Särskild, särskiljd eller avskiljd? - Riksförbundet Unga Funkisar

Brandskydd ger minskad tillgänglighet
Det är värt att nämna att de föreskrifter (SFS 2003:778) som kräver brandsäkra mellanväggar
med stängda dörrar i offentliga lokaler försvårar framkomligheten för elever med rörelsehinder.
Antalet mellanväggar är stort i de flesta skolor och därmed antalet dörrar att forcera. Om
dörröppnare saknas eller är ur funktion kan många elever inte själva ta sig fram inne i skolan.
I Skolverkets studie 2008 konstaterades att den mest rapporterade bristen i både grund- och
gymnasieskolor är avsaknaden av automatiska dörröppnare. Totalt 60 procent av grundskolorna
saknade dessa vid brand så livsviktiga hjälpmedel.
Fysiska hinder blir ofta sociala hinder
Men fysiska hinder är inte enbart en fråga om bristande framkomlighet. De försvårar även social
delaktighet. ”Man känner sig utanför” som en elev i vår undersökning påpekar. Fysiska hinder får
alltså sociala konsekvenser och för barn med rörelsehinder handlar det om att deras psykosociala
utveckling hämmas. Forskaren Mare Tamm skriver att:
"Samtliga miljöer där barn vistas har betydelse för deras utveckling; de hjälper till att skapa
barns identitet, de gör att barn kan lära sig växa och de ger en känsla av säkerhet och trygghet.
När det gäller den personliga identiteten utvecklas den både i förhållande till den fysiska och
sociala miljön.” (Tamm, 2000).
Ytterst handlar det om allas lika värde enligt barnkonventionens artikel 2. Skolans roll som
förmedlare av grundläggande värden som lika villkor, icke-diskriminering och en skola för alla
förutsätter en tillgänglig skolmiljö där alla elever har en självklar plats i gemenskapen.
Ny diskrimineringslag – men vart tog tillgängligheten vägen?
Under många år har det blivit vanligare att ekonomiska hänsynstaganden får väga tyngre än barns
rättigheter enligt lagar och konventioner. Att det i barnkonventionen fastslås att staterna till det
yttersta av sina tillgängliga resurser ska tillgodose barns rättigheter är ingen garanti för att det
sker i praktiken, vilket framgår i vår studie.
Enligt Nationella handlingsplanen för handikappolitiken som upprättades 2000, bör alla
offentliga lokaler och utomhusmiljöer vara helt tillgängliga år 2010. Resultaten i vår och
Skolverkets undersökning visar att det är högst tveksamt om detta mål kommer att uppnås när det
gäller skolorna i Sverige.
Att bygga om lokaler är en kostsam och tidskrävande process som dessutom kan innefatta
hänsyn till kulturhistoriska värden och byggtekniska svårigheter. Av dessa och andra skäl har
man i den nya diskrimineringslagstiftningen avstått från att tills vidare ställa absoluta krav på
fysisk tillgänglighet i samhället. Detta gjordes trots att både Skolansvarsutredningen (2004) och
Skolverket (2008) ansåg att en särskild bestämmelse om tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättningar borde ingå i en sammanhållen diskrimineringslagstiftning.
Måste skolor vara tillgängliga?
Är skolor offentliga lokaler, det vill säga platser dit allmänheten har rätt till tillträde? Denna
frågeställning diskuteras sedan hösten 2008 av Boverket och andra.
Även om Boverket kommer fram till att skolor inte är offentliga byggnader anges i både
Skollagen, Skolförordningen och Arbetsmiljölagen att skolor ska vara tillgängliga. Skolan är en
arbetsplats där både elever, lärare och annan personal med rörelsehinder ska ha tillgång till en
lämpligt anpassad miljö. Skolor används också som vallokaler samt för kommunala kurs- och
fritidsaktiviteter och andra aktiviteter. Enligt Skollagen, Skolförordningarna och Läroplanen
27