Framtida möjligheter med nya drivmedel – en utvärdering av LIP ...
Framtida möjligheter med nya drivmedel – en utvärdering av LIP ...
Framtida möjligheter med nya drivmedel – en utvärdering av LIP ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förord<br />
Bakgrund<br />
NATURVÅRDSVERKET<br />
Rapport<br />
Atrax Energi AB har på uppdrag <strong>av</strong> Naturvårdsverket och i samarbete <strong>med</strong><br />
TFK Institutet för transportforskning, AVL MTC och Miljökonsult B Goldstein<br />
utvärderat åtgärder/projekt inom området distribution och användning <strong>av</strong><br />
alternativa fordonsdriv<strong>med</strong>el vilka erhållit stöd inom de lokala<br />
investeringsprogramm<strong>en</strong> (<strong>LIP</strong>-programm<strong>en</strong>). Mellan år<strong>en</strong> 1998 och 2002 har<br />
kommunerna kunnat ansöka om statligt stöd till lokala investeringsprogram<br />
omfattande investeringar och informationsinsatser på miljöområdet. Inledningsvis<br />
hanterades anslaget <strong>av</strong> Miljödepartem<strong>en</strong>tet m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 1 januari 2002 överfördes<br />
ansvaret för anslaget till Naturvårdsverket.<br />
Kommunerna har tillsammans <strong>med</strong> företag, organisationer och<br />
kommuninnevånare tagit fram förslag på miljöprojekt som samlats i dessa lokala<br />
investeringsprogram.<br />
Syftet <strong>med</strong> investeringsprogrammet och stödet till dem har varit att bidra till att<br />
påskynda g<strong>en</strong>omförandet <strong>av</strong> de små steg och förbättringar som krävs ute i<br />
kommunerna för att Sverige skall kunna uppnå regering<strong>en</strong>s övergripande<br />
miljöpolitiska mål att till nästa g<strong>en</strong>eration kunna lämna över ett samhälle där de<br />
stora miljöproblem<strong>en</strong> är lösta.<br />
Ett investeringsprogram har kunnat bestå <strong>av</strong> <strong>en</strong> eller flera åtgärder i samverkan<br />
eller som <strong>en</strong>skilda åtgärder. Åtgärderna har ej varit teknikstyrda utan har bedömts<br />
utgå<strong>en</strong>de från möjlighet att minska påverkan på klimat, miljö och hälsa samt bidra<br />
till ökad sysselsättning.<br />
I december 2002 hade 211 program i 161 kommuner beviljats bidrag <strong>med</strong> i<br />
g<strong>en</strong>omsnitt 30 % <strong>av</strong> investeringskostnad<strong>en</strong>. Av de totalt 6,2 miljarderna kronor i<br />
bidrag som beviljats inom ram<strong>en</strong> för de lokala investeringsprogramm<strong>en</strong> har ca 10<br />
proc<strong>en</strong>t <strong>av</strong>sett åtgärder inom trafikområdet <strong>med</strong> satsningar på exempelvis<br />
anläggande <strong>av</strong> gång- och cykelvägar, ökad kollektivtrafik och ”miljöfordon” drivna<br />
<strong>med</strong> alternativa driv<strong>med</strong>el. Cirka <strong>en</strong> fjärdedel <strong>av</strong> dessa beviljade <strong>med</strong>el har gått till<br />
miljöfordon. Tillsammans <strong>med</strong> <strong>av</strong> projektägarna tillskjutna <strong>med</strong>el har detta <strong>med</strong>fört<br />
<strong>en</strong> möjlig investering i storleksordning<strong>en</strong> 745 miljoner kronor till miljöfordon.<br />
Satsningarna inom fordonsområdet har i huvudsak varit inriktade på introduktion<br />
<strong>av</strong> fordon drivna <strong>med</strong> biogas, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> andra alternativa driv<strong>med</strong>el som etanol,<br />
etanolblandningar och dimetyleter (DME) förekommer. Investeringar har skett i<br />
såväl infrastruktur (produktion och distribution) som fordon (lastbilar, bussar och<br />
lätta fordon).<br />
Bidrag<strong>en</strong> till projekt <strong>av</strong>se<strong>en</strong>de alternativa driv<strong>med</strong>el har motiverats <strong>av</strong> att<br />
projekt<strong>en</strong> uppskattades kunna bidra till <strong>en</strong> omställning <strong>av</strong> transportsektorn mot <strong>en</strong><br />
mera hållbar utveckling och då främst minskade utsläpp <strong>av</strong> klimatpåverkande<br />
gaser, äv<strong>en</strong> om användning<strong>en</strong> <strong>av</strong> alternativa driv<strong>med</strong>el också i viss mån kan sänka<br />
utsläpp<strong>en</strong> <strong>av</strong> miljö- och hälsopåverkande ämn<strong>en</strong>.<br />
3