Framtida möjligheter med nya drivmedel – en utvärdering av LIP ...

NATURVÅRDSVERKET
Rapport
kommer man även i dessa länder att intressera sig mer och mer för biogas
och kretsloppsfrågan i framtiden. Har Sverige då ett antal fungerande
exempel att peka på finns som sagt en stor marknadspotential.
6.6 Diskussion och slutsatser
Produktion, distribution och användning av alternativa drivmedel är system av
komplex natur och resultatet från beräkningar av miljöeffekter från dessa är starkt
beroende av diskussionen vad som hade skett med råvaran i annat fall. Eriksson &
Svanblom 38 har jämfört användning av biogas till fordonsdrivmedel med om
råvaran hade eldats och ersatt fossila källor inom el- och värmeproduktion. Man
konstaterar att det inte är trivialt att göra jämförelsen och att de båda systemen har
olika fördelar och nackdelar. Svaret beror starkt på vilken råvara man tittar på,
vilken alternativ användning av råvaran man tänker sig, vilket energi/bränsle som
ersätts vid alternativanvändningen, transportavstånd till olika anläggningar o.s.v.
Generellt tycks råvaror som gödsel, livsmedelsavfall och slam i de flesta fall passa
bättre till rötning, medan halm och vallväxter m.m. passar bättre till förbränning. I
samtliga fall bör deponi av materialet undvikas.
Metanutsläppens storlek är som sagt av avgörande betydelse för om/hur mycket
mindre miljöpåverkan en satsning på biogas som fordonsbränsle innebär. Övriga
emissionskategorier inom produktion och distribution är försumbara jämfört med
utsläppen från fordonsdriften, vilka enligt många experter med tiden kommer att
visa på jämförbara siffror oberoende av bränsle. Detta innebär således att den
huvudsakliga miljönyttan med att introducera alternativa drivmedel ligger i att
reducera utsläppen av växthusgaser. Eftersom det inte fanns något krav på
kommunerna att mäta och redovisa metanutsläpp när de ansökte om LIP-medel har
inte detta gjorts. Jämförelser mellan vilka utsläppsnivåer kommunerna sade sig
förväntas uppnå med hjälp av LIP-medlen och vad som faktiskt blev uppnått kan
visserligen göras för de reglerade utsläppen och för CO2, men eftersom den för
växthuseffekten viktiga metangasen inte har mätts blir jämförelsen inte så
intressant. Vi kan anta att den beräknade reduktionen av växthusgaser genom LIPmedlen
har överskattats och vi vill rekommendera Naturvårdsverket att begära in
uppskattningar av metanläckage vid kommande liknande satsningar. Börjesson och
Berglund 39 konstaterar dock att en introduktion av biogassystem oftast leder till
minskat bidrag av växthusgaser. En förutsättning är då att metanutsläppen kan
hållas relativt låga alternativt facklas med fullständig förbränning till koldioxid.
I den här studien har vi valt att redovisa reduktionen av utsläpp i huvudsak som
differensen mellan att köra fordon på alternativa drivmedel och konventionella. Att
dela upp miljöberäkningarna mellan produktion, distribution och användning av
drivmedlet är inte relevant. För att kunna tillgodoräkna sig miljönyttan med att
använda alternativa drivmedel, som i det här fallet biogas, måste en uppgradering
38
Eriksson & Svanblom (2000), Framtida behandling av lättnedbrytbart organiskt avfall i Jönköpings
kommun,
Industriellt Miljöskydd, KTH, Stockholm
39
Börjesson och Berglund (2003), Miljöanalys av Biogassystem, Rapport nr 45, Lunds Tekniska
Högskola
65