Framtida möjligheter med nya drivmedel – en utvärdering av LIP ...

NATURVÅRDSVERKET
Rapport
6. Klimat-, miljö- och
hälsopåverkan av LIPbidraget
Beräkningarna som är gjorda i detta kapitel, och som ligger till grund till de ekonomiska kalkylerna i kapitel
7, är baserade på dagens situation och de data som finns tillgängliga i litteraturen. Det är viktigt att läsa och
tolka resultaten med utgångspunkt från ett antal förutsättningar:
• De projekt som har fått LIP-stöd har investerat i beprövad konventionell teknik. Man har av
naturliga skäl satsat på driftsäkerhet och uppbyggnad av en marknad, dvs. på att skapa både en
tillgång och en efterfrågan, framför teknikutveckling och optimal miljönytta. Det innebär att det
finns en potential till kraftiga förbättringar i anläggningarnas miljöprestanda i framtiden. Uppgifter
om möjliga effektivitetshöjningar på minst 30 % har funnits i litteraturen.
• I beräkningarna redovisas endast hur mycket utsläpp det blir från produktion och användning av de
fordon som drivs med alternativa drivmedel och som har fått LIP-stöd. En marginalberäkning har
gjorts där det antas att dessa fordon i annat fall hade körts på bensin eller diesel.
• Utsläppen av växthusgaser från produktion och användning av biogas till fordonsdrift är starkt
beroende av hur råmaterialet, dvs. det organiska avfallet, hade behandlats i annat fall. Denna fråga
påverkar starkt resultatet av miljöbedömningen. Om alternativen till att använda biogas till
fordonsdrift är deponi eller fackling är det en kraftigt ökad miljövinst i form av undvikna
metanutsläpp. Är alternativet att elda biogasen i en fjärrvärmepanna eller att förbränna avfallet i en
sopförbränningsanläggning blir metanutsläppen i princip obefintliga. Däremot blir frågan av vilket
bränsle som ersätts med fjärrvärme i det fallet avgörande. Av resursskäl har inte en detaljerad
beräkning av dessa frågor kunnat utföras i detta projekt. Slutsatserna från liknande studier skiljer sig
åt och resultaten är svårtolkade. För vidare diskussion i frågan hänvisas till kapitel 6.5.
• Redovisningen av minskade utsläpp till följd av LIP-medlen är baserade på de antal fordon som
köpts in som använder drivmedlet. Jämfört med dagens svenska fordonsflotta på drygt 4 miljoner
fordon påverkar naturligtvis inte de ca 1500 fordon, som med LIP-stöd rullar idag, de svenska
trafikpolitiska målen nämnvärt. LIP-bidragen har dock varit starkt bidragande till att sätta igång en
process. Kommunerna har nu kunnat visa att teknikerna finns, att de fungerar och de har vunnit
mycket erfarenheter som kommer att vara till stor nytta till framtida satsningar. Om de fordon som
har ingått i denna beräkning använder ca 20 GWh/år skall detta sättas i relation till den potential för
biogas som uppskattas till ca 3 600 GWh av Sydkraft. Ecotraffic bedömer potentialen till ca 1 400
GWh. Till detta kan läggas en potential av skogsråvaror i landet som kan användas till
etanolproduktion och/eller till s.k. Fischer-Tropsch bränslen.
• Hälsoeffekterna (utsläppen av t.ex. NOx, SOx, partiklar) av att använda alternativa drivmedel
kommer enligt de flesta experter i framtiden bli marginella. I personbilar är redan i dagsläget en
modern bensindriven bil i princip lika ren som en bil driven på etanol eller metan. Eftersom både
gasindustrin och fordonstillverkarna av marknadsskäl (priset på gas och etanol kan konkurrera med
bensinpriset, men inte med dieselpriset) för närvarande fokuserar på personbilsmarknaden vad gäller
alternativa drivmedel, ser det ut som om att reduktionspotentialen för dessa emissioner kommer att
vara marginella. Det är snarare frågan om växthusgaserna som kommer att vara avgörande. I detta
sammanhang måste därför bättre uppgifter om metanutsläpp inom biogasproduktionen och i
alternativ användning av råmaterialet att utredas vidare.
52