GENUSVETENSKAPENS PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK - Nationella ...
GENUSVETENSKAPENS PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK - Nationella ...
GENUSVETENSKAPENS PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK - Nationella ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
den. Alltså: När skrevs texten? Var (vetenskapligt, geografiskt,<br />
kulturellt, socialt sammanhang)? Mot vilken bakgrund – samtida<br />
debatt eller händelser – skrevs den? Vilka andra texter förhåller<br />
den sig till?<br />
Frågan vem kan ge en ökad förståelse av texten, varför den<br />
skrevs och varför den behandlar just det ämne som den gör.<br />
Studenten undersöker: Vem skrev texten, för vilka, och vem<br />
handlar texten om? Vilket kompetens-, ämnes-, erfarenhetsområde<br />
företräder författaren?<br />
Först när studenten har arbetat igenom texten – studerat den<br />
på dess egna villkor – kan studenten gå vidare och framlägga<br />
egna reflexioner kring texten. Således: Formulera egna tankar<br />
om texten!<br />
Jag ska ge ett exempel på hur metoden kan användas för att<br />
läsa en text. Här har jag inte valt en vetenskaplig text utan ett<br />
politiskt tal som de flesta svenskar tror sig veta vad det handlade<br />
om – Gudrun Schymans tal vid Vänsterpartiets kongress<br />
2002 – det så kallade ”Talibantalet” (Schyman 2012).<br />
Vad? Vänsterpartiets kongressparoll 2002 var Uppdrag rättvisa.<br />
Schyman diskuterar rättvisa utifrån de samhällskonflikter<br />
som hon ser i världen just vid den tidpunkt då talet hölls, och<br />
i den diskussionen inkluderar hon konflikten mellan män och<br />
kvinnor. Hon hävdar att all samlevnad leder till konflikter men<br />
att dessa ger en möjlighet till att skapa förändring och bekämpa<br />
orättvisor. Politikens uppgift är att lyfta fram konflikterna, ta<br />
ställning och förändra.<br />
Hur? Talet har en retorisk form och är inte uppbyggt logiskt<br />
på det sätt som karaktäriserar vetenskapliga texter. För att understryka<br />
sin syn på rättvisa/orättvisa tar hon upp exempel som<br />
visar på konflikter kring orättvis fördelning av olika typer av<br />
resurser: 11 september 2001 och USA:s bekämpning av terrorismen<br />
genom kriget i Afghanistan, Palestina-Israel-konflikten<br />
samt EU-toppmötet i Göteborg 2001. Samtliga konflikter har<br />
genererat våld och män har då stått för våldsutövningen. Därefter<br />
tar hon upp ytterligare ett exempel, nämligen konflikten<br />
mellan män och kvinnor som hon ser som universell; hon ser<br />
ingen principiell skillnad mellan kvinnors situation i Sverige<br />
Genusvetenskapens pedaGoGik och didaktik<br />
21
Change language