Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar
Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar
Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Lärarna<br />
Sextiotvå lärare har medverkat i undersökningen. Hur många det är procentuellt vet vi inte<br />
eftersom vi inte har kännedom om hur många lärare som de 146 eleverna har totalt. Mot<br />
bakgrund av informationen ovan om klasstyper och antal skolor är det dock rimligt att anta att<br />
ungefär hälften av lärarna deltagit i studien.<br />
Lärarna undervisar i olika klasstyper (58 procent i vanlig klass, 15 procent i RH-klass, 19<br />
procent i grundsärskola och 6 procent i särskild undervisningsgrupp.) Knappt hälften har endast<br />
en elev med rörelsehinder i sin klass, drygt en fjärdedel har 2–5 elever och de övriga har mer än 6<br />
elever. Eleverna är i alla åldrar, men en liten övervikt av elever i år 7-9.<br />
Lärarnas erfarenhet av elever med rörelsehinder varierar. Ungefär 40 procent har 0–2 års<br />
erfarenhet, medan de övriga har mer än 3 års erfarenhet.<br />
Planering och uppläggning av frågeformulären<br />
Elev- och föräldraenkäterna<br />
För att få en helhetsbild av elevernas situation i skolan behövdes såväl faktauppgifter om olika<br />
förhållanden i skolan som elevernas och föräldrarnas egen bild av situationen. Att fråga eleverna<br />
själva var viktigt eftersom undersökningen har FN:s konvention om barnets rättigheter som<br />
utgångspunkt, där barnet som aktör betonas.<br />
Vi sammanställde därför en föräldra- och en barnenkät. I föräldraenkäten beskrivs många<br />
fakta om barnet, dess familj och skolsituation, men också föräldrarnas synpunkter i olika frågor.<br />
I elevenkäten ställs vissa faktafrågor, men tonvikten ligger på elevernas upplevelse av<br />
skolsituationen.<br />
Eftersom föräldra- och barnenkäterna kompletterade varandra var det viktigt att båda<br />
besvarades. Detta skrev vi i instruktionerna till familjerna. Där bad vi också föräldrarna<br />
uppmuntra <strong>eller</strong> vid behov hjälpa barnen att fylla i elevenkäten, om barnen på grund av låg ålder,<br />
svårt rörelsehinder, utvecklingsstörning <strong>eller</strong> andra skäl hade svårt att själva skriva ner svaren.<br />
Om eleverna så önskade kunde de även be sin assistent <strong>eller</strong> annan vuxen hjälpa till.<br />
Lärar- och rektorsenkäterna<br />
För att få skolans bild av både sin egen och de rörelsehindrade elevernas situation skickade vi<br />
även enkäter till lärare och rektorer. I de enkäterna betonades främst frågor som skolans<br />
kunskaper om funktionsnedsättningar, skolans personella och ekonomiska resurser, skolans<br />
samverkan med andra instanser, skolans syn på familjernas möjligheter att göra sig hörda samt<br />
rektorernas och lärarnas bedömning av skolans tillgänglighet i olika avseenden. Till lärarna<br />
ställde vi också frågor om hur de såg på sin egen undervisningssituation.<br />
Både kvantitativ och kvalitativ information<br />
Enkäterna till elever, föräldrar, lärare och rektorer utformades med strukturerade frågor med<br />
givna svarsalternativ som skulle kryssas i. Många frågor kompletterades med möjlighet till<br />
kommentarer som beskriver t ex ”Hur” och ”Varför”. För att belysa vissa frågeställningar ingår<br />
även några helt öppna frågor i enkätformulären.<br />
11