg vikten av ett fasthållande vid<br />
Skriftens tillförlitlighet i alla dess delar, gjorde han sig omöjlig inom<br />
SMF. Den som likt Hedegård reste sig upp emot den gängse uppfattningen,<br />
orsakade starka reaktioner inom församlingen. Alla krav på en<br />
bekännelse hade en avkylande effekt på det annars så varma klimatet<br />
inom rörelsen. När t ex SMF ställdes inför frågan om Bibelns tillförlitlighet,<br />
svarade man inte med en övervägt och på dogmatisk väg behandlad<br />
fråga, utan utifrån de praktiska konsekvenser ett svar kunde få. Om<br />
SMF därmed tog medvetna steg i bibelsynsfrågan, är inte säkert. Vad<br />
man däremot med säkerhet gjorde, var att tillfredsställa den majoritet<br />
som ställde krav på en liberal och friare inställning till Bibeln. Med stor<br />
sannolikhet visste inte nämnda majoritet bättre. Man trodde att man<br />
handlade i Herrens sak när man lät en liberal syn på Bibeln dominera.<br />
Bedömningsgrunden inom pietismen var inte det skrivna ordet och den<br />
gemensamma bekännelsen utan tilltron till det ”verktyg” man menade<br />
man ägde då man lät känslan vara den slutgiltiga domaren. Istället för att<br />
just avkräva en bekännelse, ”kände” man efter vad som kunde vara äkta,<br />
ärligt och uppriktigt. Det ansågs som det kristliga och sanna. Bibeln<br />
hade förvandlats till ”bekymmer” eller åtminstone bibelfrågan. Den pietistiska<br />
rörelsen hade förlorat i slaget mot liberalteologin.<br />
Dahlén skriver:<br />
En stor och viktig fråga inom ett samfund som inte har en fastlagd bekännelse<br />
är vad som utgör konsensus ifråga om tron. Ett enkelt svar är att säga att<br />
Bibeln blir bekännelsen. Men det innebär att varje ifrågasättande av Bibeln<br />
blir så mycket mer allvarlig än om man hade en trosbekännelse att vila sig<br />
emot. Detta utgör säkert en del av förklaringen till varför bibelsynsdebatten<br />
blev så livlig i SMF (s 492).<br />
39