GENUSVETENSKAPENS PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK - Nationella ...

More documents

Recommendations

Info

ensgruppen och författarna. Referensgruppen består av: Ulrika Jansson (Karlstad universitet), Jenny Björklund (Uppsala universitet), Stina Backman (Linköpings universitet), Hanna Hallgren (Södertörns högskola), Fanny Ambjörnsson (Stockholms universitet), Irina Schmitt (Lunds universitet), Erika Alm (Göteborgs universitet), Gunnel Karlsson (Örebro universitet), Kristin Järvstad (Malmö högskola) och Mia Liinason (Genusforskarförbundet). 4 inledninG
förord Det är snart 40 år sedan det ämne som i dag kallas genusvetenskap började etableras. Den teoretiska, metodologiska och institutionella utvecklingen har sedan dess gått fort. I dag kan man ta såväl kandidat- som masterexamen i genusvetenskap och vid allt fler av landets lärosäten kan man disputera i ämnet. Ämnet har fått goda vitsord i de utvärderingar som gjorts av Högskoleverket. Med En skriftserie om genusvetenskap vill <strong>Nationella</strong> sekretariatet för genusforskning sätta genusvetenskapen under lupp. Vad är det som utmärker svensk genusvetenskap på 2010-talet? Vart tar de ofta väldigt nöjda studenterna vägen efter sin utbildning? Som tvär- och postdisciplinärt kunskapsområde möter genusvetenskapen specifika utmaningar som kräver ifrågasättande, nytänkande och reflektion. Hur har detta påverkat ämnets innehåll och utformning? I denna första skrift står pedagogik och didaktik i fokus. Finns det något specifikt genusvetenskapligt förhållningssätt till undervisning och lärande? Vad har genusvetenskapens intresse för reflexivitet över lärar- och forskarrollen betytt för utbildningens utformning? Genom konkreta och praktiska exempel får läsaren en god inblick i och reflektion över den undervisande vardagen. Det är vår förhoppning att skriften ska intressera och inspirera inte bara genusvetenskapens lärare och forskare utan också andra inom och utom akademin. Vi vill att skriften ska bidra till en fördjupad diskussion om pedagogik och didaktik, som kan utveckla såväl genusvetenskap som andra ämnen. kerstin alnebratt föreståndare, nationella sekretariatet för genusforskning Genusvetenskapens pedaGoGik och didaktik 5
Page 1: en skriftserie om Genusvetenskap Ge
Page 4 and 5: Genusvetenskapens pedagogik och did
Page 9 and 10: innehåll Anna Lundberg & Ann Werne
Page 11: TACK! - till Nationella sekretariat
Page 14 and 15: hur den används” (Högskoleföro
Page 16 and 17: pedagogik och didaktik som inspirer
Page 18 and 19: land kan vara jobbigt, men öppnar
Page 20 and 21: Referenser Butler, Judith (1994):
Page 22 and 23: tillämpas vid disputationer och up
Page 24 and 25: och Afghanistan. Schyman hävdar at
Page 26 and 27: Som lärare kan det ibland vara utm
Page 28 and 29: intersektionell GenuspedaGoGik Nina
Page 30 and 31: Begreppet ’intersektionalitet’
Page 32 and 33: gruppmedlemmar arbetar med att flyt
Page 34 and 35: cera övningen för gruppmedlemmarn
Page 36 and 37: inteGrerad undervisninG om Genus -
Page 38 and 39: inom verksamheten, tillsammans med
Page 40 and 41: att kunna göra medvetna val om hur
Page 42 and 43: får. Andra hävdar att de inte set
Page 44 and 45: ences Education, 5, s. 227-238. Whi
Page 46 and 47: såväl kunskapsgrunder som maktrel
Page 48 and 49: Det pedagogiska utvecklingsarbetet
Page 50 and 51: eflekteras över. I kunskapsprocess
Page 52 and 53: • Hur förhåller vi oss till de
Page 54 and 55: oss därför för att ha ett intern
Page 56 and 57:
avbryta ganska brutalt, som vi trä
Page 58 and 59:
kommunicera den värdegrund och syn
Page 60 and 61:
den GenusvetenskapliGa undervisninG
Page 62 and 63:
olika sammanhang bör undervisninge
Page 64 and 65:
Jag fokuserar i sammanhanget den ku
Page 66 and 67:
och lärande med politisk förändr
Page 68:
kvinnliga grotesken i svensk samtid
show all

GENUSVETENSKAPENS PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK - Nationella ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?